En anestesimaskin med integrerade system for monitorering av vitala parametrar.
Anestesi
, fran
grekiska
a-
, "utan" och α?σθησι?,
aisth?sis
, "kansla",
[
1
]
ar ett
medicinskt
begrepp. Anestesi ar ett annat ord for
bedovning
och har att gora med upphavandet av formagan att uppfatta, eller bedovningen av,
sinnesintryck
som till exempel
smarta
,
tryck
,
varme
,
kyla
eller beroring.
[
2
]
Mortons eteranastesioperation 16 October 1846.
Den moderna anestesins fodelse brukar anges till 16 oktober
1846
i och med tandlakaren
William T.G. Mortons
eter
-inhalations-narkos i
Boston
, varldens forst beskrivna eteranestesi (eterbedovning) pa
Massachusetts General Hospital
.
[
3
]
Han hade dock redan 1844 borjat experimentera med eter nar han studerade kemi.
[
4
]
Nagot aven lakaren
Crawford Long
i
Georgia
,
USA
gjort men utan att publicera sina studier. Detta har gjort att man inte sakert kan saga nar den forsta etersovningen gjordes.
[
5
]
Ordet anestesi anvands inte sa ofta i det svenska vardagsspraket, betydligt mer forekommande ar ordet
narkos
. Specialister inom omradet i Sverige ar
anestesisjukskoterska
samt
anestesiolog
som oftare benamns narkossjukskoterska respektive narkoslakare. Narkos innebar kontrollerad nedsovning tillsammans med smartstillande lakemedel.
[
6
]
Regional anestesi ar det samma som
lokalbedovning
. Det ar nar man bedovar lokalt pa kroppen, men man fortfarande ar vid medvetande. Det kan ske vid till exempel mindre operationer, lagning av tander och provtagningar.
[
7
]
Ytanestesi ar en ytlig bedovning som uppnas genom att man sprayar, penslar eller droppar bedovningsmedel pa en slemhinna (slemhinneanestesi). Metoden anvands vid smarre ingrepp i
nasa
,
svalg
och
ogon
samt vid undersokningar med t. ex. endoskop i diagnostiskt syfte.
[
8
]
Bedovningsmedel,
anestetikum
(plur.
anestetika
), ar lakemedelspreparat som anvandes i samband med anestesi. Bedovningsmedel anvands i sjukvarden, av
tandlakare
och av
veterinarer
.
Medicinska specialiteten
anestesiologi
omfattar i
Sverige
bade anestesi och
intensivvard
, samt till viss del aven
smartlindring
.
Smarta
|
---|
| Varaktighet
| | | Rorelserelaterad eller ej
| | Rorelserelaterad
| Ex. akut fraktursmarta och vissa skelett-
metastaser
| | Ej rorelserelaterad
| Ex. viss buksmarta
|
| | Mekanism (en eller flera)
| | | Cancersjukdom eller ej
| | Cancer
| Ex. vissa skelettmetastaser
| | Behandlad for cancer
| Ex. nervsmarta efter cytostatiksbehandling
| | Ej cancer
| Manga olika smarttillstand
|
| | Organsystem
| | | Annat smartrelaterat
| | Anamnes och status
| | | Behandlingsrelaterat
| |
|
|