- Den har artikeln handlar om animerad film. For animationsteknik, se
Animering
.
Bilderna pa bollen visas i rad, vilket ger en illusion av rorelse.
Manga animerade filmer anvander sarskilda fysiska lagar. Har illustreras tre exempel: 1) Man faller inte forran man
upptacker
att man har passerat klippkanten, 2) Hal gar att flytta och tunnlar kan skapas genom att mala svart pa en vagg, 3) Man kan dolja foremal bakom ryggen som egentligen ar for stora for att gommas bakom ryggen.
Animerad film
eller
animation
(av latin
anima
, 'liv'
[
1
]
) ar ett samlingsnamn for film som skapats genom
animering
. Huvudsakligen skiljer man pa tre typer: tecknad film,
datoranimerad film
och olika typer av
stop motion
-animerad film.
Gemensamt for all animation ar att man satter ihop bilder som ursprungligen ar statiska for att ge en illusion av rorelse. Aven konventionell film bestar av stillbilder i sekvens, men har har stillbilderna aterskapat en rorelse fran verkligheten. En spelfilm
aterskapar
rorelse, medan animation
skapar
rorelse. Populart anvands "tecknad film" ofta synonymt med "animerad film", men tecknad film ar alltsa i egentlig mening endast
en
typ av animerad film.
De aldsta animerade filmerna producerades redan under slutet av
1800-talet
och genren kom att gora stora framsteg under
1900-talets
forsta artionden. Precis som ovrig film under denna period, var de animerade filmerna i allt vasentligt
kortfilmer
, och precis som
spelfilmen
kom den animerade filmen i stor utstrackning att utvecklas i
USA
, men genren slog tidigt igenom aven i
Frankrike
(
Emile Cohl
) och
Ryssland
(
Ladislas Starevich
).
Fram till
1950-talet
var kortfilmen utan tvekan genrens framsta format - inte minst i
USA
- men under andra halften av 1900-talet tappade formatet tydligt mark, en utveckling som framst berodde pa av TV:s frammarsch. Idag bestar produktionen av animerade kortfilm framfor allt av
independentfilmer
och experimentella produktioner samt projekt knutna till
TV-serier
och
langfilmer
1917
hade historiens forsta animerade langfilm premiar:
El Apostol
, av
argentinaren
Quirino Cristiani
. Under de foljande tva decennierna kom ytterligare sju stycken innan
Snovit och de sju dvargarna
visades i
december
1937
. Snovit var den forsta engelsksprakiga animerade langfilmen, och till lika den forsta som inte var svartvit. Den innebar bade
Walt Disneys
och den animerade filmens genombrott i
Hollywood
och satte ocksa upp riktlinjer for vad publiken vantade sig av en tecknad film. Disney kom sedan allt vasentligt helt att dominera den amerikanska marknaden for animerad film i tva och ett halvt decennium. Utanfor USA var det framfor allt
Sovjetunionen
, och senare
Japan
och vissa europeiska lander, som kom att fa en storre produktion av animerade filmer, men till skillnad fran Disneys produktioner fick endast ett fatal av dessa filmer en internationell distribution.
Fran och med 1960-talets andra halft fick Disney konkurrens fran ett flertal andra animationsstudior, och aven internationellt skot antalet animerade filmer i hojden. I och med datoranimationens intag vid millennieskiftet har formatet fatt ett tydligt lyft, och Disneys dominans ar idag i det narmaste helt forsvunnen.
TV:s genomslagskraft paverkade aven den animerade filmen. De forsta animerade TV-serierna fick premiar redan pa 1950-talet, och under 1960-talet vaxte formatet kraftigt. I vast var det framfor allt tecknade serier som ronte framgang, medan det i Sovjetunionen och Osteuropa huvudsakligen rorde sig om stopmotion-animerade produktioner. Internationellt sett var det framfor allt de amerikanska serierna som lyckades sla igenom, och den amerikanska produktionen dominerades stort av tre animationsstudior:
Hanna-Barbera
,
Filmation
och
DePatie-Freleng Enterprises
, dar den forsta var den utan tvekan mest framgangsrika.
Under
1980-talet
kom genren att utvecklas relativt kraftigt over hela vastvarlden, mycket tack vare serien
Simpsons
.
En tecknad film bestar av langa sekvenser av bildrutor, vanligen tecknade for hand, men mot slutet av
1900-talet
blev det allt vanligare att aven bilder framtagna i datorer anvandes - inte minst for miljo- och bakgrundsbilder. Nar datoranimerade filmer blev mer normal blev det vanligare inom animation industrin att beskriva tecknad animation som 2D animation for att kunna skilja fran 3D animation (Datoranimation).
[
2
]
Den store pionjaren inom den tecknade filmen var
Walt Disney
, vars film
Snovit och de sju dvargarna
fran
1937
innebar det definitiva genombrottet for den animerade filmen i
Hollywood
. Disney var dock inte den forste att jobba med mediet.
I datoranimerad film byggs miljoer och rollfigurer upp i sarskilda ritprogram. Stillbild fran kortfilmen
Elephants Dream
.
Datoranimerad film (aven kallad 3D animerade filmer) syftar pa filmer som ar helt skapade i datorn, genom
3D
-program - sa kallad
CGI
-teknik. Ar 1961 skapades en datorskapad animation i Sverige som troligtvis var varldens forsta. Filmen skildrade en motorvags strackning i ett kommande vagbygge och gjordes pa den svenska datorn
BESK
(Binar Elektronisk SekvensKalkylator). Datoranimationen visades upp i nyhetsprogrammet
Aktuellt
.
[
3
]
[
4
]
Den amerikanska filmindustrin borjade anvanda tekniken till
1970-talets
science fiction
-filmer; bland foregangarna marks framforallt
Westworld
(
1973
) och dess uppfoljare
Futureworld
fran
1976
,
Stjarnornas krig
fran
1977
samt
Walt Disney Productions
'
Tron
fran
1982
.
Den forsta helt datoranimerade langfilmen var
Toy Story
, producerad av
Pixar Animation Studios
, fran
1995
. Idag ar denna teknik pa vag att helt ta over marknaden for animerad film, samtidigt som fler och fler
spelfilmer
anvander sig allt mer av tekniken - daribland kan namnas
Terminator 2
,
Sagan om ringen
-trilogin och
Berattelsen om Narnia: Haxan och lejonet
.
Stop motion-tekniken, som ar den aldsta animationformen, innebar att man skapar en illusion av rorelse med sekvenser med foton pa "doda" objekt med sinsemellan sma positionsvariationer. Huvudsakliga material som anvands ar lerfigurer (leranimation - ex.
Wallace & Gromit
), utklippta bilder eller foton (cutoutanimation - ex.
Monty Python
) och dockor (dockanimation - ex. 1933 ars version av
King Kong
) Notera att alla
dockfilmer
inte ar animerade. Till exempel
Mupparna
anvander sig av
dockteater
och ar saledes exempel pa
spelfilm
).
I Osteuropa kom stopmotiontekniken tidigt att etablera sig som en fristaende filmteknik, och den stopmotionanimerade filmen ar en valetablerad genre i denna del av varlden. I Vasteuropa och Nordamerika kom den huvudsakligen att bli en specialeffektsteknik, mycket genom
Ray Harryhausens
arbete under mitten av
1900-talet
. Utanfor Europa och Nordamerika ar genren i sin renodlade form generellt sett valdigt begransad - till undantagen hor den japanske filmskaparen
Tadahito Mochinaga
som under
1950-talet
- men inom specialeffektskapandet blev tekniken ett barande inslag i japanska monsterfilmer som
Godzilla
-serien och dess avlopare.
USA var under 1900-talet den ledande producenten av animerade filmer. Fram till mitten av 1950-talet bestod utbudet framfor allt av
animerade kortfilmer
och
Walt Disneys
langfilmer. I och med
TV
:s genombrott flyttade flertalet av animationsstudiorna over till det nya mediet, samtidigt som fler aktorer gjorde sig gallande pa langfilmsmarknaden.
En anime-figur,
Mahuri
.
Japansk animerad filmen, i vastvarlden kallad anime efter det japanska ordet for detta, uppstod pa 1950-talet, och slog igenom pa allvar mot slutet av 1960-talet. I vast drojde det till 1980-talet innan anime-filmer pa allvar borjade spridas, och i Sverige drojde det ytterligare nagot decennium.
Bland de japanska animationer som blivit mest kanda i Sverige och vastvarlden marks framfor allt
Studio Ghiblis
filmer med titlarna
Totoro
och
Spirited Away
, koncept som
Pokemon
,
Digimon
och
Beyblade
, samt tv-serien
Sailor Moon
. Under de senaste aren har dock utbudet pa den svenska marknaden borjat vaxa.
Den svenska animerade filmen har aldrig varit en stor marknad. Genrens store svenske pionjar var
Victor Bergdahl
som under
1910-
och
1920-talet
producerade narmare tjugo animerade kortfilmer, merparten med figuren
Kapten Grogg
i huvudrollen. Efter Bergdahl var genren i princip utdod i Sverige fram till
Tage Danielssons
film
I huvet pa en gammal gubbe
kom
1968
. Denna film raknas som Sveriges forsta tecknade langfilm - dock ar den enbart delvis animerad - och for animationerna svarade
Per Ahlin
.
1974
aterkom Ahlin, denna gang med barnklassikern
Dunderklumpen!
. Ahlin ar an idag att betrakta som svensk animations store forgrundsgestalt, nagot som inte minst manifesterades da han vid
2006
ars
Guldbaggegala
fick ta emot historiens forsta
Gullspira
. Hans ovriga produktion inkluderar framfor allt langfilmerna
Resan till Melonia
och
Hundhotellet
, TV-serierna
Alfons Aberg
,
Lennart Hellsings ABC
samt animeringar at flera av Tage Danielssons filmer.
Sedan
1970-talet
finns aven en mindre svensk produktion av animerade TV-produktioner for barn och ungdomar. Till exempel har
Magnus Carlssons
svenskbaserade, internationella, produktionsbolag
Happy Life
ront flera framgangar med TV-serier som
Creepschool
,
De tre vannerna och Jerry
,
Da Mob
,
Loranga, Masarin och Dartanjang
,
Sune och hans varld
, och
Pettson och Findus
, dar den sistnamnda aven har blivit flera langfilmer.
Andra betydelsefulla svenska animatorer inkluderar
Rune Andreasson
(
Bamse
),
Stig Lasseby
(
Agaton Sax
och
Pelle Svanslos
),
Olof Landstrom
(
Kalles klattertrad
),
Jan Gissberg
(
Pelle Svanslos
och
Kalle Stropp och Grodan Boll
),
Lennart Gustafsson
(
Rattis
),
Kenneth Hamberg
(
Goliat
),
Lars Persson
(mest kand for sitt samarbete med Per Ahlin och filmatiseringar av
Lilla spoket Laban
) och
Christian Ryltenius
. Aven den vuxenorienterade animerade filmen fick ett lyft bland annat i och med kortfilmsregissorerna
Johan Hagelback
och
Jonas Odell
. Svensk animation inom samtidskonsten har under 1990- och 2000-talet gjort tydliga avtryck internationellt, framforallt genom
J. Tobias Anderson
,
Nathalie Djurberg
,
Cecilia Lundqvist
och
Magnus Wallin
.
Den forsta svenska 3D-animerade filmen kom ut 2009 av bolaget White Shark. Filmens titel var Tomtar och Troll - Den Hemliga Kammaren. Filmen hade svensk premiar i mars 2009 samt aven i ett stort antal lander. Bl.a. hade filmen tagit sig upp pa topp 10 i Dubai pa bio samt over 60 000 biobesokare i Turkiet.
Fram till och med 2015 har arton helsvenska animerade langfilmer fatt premiar.
Av dessa har Per Ahlins filmer och den forsta "Pelle Svanslos"-filmen motts av bast kritik.
Internationella animerade langfilmer med svensk inblandning
[
redigera
|
redigera wikitext
]
Utover de helsvenska animerade filmerna har dessutom flera animerade filmer haft svenska intressenter, men dessa filmer har dock i huvudsak haft icke-svenska animatorer.
- Samson & Sally
(1984, Danmark/Sverige)
- David och de magiska parlorna
(1988, Polen/Sverige)
- Hugo - djungeldjuret
(1993, Danmark/Norge/Sverige)
- Djungeldjuret Hugo - den stora filmhjalten
(1996, Danmark/Norge/Finland/Sverige)
- Pippi Langstrump
(1997, Kanada/Tyskland/Sverige)
- Pettson och Findus - Katten och gubbens ar
(1999, Tyskland/Sverige)
- Pettson och Findus - Kattonauten
(2000, Tyskland/Sverige)
- Karlsson pa taket
(2002, Norge/Sverige)
- Pettson och Findus - Tomtemaskinen
(2005, Tyskland/Danmark/Sverige)
- Pettson och Findus - Glomligheter
(2009, Tyskland/Danmark/Sverige)
Precis som for de flesta filmgenrer finns det ett antal filmpriser och -utmarkelser som enbart fokuserar pa animerad film. Bland de mest prestigefyllda marks:
Det rader ofta en begreppsforvirring mellan medierna "
tecknade serier
" och "animerad (eller tecknad) film". Detta kan delvis antas bero pa att atskilliga figurer (till exempel
Kalle Anka
) forekommit i bada medierna (se nedanstaende listor), men ocksa pa att begreppet "tecknad serie" populart aven anvands for "tecknade tv-serier". I datoraldern har det dessutom blivit allt vanligare att bade lasa serier och se pa film pa datorskarmar, vilket ytterligare har rivit ner barriarerna nagot.
Begreppsforvirringen lever i an hogre grad kvar i USA, dar ordet
cartoon
har blivit ett satt att klumpa ihop allt som ar tecknat, och pa senare ar aven har kommit att innefatta aven andra former av animationer.
Cartoons
anvands for saval tecknade tv-serier som politiska
skamtteckningar
och tecknade serier. Kopplingen mellan skamtteckning och serie har mojligen att gora med den gemensamma dagspresspubliceringen.
Klart ar emellertid att mediet "tecknade serier" alltid bestar av statiska (sidostallda) bilder medan "animerad film" visas i rorliga bildsekvenser.
Nagra av de serier som har blivit animerad film:
Nagra av de animerade filmfigurer som har oversatts till seriemediet:
Ett urval av personer som varit verksamma bade som
serietecknare
och
animatorer
: