Apollo 1

	Apollo 1
Statistik for uppdraget
Uppdrag	Apollo 1
Anrop	Apollo 1
Uppskjutning
Raket	Saturn IB
Uppskjutningsramp	Cape Kennedy Air Force Station LC-34
Besattning
Besattning	Gus Grissom ; Edward H. White ; Roger B. Chaffee
	; Gus Grissom , Edward H. White och Roger B. Chaffee

Apollo 1 var kodnamnet pa en rymdfarkost i NASAs Apolloprogram som skulle skjutas upp 21 februari 1967 . Efter en brand i kommandomodulen vid ett forberedande test 27 januari 1967 omkom astronauterna Virgil "Gus" Grissom , Edward H. White och Roger B. Chaffee . Ursprungligen hade rymdfarkosten gatt under namnet Apollo Saturn-204 (AS-204), men man andrade namnet till Apollo 1 for att hedra besattningen. ^[
1
]

Tidslinje [ redigera | redigera wikitext ]

Nedanstaende tidsangivelser ar givna i UTC . ^[
2
]

27 januari

12:55 Testet paborjas.
18:00 Besattningen borjar ta plats i kommandomodulen.
19:42 Manluckan till kapseln stangs.
23:20 Allt fungerar som det ska. Inget antyder nagot om en forestaende brand. Besattningen haller sig stilla.
23:30:14 Ingen kommunikation med kommandomudulen men besattningen verkar rora sig enligt ljud i den standigt paslagna mikrofon som piloten har. Aven biologiska matvarden och matvarden fran sjalva kapseln visar detta.
23:30:39 Annu storre rorelser indikeras.
23:30:54 En spanningspik noteras i ett av de elektriska systemen.
23:31:04 Besattningen rapporterar ” ...Got a fire in the cockpit ”. ^[
3
] Personal som tv-overvakar fonstret pa luckan till kommandomodulen vittnar senare om att White stracker sig for att nodoppna luckan.
23:31:19 Kommandomodulen spricker och borjar slappa ut tjock rok och eld som tander pa vissa delar av White room , vaderskyddet som tacker yttersta delen av rampen till sjalva kapseln. Personalen pa rampen flyr.
23:31:22 All kommunikation (saval radio som data) med kommandomodulen bryts. Tv-personalen ser hur eldflammor sprider sig fran vanster till hoger i luckfonstret.
23:32 Forsok att oppna luckan utifran paborjas. Detta ar en uppskattad tid da sikten var lika med noll runt kommandokapseln pa grund av all rok.
23:36 Luckan har oppnats.
23:43 Tre lakare anlander och kan bara konstatera att astronauterna har dott av giftiga gaser och brannskador. Pa grund av roken avbryter man forsoken att ta ut besattningen.

28 januari

05:30 Man borjar ta ut de tre besattningsmedlemmarna. Det tar totalt 90 minuter.

Olyckan [ redigera | redigera wikitext ]

Den forsta varningen om eld kom 18:31, da nedrakningen stannade vid T -10 minuter, dvs. 10 minuter fore den fingerade uppskjutningen. Till dess hade NASA rapporterat endast smarre svarigheter med utrustning och orsaken till att nedrakningen stannades var att man ville forbattra kommunikationen mellan markpersonal och rymdfarkost. Trycket i kabinens rena syrgasatmosfar var fore branden 1,1 atmosfar ? ett varde som var nodvandigt for att pa marken uppratthalla den onskade tryckbalansen. Vid en verklig uppskjutning skulle det ha minskats till 0,34 atmosfarer. ^[
4
]

Elden tycks ha borjat i kabinens nedre vanstra del, under astronaut Grissoms fotter, utan att ha upptackts. Haverikommissionen kom senare fram till att en kortslutning troligen startat en forbranning, som spred sig till det nylonnat som skulle hindra losa foremal att flyta omkring i kabinen under tyngdloshet, vidare till fasten av Velcro-material som anvandes for att fasta utrustning inne i kabinen och till miljokontrollens isoleringsmaterial. ^[
4
]

Fran den forsta rapporten om eld, fran Chaffee, tog det 15 sekunder innan kabinvaggen mellan inre och yttre skrov brandes igenom i syrgasatmosfaren. Branden visade stora skillnader i varaktighet och intensitet. Alla tre rymddrakterna brandes igenom. Ett handtag i aluminium brandes igenom vilket visade en temperatur pa atminstone 760 °C, medan handtagets gangjarn i nylon, knappt fem centimeter darifran var relativt oskadat, vilket tydde pa en temperatur av hogst 254 °C. ^[
4
]

Dodsorsak [ redigera | redigera wikitext ]

Den efterfoljande obduktionen av White, Chaffee och Grissom visade att pa grund av den giftiga rok som uppstod blev de snabbt medvetslosa av gasforgiftning. Kort darefter intradde doden, exakt tidpunkt eller hur lang tid det tog har aldrig kunnat faststallas. ^[
5
]

Olycksorsak [ redigera | redigera wikitext ]

Man kommer aldrig att komma fram till den exakta orsaken varfor branden i Apollo 1 startade. Den mest uppenbara orsaken var en kortslutning som skapade en ljusbage. En undersokningspanel, The Apollo 204 Review Board , fann en silverplaterad koppartrad som hade dragits genom en miljokontrollenhet nara befalhavarens brits. Kablarna i kommandomodulen var isolerade med teflon som tal hog varme men som ar kanslig for mekanisk paverkan. Pa grund av upprepade oppningar av en narliggande lucka hade kabeln fatt sin isolering avskavd. Denna frilagda del av kabeln lag relativt nara en forgrening i ett etylenglykol - och vattenkylningsror, som i sin tur hade borjat lacka. Elektrolysen som uppstod nar etylenglykolen nadde den silverplaterade koppartraden skapade en kraftig exotermisk reaktion, vilken i den syrerika atmosfaren antande vatskan. ^[
3
]

Det som gjorde att branden fick ett sadant snabbt forlopp var att atmosfaren i kapseln bestod av rent syre och att vissa delar av mannens rymddrakter och inredningen i kapseln var mycket lattantandliga i en sadan miljo . Eftersom luckan dessutom oppnades inat och branden skapade ett overtryck i kabinen, hade astronauterna inte en chans att oppna den. ^[
3
]

Foretaget som konstruerat kommandomodulen, North American Aviation , hade ursprungligen foreslagit att kabinluckan skulle oppnas utat med hjalp av sprangbultar. De hade aven foreslagit att testgasen skulle innehalla kvavgas for att mer efterlikna jordatmosfaren. Nasa ansag att luckan alltfor latt skulle kunna oppnas oavsiktligt (vilket var vad som orsakade Liberty Bell 7 , som ironiskt nog kontrollerades av Gus Grissom, att sjunka). Nasa ansag ocksa att for mycket kvavgas skulle vara farligt och astronauterna skulle kunna svimma av syrebrist och sedan do. Ren syrgas hade aven anvants utan problem i Mercury - och Geminiprogrammen . Nu omvarderades konstruktorens forslag. ^[
6
]

Efterverkningar [ redigera | redigera wikitext ]

Som en foljd av den tragiska olyckan gav Nasa sig sjalva mycket kritik. Man andrade forhallandet i White room sa att raddningspersonal och lakare, an i dag, ska finnas narvarande. Det brandfarliga materialet byttes ut, man trycksatte inte langre med rent syre, manluckan byggdes om med las som inte kravde verktyg, med mera. ^[
7
] Detta gjorde att efterkommande apollofarder till manen blev sakrare utan storre incidenter undantaget explosionen pa Apollo 13 .

Kommandomodulen forvaras for narvarande (2007) i ett speciellt forrad pa Nasa Langley Research Center , Hampton, Virginia . ^[
8
]

Eftermale [ redigera | redigera wikitext ]

Grissom hade i en tidigare intervju formulerat en gravskrift at sig och sina kamrater, efter den historiska flygningen med Gemini 3 :

”

Om vi dor vill vi att folk ska acceptera det. Vi har ett riskabelt jobb och vi hoppas att om nagonting hander med oss sa skall det inte fordroja programmet. Erovringen av rymden ar vard att riskera livet for. ^[
4
]

?