한국   대만   중국   일본 
Aston Martin ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Aston Martin

Fran Wikipedia
Aston Martin Lagonda Global Holdings plc
Aston martin (cropped).jpg
Org.nr 11488166
Typ Publikt aktiebolag
LSE: AML
Huvudkontor Storbritannien Gaydon
Nyckelpersoner Lawrence Stroll , ordforande ( ?) [ 1 ]
Amedeo Felisa, vd ( ?)
Produkter Personbilar
Antal anstallda 3 000 (2022) [ 1 ]
Historik
Grundare Robert Bamford och Lionel Martin
Ekonomi
Omsattning 1 382 miljoner GBP
Rorelseresultat -118 miljoner GBP
Vinst efter skatt -528 miljoner GBP
Struktur
Dotterbolag Aston Martin Racing
Ovrigt
Webbplats https://www.astonmartinlagonda.com/
Fotnoter [ 2 ]

Aston Martin Lagonda Global Holdings plc ar en brittisk personbilstillverkare med sportbilsmarket Aston Martin , introducerat 1915 . Huvudkontor och fabrik ligger i Gaydon sedan 2003 .

1947 slogs Aston Martin ihop med Lagonda , sedan de bada foretagen kopts upp av traktortillverkaren David Brown Ltd. .

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

1937 Aston Martin

Aston Martin grundades 1913 av Lionel Martin och Robert Bamford under namnet Bamford & Martin. [ 3 ] De hade aret fore inlett ett samarbete for att salja bilar av market Singer . Martin tavlade i backe vid Aston Hill Hillclimb i narheten av Aston Clinton . De tva kompanjonerna bestamde sig for att borja tillverka egna bilar efter en seger i backtavlingen 1914. Det forsta fordonet tillverkades pa Abingdon Road i Kensington i mars 1915 . Den forsta bilen kallades Coal Scuttle och motorn kom fran Coventry Climax . Serietillverkningen forsenades pa grund av forsta varldskriget . En andra bil stod klar 1920 och da i nya lokaler i Henniker Mews i South Kensington . [ 4 ] Den blir foregangare till de serietillverkade bilarna. [ 5 ] [ 6 ]

Bamford lamnade bolaget 1920 da han saknade intresse for biltillverkning. I hans stalle kom Louis Vorow Zborowski (1895?1924) in i bolaget med friskt kapital. Zborowski investerade i bolaget och tavlade aven med bilarna. 1922 stod Zborowski for den forsta stora framgangen nar han slog varldsrekord pa Brooklandsovalen med en snittid pa 122 km i timmen. 1922 tillverkades bilar for att delta i Frankrikes Grand Prix . Zborowski omkom 1924 vid GP-tavlingen i Monza. 1925 gick Aston Martin i konkurs efter att ha hamnat i en allt svarare ekonomisk sits. Familjen Charnwood med Lady Charnwood och sonen Lord Charnwood (John Benson) engagerade sig nu i bolaget.

Lionel Martin lamnade Aston Martin 1925 , och foljande ar gick flera valbargade investerare in med kapital, daribland Lord Charnwood, William S. Renwick och Augustus Bertelli . Renwick och Bertelli var aven framgangsrika ingenjorer och kom att utveckla bolagets bilar och motorer. [ 7 ] De tog kontroll over verksamheten och bytte foretagsnamn till Aston Martin Motors Ltd. , som ar en sammanslagning av Aston Hill och Lionel Martin . De nya agarna flyttade verksamheten till Victoria Road i Feltham i Middlesex. Nu inleddes intensivt tavlade med framgangar i Mille Miglia , Le Mans och Spa . 1.5-liters tavlingsvagnar blev nu markets specialitet. Efterhand utrustades bilarna med kompressor . Karosserna tillverkades nu hos Enrico Bertelli , bror till Augustus Bertelli. De ekonomiska lagkonjunkturen i borjan pa 1930-talet ledde till att Sir Arthur Sutherland (1867?1953) blev ny agare. Sonen Gordon Sutherlund fick ansvaret for bolaget. Augustus Bertelli lamnade bolaget 1936.

Innan och under andra varldskriget arbetade Aston Martin pa en prototyp kallad Atom. Konceptbilen premiarvisades 1940. [ 8 ] Foretaget hade inga resurser att satta bilen i produktion efter kriget. Efter David Browns uppkop 1947 kom produktionen av Aston Martin 2-Litre Sports i gang. [ 9 ] Bilen presenterades pa British International Motor Show i London 1948 och tillverkades i 16 exemplar.

Storhetstiden under David Brown [ redigera | redigera wikitext ]

Aston Martin DB5

Storhetstiden for Aston Martin borjade nar traktortillverkaren David Brown overtog foretaget 1947 , samtidigt som han overtog Lagonda . De bada foretagen slogs da ihop och fick da namnet Aston Martin Lagonda Ltd. Eftersom David Brown egentligen enbart var intresserad av Lagondas tekniska kunnande fick market en undanskymd tillvaro. Flera av Aston Martins modeller har forkortningen DB i namnet, exempelvis DB5, vilket helt enkelt ar agaren David Browns initialer. Aston Martins storhetstid kom till stora delar att finansieras av David Brown Ltd.s traktortillverkning. 1955 foljde kopet av karosstillverkaren Tickford . Aston Martins produktion koncentrerades till Tickfords fabriksomrade i Newport Pagnell .

Under 1950-talet var Aston Martin det storsta engelska market inom sportsbil racing nast efter Jaguar . Vid 1960-talets borjan lanserade Aston Martin Formel 1 -bil. Man satsade dock pa en frontmotorkonstruktion vid en tid da alla andra var i fard med att ga over till mittmotor . Foretaget drog sig ur satsningen da den blev alltfor kostbar. Market uppnadde en saregen kultstatus under 1960-talet da bade James Bond och medlemmar ur The Beatles starkte markets popularitet.

Ingenjoren Tadeusz Marek anslot till Aston Martin och utvecklade flera framgangsrika motorer, bland annat den raka sexan for racingbilen Aston Martin DBR2 (1956) och V8-motorn (1968). [ 10 ] DBR2-motorn modifierades och anvandes i 1960-talets framgangsmodeller DB5 (1963), DB6 (1965) och DBS (1967). Mareks V8-motor anvandes anda fram till 2000.

Vaxlande agare [ redigera | redigera wikitext ]

Aston Martin Lagonda

Ar 1972 salde David Brown foretaget till det Birmingham-baserade konsortiet Company Developments under ledning av William Willson . Aston Martin drabbades hart av oljekrisen och foretaget gick i konkurs 1974 . Produktionen lag nere ett drygt ar. 1975 foljde en ny forsaljning pa grund av risken for konkurs till affarsmannen Peter Sprague och George Minden . Den nya ledningen lyckades fa foretaget pa fotter igen och modellprogrammet moderniserades med modeller som Lagonda (1976), V8 Vantage (1977) och Volante (1978). Aston Martin Lagonda var en succe i samband med lanseringen och Aston Martin mottog flera hundra bestallningar, vilket i och med den delbetalning kunderna fick erlagga vid bokningen hjalpte Aston Martins for tillfallet anstrangda likviditet. Aston Martin V8 Vantage som fick epitetet super car i Storbritannien som varldes snabbaste fyrsitsiga serietillverkade bil. Bilen blev Aston Martins toppmodell fram till 1989. [ 11 ] 1979 presenterades Aston Martin Bulldog men prototypen kom bara att tillverkas i ett exemplar innan den lades ned pa grund av for hoga utvecklingskostnader. [ 12 ]

I borjan av 1980-talet var det ater kris pa grund av lagkonjunktur och var nara att lagga ner produktionen. Antalet tillverkade Aston Martin hade gatt ner till 150 per ar kring 1980 och agarna Peter Sprague och George Minden overvagde att lagga ned produktionen for att istallet koncentrera verksamheten till service och restaureringar. Victor Gauntlett blev istallet ny chef for foretaget och delagare via det egna bolaget Pace Petroleum tillsammans med Tim Hearley och hans bolag CH Industrials 1980. 1981 foljde ett komplett overtagande av foretaget av Gauntlett och Hearley. 1982 var foretagets arsproduktion nere i 30 - det lagsta nagonsin. 1987 blev Aston Martin ater en Bond-bil sedan Gauntlett forhandlat fram en overenskommelse med Albert R. Broccoli .

Forderan [ redigera | redigera wikitext ]

Aston Martin DB 7

Foretaget var i stort behov av kapital och Ford via Ford Europa gick in som delagare 1987 och kopte senare hela verksamheten. 1988 foljde den forsta nya modellen pa 10 ar da Virage introducerades. 1993 foljde den nya DB7. DB7 togs fram med hjalp av Fords resurser och blev en nystart. Mycket av tekniken harstammar fran likaledes Ford-agda Jaguar och 1996 introducerades den oppna DB7 Volante. 1995 slogs forsaljningsrekordet da 700 fordon tillverkades under ett ar. DB7 formgavs av Ian Callum och tillverkades i en ny fabrik i Bloxham (Wykham Mill). Bloxham innebar tillracklig kapacitet nar Aston Martin skulle oka tillverkningsvolymen. Bloxham-fabriken blev ledig sedan Jaguar XJ220 lagts ned och var igang fram till 2004. [ 13 ] Callum skulle senare aven formge Aston Martin Vanquish (2001) och Aston Martin DB9 (2004).

Ar 2000 blev Aston Martin en del av Ford Motor Companys Premier Automotive Group . 2000 blev Ulrich Bez ny vd. Bez hade tidigare arbetat pa Porsche, BMW och Daewoo, bland annat var han chef for utvecklingen av Porsche 993 . [ 14 ] Bez lag bland annat bakom en ny modellstrategi med olika moduler som skapade ett stort utbud av olika varianter utifran VH-plattformen. Bez satte ocksa fokus pa kvalitet. [ 15 ] Under Bez ledning skedde en mycket stark tillvaxt dar antalet nya modeller okade och inte minst antalet tillverkade fordon. Under en tioarsperiod tillverkades 50 000 Aston Martin ? tre ganger fler an vad som hade tillverkats fran starten 1913 och fram till 2000.

Pa grund av Ford Motor Companys ekonomiska problem saldes Aston Martin 2007 till David Richards och de Kuwait -baserade investmentbolagen Investment Dar och Adeem Investment . Det hade inte tillverkats nagra bilar med namnet Lagonda sedan 1989 , da tillverkningen av Aston Martin Lagonda lades ner, nar det i september 2008 meddelades det att Lagonda skulle aterupplivas. Den 11 november 2014 premiarvisades Lagonda Taraf pa en pressvisning i Dubai [ 16 ] [ 17 ] .

2013 inleddes ett tekniskt partnerskap med Daimler AG ( Mercedes-Benz Group ) som aven gick in som delagare i Aston Martin. Aston Martins bilar fick nu motorer fran Mercedes-AMG och aven andra komponenter och tekniska system. 2020 gick ett konsortium under ledning av Lawrence Stroll in i bolaget och Stroll utsags till Executive Chairman . Aven Zhejiang Geely Holding Group som bland annat ager Volvo och Lotus Cars ar delagare i Aston Martin med 17 procent.

Aston Martin hade under senare ar upplevt en expansion med nya modeller, bland annat en ny Lagonda och foretagets forsta SUV. Verksamheten har ocksa utokats med en ny fabrik i St. Athan i Wales.

Aston Martin som Bondbil [ redigera | redigera wikitext ]

Den specialutrustade Aston Martin V8 Volante som Bond kor i Iskallt uppdrag .

Aston Martin forknippas av manga med James Bond som under 1960-talet korde en silverfargad Aston Martin DB5 i ett flertal filmer. Manga minns en specialutrustad DB5 fran filmerna Goldfinger (1964) och Askbollen (1965). En av de fyra bilar som togs fram for dessa filmer saldes till en anonym schweizisk bilsamlare i januari 2006 for drygt 1,9 miljoner dollar (cirka 14,6 miljoner kr) vid en bilauktion i Phoenix, Arizona . I filmen I hennes majestats hemliga tjanst (1969) kor Bond en DBS . Tva Aston Martin V8 , en Vantage och en Volante, forekom aven i Iskallt uppdrag (1987).

Dessutom fick Aston Martin ett nytt James Bond -kontrakt infor filmen Die Another Day , dar en V12 Vanquish kor omkring pa Islands frusna sjoar. En mycket starkt kritiserad detalj var att bilen blev osynlig, med en knapptryckning fran foraren.

En Aston Martin DBS forekommer ocksa i Bondfilmerna Casino Royale och Quantum of Solace .

I Spectre (2015) kor Bond en DB9 .

Bilmodeller [ redigera | redigera wikitext ]

Mellankrigsmodeller [ redigera | redigera wikitext ]

1934 Aston Martin Mark II
  • 1921?1925 Aston Martin Standard Sports
  • 1927?1932 Aston Martin First Series
  • 1929?1932 Aston Martin International
  • 1932?1932 Aston Martin International Le Mans
  • 1932?1934 Aston Martin Le Mans
  • 1933?1934 Aston Martin 12/50 Standard
  • 1934?1936 Aston Martin Mk II
  • 1934?1936 Aston Martin Ulster
  • 1936?1938 Aston Martin 2 litre Speed
  • 1937?1939 Aston Martin 15/98
  • 1939?1939 Aston Martin 2 litre C-Type

GT -vagnar [ redigera | redigera wikitext ]

Aston Martin DB4GT Zagato. Bilen i bakgrunden ar en DB4

Supersportvagnar [ redigera | redigera wikitext ]

Aston Martin One-77

Tavlingsvagnar [ redigera | redigera wikitext ]

Aston Martin Bulldog [ redigera | redigera wikitext ]

Bulldog var en av 1980-talets mest omtalade konceptbil . Med turboladdad 5.3 liters V8 . I test nadde den 700 hk . Den var designad for att kunna na 320 km/h .

Ovriga modeller [ redigera | redigera wikitext ]

Motorsport [ redigera | redigera wikitext ]

Aston Martin 1922

Aston Martin startade som tillverkare av tavlingsbilar och namnet kommer av backtavlingen i Aston Clinton . Bilarna anvandes av privatforare i klubbtavlingar och nationella evenemang i Storbritannien. Under tjugo- och trettiotalet deltog Aston Martins bilar aven i internationella tavlingar inom grand prix-racing och sportvagnsracing i privat regi.

Forst sedan David Brown tagit over foretaget efter andra varldskriget satte Aston Martin upp ett eget fabriksteam. Stallet tavlade i sportvagns-VM under hela 1950-talet med DB3- och DBR-modellerna . Satsningen krontes med en VM-titel 1959 inklusive en dubbelseger i Le Mans 24-timmars samma ar.

Aston Martin var inblandade i flera halvofficiella sportvagnsprojekt under sextio- och sjuttiotalet men det var forst sedan Aston Martin Racing bildats tillsammans med Prodrive som foretaget kom tillbaka till motorsporten pa allvar. Comebacken startade i GT-racing med DBR9:an och har fortsatt med sportvagnsprototyper som Aston Martin DBR1-2 .


Formel 1 [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Aston Martin F1

Aston Martin deltog i sex formel 1 -lopp 1959 och 1960 tillsammans med David Brown Corporation . [ 18 ] Roy Salvadori lyckades som bast komma sexa i tva lopp 1959.

Aston Martin tavlar som Aston Martin Aramco Cognizant F1 Team [ 19 ] ater i Formel 1 sedan 2021 ars sasong. Det ags av ett konsortium bestaende av bland andra Lawrence Stroll , Silas Chou och John McCaw Jr. Konsortiet kopte 16,7% av biltillverkaren Aston Martin for 182 miljoner brittiska pund och meddelade att Aston Martin skulle atervanda till F1 och vara ett fabriksstall. [ 20 ]

F1-sasonger [ redigera | redigera wikitext ]

Sasong Tavlingsnamn Bil Motor Poang Forare 1 Forare 2 Forare 3
1959 David Brown Corporation Aston Martin DBR4 Aston Martin 2.5 L6 0 Roy Salvadori [ 21 ] Carroll Shelby [ 21 ]
1960 David Brown Corporation Aston Martin DBR4
Aston Martin DBR5
Aston Martin 2.5 L6 0 Roy Salvadori [ 22 ] Maurice Trintignant [ 23 ]
2021 Aston Martin Cognizant F1 Team Aston Martin AMR21 Mercedes M12 77 Sebastian Vettel [ 24 ] Lance Stroll [ 24 ]
2022 Aston Martin Aramco Cognizant F1 Team Aston Martin AMR22 Mercedes 55 Sebastian Vettel [ 25 ] Lance Stroll [ 25 ] Nico Hulkenberg [ 26 ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ [ a b ] hamtat fran: engelsksprakiga Wikipedia . [kalla fran Wikidata]
  2. ^ ”ASTON MARTIN LAGONDA GLOBAL HOLDINGS PLC” (pa engelska). Companies House . https://find-and-update.company-information.service.gov.uk/company/11488166 . Last 20 juni 2023 .  
  3. ^ https://www.astonmartinlagonda.com/about-us
  4. ^ https://astonmartins.com/factory-guide/henniker-mews-1913-1920/
  5. ^ https://myautoworld.com/astonmartin/cars/history/history-timeline/history-timeline.html
  6. ^ https://astonmartins.com/car/coal-scuttle/
  7. ^ http://www.ecuriebertelli.com/amhintroduction.html
  8. ^ https://media.astonmartin.com/atom-2/
  9. ^ https://www.astonmartin.com/en/models/past-models
  10. ^ http://www.dbsvantage.com/en/pages/history/tadek-marek.html
  11. ^ https://www.astonmartin.com/en/models/past-models/v8-vantage
  12. ^ https://teknikensvarld.expressen.se/nyheter/bil-och-trafik/efter-40-ar-sportbilen-ska-na-200-mph/
  13. ^ https://astonmartins.com/factory-guide/wykham-mill-1993-2003/
  14. ^ https://www.stuttcars.com/dr-ulrich-bez-father-of-the-993-2/
  15. ^ https://www.staufen.ag/magazine/9-fragen-an-dr-ulrich-bez-langjaehriger-ceo-von-aston-martin-und-heute-senior-advisor-bei-der-staufen-ag/
  16. ^ http://teknikensvarld.se/aston-martin-aterupplivar-lagonda-129662/
  17. ^ http://www.astonmartin.com/en/lagonda
  18. ^ ”Racing Point va bien devenir Aston Martin en 2021” (pa franska ). Lequipe .fr . https://www.lequipe.fr/Formule-1/Actualites/Racing-point-va-bien-devenir-aston-martin-en-2021/1124142 .  
  19. ^ ”Aston Martin F1 team seals Aramco sponsorship deal” . Motorsport.com. 3 februari 2022 . https://www.motorsport.com/f1/news/aston-martin-f1-team-seals-aramco-sponsorship-deal/7857438/ . Last 11 februari 2022 .  
  20. ^ ”Aston Martin sells stake to F1 billionaire” . Autonews.com . https://europe.autonews.com/automakers/aston-martin-sells-stake-f1-billionaire .  
  21. ^ [ a b ] Endast loppen i Nederlanderna 1959 , Storbritannien 1959 , Portugal 1959 och Italien 1959 .
  22. ^ Endast loppen i Nederlanderna 1960 och Storbritannien 1960 .
  23. ^ Endast loppet i Storbritannien 1960 .
  24. ^ [ a b ] ”Vettel to make sensational Racing Point switch in 2021 as they re-brand as Aston Martin” . Formula1.com . https://www.formula1.com/en/latest/article.confirmed-vettel-to-make-sensational-racing-point-switch-in-2021-as-they-re.2fFFG6zJLTZssQg9EBrA5H.html .  
  25. ^ [ a b ] ”Vettel and Stroll to remain with Aston Martin for 2022” . Formula1.com . https://www.formula1.com/en/latest/article.vettel-and-stroll-to-remain-with-aston-martin-for-2022.BWCssp84pdfD9pM14lor4.html .  
  26. ^ Leach, Tom; Kok, Marnik. ”Every F1 team's reserve driver ahead of the 2022 season” . RacingNews365.com . https://racingnews365.com/every-f1-teams-reserve-driver-ahead-of-2022-season .  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]