Artilleri

Artilleri ar en samlingsbenamning for tyngre eld- och kastvapen . Vapnen benamns pjaser. Allt efter anvandningen skiljer man i regel mellan falt-, fastnings-, fartygs- och luftvarnsartilleri. Det truppslag inom armen som anvander sig av och betjanar dessa vapen kallas artilleriet och den allmanna befattningen kallas artillerist . Man har traditionellt skilt mellan sjoartilleri inom flottan och landartilleri inom armen.

Inom svenska forsvaret tillkom en fast organisation for artilleriet under 1500-talet. En del av artilleriet inom armen overfordes 1902 till svenska marinen dar det bildade kustartilleriet . 1928 bildades det forsta sarskilda luftvarnsregementet inom svenska forsvaret och 1942 blev det ett eget truppslag. ^[
1
]

Det manskap som avdelas till en artilleripjas for att skota den kallas kanonservis (eller bara servis ), eftersom manskapet "serverar" (betjanar) pjasen. ^[
2
]

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

Atminstone sedan 400-talet f. Kr. har maskinartilleri med blidor , ballistor och skorpioner . Kanonen introduceras pa 1100-talet i Kina. Under 1500-talet borjar man skilja mellan belagringsartilleri som oftast skots med krokta banor och faltartilleri med flackare skjutbanor. Forst under 1800-talet forandrades situationen da spranggranater och forbattrad skjutlangd gjorde att faltartilleriet kunde placeras i skyddade tillbakadragna stallningar. Fram till 1800-talet anvandes snarlika pjaser inom sjoartilleriet som faltartilleriet. Under 1900-talet infordes motoriserat artilleri, luftvarnet infordes som ett eget vapenslag, senare aven artilleribandvagnar och robotartilleri. ^[
3
]

Pjastyper [ redigera | redigera wikitext ]

Eldrorsartilleri [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Eldrorsartilleri

Eldrorsartilleri ar ett samlingsnamn for artilleri som skjuter granater ( artillerigranater ) ur eldror for bombardering ^(
en
), till skillnad mot raketartilleri som skjuter raketer ( artilleriraketer ) ur sa kallade raketstall. Aven om raketstall kan innefatta "eldror", da istallet kallade rakettuber (jamte torpedtuber ), avser eldror har sadana eldvapen som skjuter ammunition med bakomliggande drivladdning .

Typexempel pa eldrorsartilleri ar bland annat:

Raketartilleri [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Raketartilleri

Raketartilleri ar ett samlingsnamn for artilleri som skjuter raketer ( artilleriraketer ) ur sa kallade raketstall for bombardering ^(
en
), till skillnad mot eldrorsartilleri som skjuter granater ( artillerigranater ) ur eldror . Aven om raketstall kan innefatta "eldror" sa kallas de istallet rakettuber om de avfyrar projektiler med inbyggd raketmotor utan bakomliggande initialladdning (jamfor torpedtuber vars projektiler har inbyggd drift). Darmed raknas varken reatiler (som har inbyggd raketmotor men avfyras med bakomliggande initialladdning) eller impulsprojektiler (som har inbyggd drivladdning likt en raket men som forbranns helt i ansattningslaget) till raketartilleri.

Raketartilleri brukar aven vara utformad som salvpjaser med flertalet skjutanordningar, jamte eldrorsartilleri som traditionellt enbart har ett eldror per vapen.

Typexempel pa raketartilleri ar bland annat:

Varntyper [ redigera | redigera wikitext ]

Fastningsartilleri [ redigera | redigera wikitext ]

Fastningsartilleri ar artilleri avsett for land- eller kustfastningar. Bade fasta och rorliga pjaser forekommer. De fasta pjaserna ar i regel inrymda i sarskilda batterivarn . ^[
4
]

Luftvarnsartilleri [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Luftvarnsartilleri

Luftvarnsartilleri ar artilleri avsett mot luftmal, alltsa tyngre eldrorsvapen inom luftvarn , da framst avseende luftvarnskanoner . Begreppet anvands bade for narluftvarn ( narluftvarnsartilleri ) sasom mellankalibriga vapen (20?60 mm) och fjarrluftvarn ( fjattluftvarnsartilleri ) sasom grovkalibriga vapen (60+ mm). ^[
5
]^[
6
]

Rorligt artilleri [ redigera | redigera wikitext ]

Rorligt artilleri avser sadant artilleri som sitter pa ett mobilt lavettage , ofta med hjul, som kan forflyttas till nya eldpositioner, jamte fast artilleri som sitter permanent placerad pa sin eldposition, exempelvis som del av en fastning.

Exempel pa rorligt artilleri ar bland annat:

Draget artilleri [ redigera | redigera wikitext ]

Draget artilleri ar sadant artilleri som har hjul likt en vagn pa sitt lavettage, vanligen tva eller fyra, vilka ofta kan monsteras av helt eller delvis beroende pa systemet i fraga. Draget artilleri bestod av hastdraget sadant, men i och med artilleritraktorns intag under borjan av 1900-talet borjade draget artilleri indelas i hastdraget artilleri och motorfordonsdraget artilleri (i Sverige fran 1920). ^[
7
]

Trots modernisering forekom stora mangder hastdraget artilleri under bade forsta och andra varldskriget pa bada sidor och i Sverige forsvann de sista hastdragna batterierna forst 1954 som resultat av dragfordonsbrist. ^[
7
]

Jarnvagsartilleri [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Jarnvagsartilleri

Jarnvagsartilleri ar artilleripjaser som transporteras och avfyras fran specialbyggda jarnvagsvagnar. De ar ofta mycket tungt artilleri med grov kaliber som inte praktiskt kan transporteras pa annat vis an via jarnvag.

Sjalvgaende artilleri [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Sjalvgaende artilleri

Sjalvgaende artilleri, aven kallat mobilt artilleri, ar artilleripjaser som bestar av ett artillerivapen monterat pa ett sjalvgaende chassi , som forflyttar sig till och fran strid samt mellan eldpositioner for egen kraft, istallet for att dras dit av dragfordon sasom artilleritraktorer eller for hand.

Landartilleri [ redigera | redigera wikitext ]

Artilleri hos markstridskrafterna:

Faltartilleri [ redigera | redigera wikitext ]

Faltartilleri ar artilleri som ar organiskt tilldelat en forsvarsmakts rorliga markstridskrafter, traditionsenligt kallad falthar ^[
8
] (darav forledet), ^[
9
] och dess rorliga markstridsforband, sa kallade faltforband , avsett att upptrada tillsammans med och/eller understodja dessa. ^[
9
] Av detta ar faltartilleri traditionellt mycket rorligt och i modern tid ofta sjalvgaende.

Icke sjalvgaende faltartilleri ar i manga fall forsedda med sa kallad faltlavett ( militarforkortning : faltlav ), vilka har hjul (traditionellt fyra) for enkel forflyttning som sedan monteras av eller falls upp vid uppsattning for eld, sa kallad faltuppstallning . ^[
10
]^[
11
]

Positionsartilleri [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Positionsartilleri

Positionsartilleri ar som regel ett artilleri som har till uppgift att forsvara eller bidra till anfall mot viktiga stallningar eller positioner. Denna typ av artilleri har darmed en storre verkan eller slagkraft an faltartilleriet. Positionsartilleriet ar aven rorligt och kan medfolja armen och da sarskilt infanteriet vid forflyttningar.

Ridande artilleri [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Ridande artilleri

Ridande artilleri var en typ av latt och mobilt artilleri som forsag europeiska armeer med rorligt eldunderstod fran borjan av 1600-talet till tidigt 1900-tal. De utgjordas av beridna artillerister och hastdraget artilleri.

Marinartilleri [ redigera | redigera wikitext ]

Artilleri hos sjostridskrafterna:

Kustartilleri [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Kustartilleri

Kustartilleri ar som regel en militar organisation med uppgift att forsvara kustinvasion, framst bestaende av kustbelagna vapensystem och deras personal. Vapensystemen bestar bland annat av rorliga och fasta pjaser, sasom kustkanoner och kustrobotar, men aven kustminor i minsparrar med mera.

Innan modern tid bestod kustartilleri framst av fasta tungt skyddade befastningspjaser i kanontorn, kaponjarer och dylikt med utsikt over det vatten som ska varnas. I och med framtagandet djuptrangande bomber och granater, langdistansrobotar och liknande vapen efter andra varldskriget blev sadana varn snabbt foraldrade, varav kustartilleri gick over till gomda kamouflerade anlaggningar baserade under jord, da aven med egna robotvarn, sa kallade kustrobotsystem. Mot kalla krigets slut ersattes dock aven flertalet av dessa med nya koncept byggda pa rorligt artilleri.

Sjoartilleri [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Sjoartilleri

Fartygsartilleri ar den typ av artilleri som finns pa fartyg, framfor allt orlogsfartyg . De kan vara belagna i kanontorn , kasematter , batteridack eller ovre dack.