한국   대만   중국   일본 
Apollo 7 ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Apollo 7

Fran Wikipedia
Apollo 7
Statistik for uppdraget
Uppdrag Apollo 7
NSSDC -ID 1968-089A [ 1 ]
Varaktighet 10 dagar, 20 timmar, 9 minuter, 3 sekunder
Uppskjutning
Raket Saturn IB
Uppskjutningsramp Cape Kennedy Air Force Station LC-34
Uppskjutning 11 oktober 1968 , 15:02:45 UTC
Landning
Landning 22 oktober 1968, 11:11:48 UTC
Omloppsbana
Varv runt
jorden
163 st
Besattning
Befalhavare Walter Schirra
Pilot Donn F. Eisele
(huvudpilot)
Walter Cunningham
(manmodulpilot)

Donn F. Eisele, Walter Schirra och Walter Cunningham
Kronologi
Foregaende uppdrag
Apollo 1
Nasta uppdrag
Apollo 8

Apollo 7 var den forsta bemannade uppskjutningen i Apolloprogrammet . Den skots upp av en Saturn IB och var elva dagar, mellan den 11 och 22 oktober 1968, i omloppsbana kring jorden. Det var ocksa den forsta amerikanska rymdfarden med en besattning pa tre man.

Apollo 7 var den enda Apollofarkosten som skots upp fran Cape Canaveral Air Force Station 's Launch Complex 34 . Alla andra Apollofarkoster (inkluderat Apollo-Sojuz ) och Skylab -uppdrag skots upp fran Launch Complex 39 , vid narliggande Kennedy Space Center .

Besattning [ redigera | redigera wikitext ]

De tre som flog med Apollo 7 hade varit reservbesattning for Apollo 1 .

Reservbesattning [ redigera | redigera wikitext ]

Stodbesattning [ redigera | redigera wikitext ]

Uppdragets hojdpunkter [ redigera | redigera wikitext ]

Apollo 7 S-IVB raketsteg

Apollo 7 var en fortroendebyggare efter katastrofen med Apollo 1 . Uppdraget var den forsta amerikanska rymdflygningen pa 22 manader. Malet under farden var bland annat att sanda de forsta livebilderna fran amerikanskt rymdskepp vilket lyckades.

Huvudpiloten Eisele ovade rendezvous och dockning med manlandningsmodulen . Ovningen ledde till att manoverpanelen konstruerades om infor kommande flygningar. [ 2 ]

Utrustningen fungerade i ovrigt utmarkt under flygningen. Kommando- och servicemodulens SPS-motor, som skulle ta rymdsonden i och ur omloppet runt manen, provkordes atta ganger och gav ett resultat som var helt godkant, med hogst en procents avvikelse. Den kraftiga accelerationen fran SPS-motorn fick huvudpiloten att saga att det kandes som en ”spark i baken” och Schirra utropade pa Flinta-maner ”Yabbadabbadoo!”. [ 3 ]

Landningen efter 10 dygn och 20 timmar gick perfekt.

Utstallning [ redigera | redigera wikitext ]

I nastan 30 ar var Apollomodulen lanad till National Museum of Science and Technology of Canada tillsammans med Wally Schirras rymddrakt . Ar 2003 flyttades den till National Air and Space Museum Steven F. Udvar-Hazy Center .

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (pa engelska). NASA . https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1968-089A . Last 27 mars 2020 .  
  2. ^ Wade, Mark. ”Apollo 7” (pa engelska). Encyclopedia Astronautica . Arkiverad fran originalet den 12 oktober 2008 . https://web.archive.org/web/20081012111046/http://www.astronautix.com/flights/apollo7.htm . Last 8 maj 2019 .  
  3. ^ ”Apollo 7 Mission Report” (pa engelska) (PDF). NASA. 1 december 1968. sid. 5?158 . https://ntrs.nasa.gov/archive/nasa/casi.ntrs.nasa.gov/19760072144_1976072144.pdf . Last 8 maj 2019 .  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]