Arkaden
Arkaden sett fran Sodra Hamngatan.
Lage	Goteborg , Vastra Gotalands lan
Oppnad	1 oktober , 1974 / aterinvigt 2002
Agare	Vasakronan
Antal butiker	27
Besokare/ar	5 miljoner (2009)
Antal vaningar	3
Webbplats	arkadengalleria.se
Uppforande
Arkitekt	Anders Tengbom / Liljewall arkitekter ab

For gallerian i Skelleftea, se Arkaden, Skelleftea .

Arkaden Galleria ar en butiksgalleria i hornet av Ostra Hamngatan - Sodra Hamngatan vid Brunnsparken inom vallgraven i centrala Goteborg .

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

Den nuvarande Arkaden-byggnaden ritades av stockholmsarkitekten Anders Tengbom , och invigdes den 3 oktober. ^{[ 1 ]} 1974. Det forsta Arkaden-huset, en saregen, brunrod tegelbyggnad med tinnar och torn, var forsta halvan av projektet "Goteborgs Arkader", och fardigstalldes i oktober 1899 . Byggnaden ritades av arkitekten Frans Louis Enders ^{[ 2 ]} , och var tankt att med valvbagar forbindas med en pendang pa andra sidan den gata, "Arkaden" som drogs snett genom kvarteret. Nagon egentlig arkad blev det darfor aldrig, eftersom nagot valv som skapade en baggang inte byggdes. Daremot var det forberett for detta genom utskjutande klackar i de bada tornen pa det sexvaningshus som uppfordes 1898-1899 pa passagens ostra sida. ^{[ 3 ]}

Byggnaden lag mellan Sodra Hamngatan och Drottninggatan , och komplexet var planerat att vaxa fram till Ostra Hamngatan. Upphovsman var konsul Gustaf Bolander , disponent George Douglas Kennedy samt grosshandlare Christian Rohss . For andamalet hade de tre bildat Aktiebolaget Goteborgs arkader, den 14 december 1897. Andamalet anges till: att forvarfva fastigheter i Goteborg samt genom uthyrning, forsaljning eller pa annat satt gora bolagets egendom inkomstbringande. Fastigheterna pa tomten 1:11 Arkaden forvarvades, och bland andra det relativt nybyggda "Denninghoffska huset" revs. Att rivningarna storde omgivningen, avslojas bland annat i en insandare i Goteborgs Aftonblad den 29 augusti 1898. Signaturen "Daglig trafikant," skrev: Till den det vederbor gores harmed en hoflig fraga: Huru lange skall Drottninggatan midtfor Arkadernas nybyggnad sakna belysning? Sa elandig som gatan ar riskerar ju trafikanterna att bryta benen af sig. For ofrigt, hvilket praktigt tillhall ar inte denna del af gatan i morkret for ligapojkar och med liktydiga individer.

I oktober 1899 var sa den forsta byggetappen, den ostra, "inre" delen av Arkadenpassagen klar med torn och allt. I samband med fardigstallandet skrev GHT : Det ar onekligen en ganska originell ide, som realiserats, nar konsul Gustaf Bolander lyckats fa till stand ombyggnaden af hornkvarteren vid Sodra- och Ostra Hamngatorna. Man hapnade i var goda stad, nar man erfor till hvilka summor husen har inkopts, och man nastan fasade infor ett sadant dad, som att utan vidare rifva ned det vackra Denninghoffska huset endast for att gifva rum at en gata. Ty Goteborgs Arkader utgora byggnader a omse sidor om en gata sa bred som var Kungsgata. Har foreligger ingen s.k. "passage," som finns i manga stora stader och som aro mer eller mindre otrefliga genom brist pa dager. Har hafva vi en ljus och bred gata, bojd i en kurva, en "ginvag" om man sa vill ifran Ostra Hamngatan till hvissa partier af Sodra Hamngatan. Det var tydligen intet latt problem att losa detta, att bruka alla gardsutrymmen sa att sammanlagda ytinnehallet af gardarne placerades i en genomgangspassage. Det var nagot af ett sadant dar "laggproblem". Vid en blick pa planritningarna och efter narmare tagen kannedom om den praktiska tillampningen, maste man erkanna att losningen ar "bra gjord". ^{[ 4 ]}

Ar 1902 var bolagets aktiekapital 600 000 kronor. ^{[ 5 ]} Byggmastare var Johan Joachim Dahn, och ritningarna gjordes av den beromde arkitekten Frans Louis Enders som fick uppdraget att rita tva sexvaningsbyggnader med valvbagar emellan och tva portaler med torn. Snett genom kvarteret skulle det dras fram en gata, eller "arkadpassage". Den forsta delen inneholl mest affarslokaler samt ett hotell med 50 rum, cafe och restaurant. Nordvastra sidan, den sa kallade Trekanten, var endast ett provisorium. Har var det tankt att det tornprydda huset fa en pendangbyggnad med statlig fasad at Ostra Hamngatan. Denna byggnad skulle sta klar 1904, men kom aldrig till utforande. Pengarna rackte inte. Man hade forkopt sig i projektets inledning, och ekonomin hamtade sig aldrig. Daremot uppfordes ett hus efter dessa ritningar pa Packhusplatsen , Hertziahuset . ^{[ 3 ]}

Den forsta hyresgasten i Arkaden blev konfektionsfirman Henr. Ahlberg som oppnade butiken 10 juli 1899. ^{[ 6 ]} Bohus Stickning lockade amerikanska turister pa 1950-talet, mycket pa grund av att Ingrid Bergman och andra varldsstjarnor gjorde reklam for deras produkter i USA . Deras lager kunde tommas pa ett par dagar efter att Amerikabatarna anlopt hamnen. ^{[ 7 ]}

Arkaden var fran borjan Sveriges enda privatagda stadsgata som klov ett tidigare rektangulart kvarter diagonalt. Kvarteret koptes 1897 av AB Goteborgs Arkader for att rivas och sedan 1923 har det burit namnet "Kvarteret 11 Arkaden" (numera avgransat av Sodra Hamngatan 37-43, Fredsgatan 1-3, Drottninggatan 38-48 och Ostra Hamngatan 36-40). ^{[ 8 ]}

Arkaden blev efter hand ett genuint och omtyckt inslag i Goteborg, men i november 1967 kopte forsakringsbolaget Allmanna Brand byggnaden och den privatagda gatan. Den 3 juli 1972 paborjades rivningen av byggnaden, och 1974 invigdes den nya Arkaden.

Lokalerna aterinvigdes ar 2002 efter en totalrenovering. De innehaller ca 25 butiker, kafeer och restauranger.

Ovrigt [ redigera | redigera wikitext ]

• Tva av Goteborgs tre forsta biografer lag i Arkaden. Den forsta, som for ovrigt var Sveriges forsta fasta biograf, oppnades den 1 mars ^{[ 9 ]} 1902 av den danske filmpionjaren och trolleriprofessorn Niels Jacobsen (han gick aven under namnet Le Tort ) i en liten kallarlokal vid Sodra Hamngatan och kallades Arkadens Kinematograf . ^{[ 10 ]} Den andra oppnades i januari 1904 av grosshandlaren Anders Skog med namnet Olympia . For att undvika forvaxling bytte Arkadens Kinematograf namn till Alhambra . ^{[ 11 ]}
• Den pendang som skulle ligga i korsningen Ostra och Sodra Hamngatorna, och med vilken Arkaden var tankt att fullbordas, uppfordes aldrig dar utan pa Packhusplatsen , da under namnet Hertzia ("Hertziahuset"). Det var Johan August Hertz som forvarvade aktierna i AB Goteborgs Arkader, vilka rakat i svar ekonomisk kris, dar det redan projekterade arbetet pa avslutningen av Arkaden ingick. Detta hus stod klart 1901 pa Packhusplatsen. ^{[ 12 ]}

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Prytz, C G, Kronologiska anteckningar rorande Goteborg s.227. Goteborg 1898
• Goteborg i aldre och nyare tid. Bilder, samlade och beskrivna av Carl Lagerberg s.57. Goteborg 1902
• Carlsson, Lars O., Brobergs i Arkaden - ett stycke goteborgshistoria. Gbg 1989
• Goteborg berattar mer , Bengt A. Ohnander, Tre Bocker Forlag, Goteborg 1990 ISBN 91-7029-059-8 s.53-54
• Gamla goa Goteborg, Per Rhedin 1995 s.53

Noter

Litteratur [ redigera | redigera wikitext ]

• Carlsson, Lars O., Brobergs i Arkaden - ett stycke goteborgshistoria. Gbg 1989

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Arkaden .
  Bilder & media
• Arkaden