Anders Johan Hagstromer
, fore adlandet
Hagstrom
, fodd
8 september
1753
pa
Lanna bruk
i
Sodermanland
, dod
8 mars
1830
i
Stockholm
, var en svensk
lakare
. Han var brorson till
Johan Otto Hagstrom
.
Hagstrom blev 1764
student
i
Uppsala
, men var tvungen av avbryta sina akademiska studier ar 1769 pa grund av faderns ekonomiska problem. Han blev da
larling
hos regements
faltskaren
Lilljenwald. Ar 1772 placerades han som kompanifaltskar vid
Narkes och Varmlands regemente
samt fick 1773 en liknande anstallning vid
Kungliga Livgardet
. Ar 1775 blev han underkirurg vid
Serafimerlasarettet
i Stockholm. Redan aret forut hade Hagstrom vunnit
Vetenskapsakademiens
andra pris for besvarandet av dess fraga om
rotfebrars
forekommande och botande (
Hvilka aro de basta forvarings- och botemedel for maligna sjukdomar, flackfebrar och rotfebrar?
, 1774). Vid samma tid borjade Hagstrom att studera
botanik
och bitradde professor
Bergius
vid forarbetena till dennes
Materia medica
(1778). Ar 1776 tog han
kirurgie magisterexamen
och blev sedan sjalv examinator vid de
kirurgiska
examina.
Fastan han forvarvade anseende som praktisk lakare, vinnlade han sig om vetenskaplig forskning. Fran 1781 gav han ut
Veckoskrift for lakare och naturforskare
tillsammans med
Kraak
. Ar 1781 utnamndes Hagstrom av
Abo universitet
till
medicine doktor
. Hagstromer blev samma ar lakare vid
Danvikens Hospital
och ar 1782 dessutom
prosektor
vid laroverket i Stockholm. Ar 1785
extra ordinarie
och 1793 ordinarie anatomie och kirurgie
professor
dar.
[
3
]
Karriaren fortsatte och ar 1788 blev Hagstrom ledamot av Vetenskapsakademien och ar 1795 overdirektor over kirurgin i riket. Aret darpa, ar 1796, blev han medlem av
Collegium medicum
. Ar 1808 blev Hagstrom
generaldirektor
over lasaretten samt 1816
medicinalrad
och inspektor vid
Karolinska institutet
.
Vid
finska krigets
utbrott 1788 erholl Hagstrom befallning att undervisa den lakarkar som armen behovde. Inom kort utgick over sjuttio unga faltskarer fran hans skola. Vid 1808 ars krig anfortroddes honom samma uppdrag. Hagstrom var en av
Svenska lakaresallskapets
stiftare (1808) och skankte till detsamma 2 000
riksdaler
. Ar 1812 upphojdes han i adligt stand under namnet
Hagstromer
. Ar 1823 sade Hagstromer upp sig fran professuren.
Hagstromer var en mycket anlitad lakare. Mot fattiga var han hjalpsam bade med rad och dad. For obemedlade unga man av hans yrke stod hans bord och hans kassa oppna. Hans forelasningssatt var klart och bestamt, aldrig hoglart. Resultaten av sin praktiska verksamhet beskrev han i en mangd uppsatser vilka aterfinns i Vetenskapsakademiens handlingar, Svenska lakarsallskapets handlingar och arsberattelser och sa vidare. Darjamte verkade han pa atskilliga satt, sasom genom utlatanden hos standerna, genom tidningsartiklar och sa vidare, for astadkommande av en forbattrad halsovard, inrattandet av
Karolinska institutet
och av
Garnisonssjukhuset
, lanslasarettens forbattring, veneriska smittans hammande med mera. Ar 1821 lat lakarkaren
Gustaf Gothe
utfora hans byst i marmor och uppstalla den i Karolinska institutet (denna byst aterfinns numera pa
Hagstromerbiblioteket
).
