Europeiska unionens fordrag
Amsterdamfordraget
Amsterdamfordraget om andring av fordraget om Europeiska unionen, fordragen om upprattandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hor samman med dem
Gallande fordrag
Undertecknat	1997-10-02
Ikrafttradande	1999-05-01
Celexnummer	11997D
Offentliggjort i	EGT C 340, 10.11.97
Rattslig form	Andringsfordrag
Rattsligt bindande	Ja
Direkt tillampligt	Ja, under vissa omstandigheter
Tillampas av	Europeiska unionen
Utfardat av	Europeiska unionens medlemsstater
Undertecknat i	Amsterdam , Nederlanderna
Depositarie	Italiens regering

Amsterdamfordraget ar ett fordrag inom Europeiska unionen som undertecknades den 2 oktober 1997 i Amsterdam , Nederlanderna . Det tradde i kraft den 1 maj 1999 efter att ha ratificerats av alla medlemsstater i enlighet med deras respektive konstitutionella bestammelser.

Amsterdamfordraget ledde till ett starkt samarbete pa ett antal olika omraden, daribland sysselsattning, miljo, jamstalldhet, folkhalsa, konsumentfragor och socialpolitik. En av de viktigaste andringarna var overforingen av asyl- och invandringspolitik samt civilrattsligt samarbete fran den mellanstatliga tredje pelaren rattsliga och inrikes fragor till den overstatliga pelaren Europeiska gemenskaperna . Darutover inforde fordraget bestammelser om fordjupade samarbeten , samtidigt som Schengenregelverket inforlivades inom unionens ramar. Fordraget inforde ocksa en rattighet for unionsmedborgare att fa tillgang till Europaparlamentets , Europeiska unionens rads och Europeiska kommissionens handlingar. Slutligen reformerade fordraget bestammelserna for den gemensamma utrikes- och sakerhetspolitiken .

For att kunna trada i kraft var fordraget tvunget att ratificeras av alla medlemsstater i enlighet med deras egna konstitutionella bestammelser. Danmark och Irland valde att folkomrosta om fordraget. Bada folkomrostningarna innebar ett positivt utfall till fordraget.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Fordraget var ett resultat av valdigt langa forhandlingar, som borjade i Messina , Sicilien , den 2 juni 1995 , fyrtio ar efter signerandet av fordraget om upprattandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen . Forhandlingarna inom Europeiska radet slutfordes pa natten mellan den 17 juni och den 18 juni 1997 i Amsterdam , under det nederlandska ordforandeskapet. Da antogs aven stabilitets- och tillvaxtpakten . ^{[ 1 ]}

Efter det formella signerandet av fordraget den 2 oktober 1997 , blev medlemsstaterna indragna i en lika lang och komplex ratificeringsprocess. Europaparlamentet godkande fordraget den 19 november 1997 med bred majoritet. I maj 1998 holls tva folkomrostningar, i Danmark respektive Irland , om fordraget.

Darefter fortsatte den utdragna ratificeringsprocessen i de tretton ovriga medlemsstaterna som godkande fordraget i sina nationella parlament. Slutligen kunde medlemsstaterna fullfolja och avsluta sina ratificeringsforfaranden och fordraget tradde i kraft den 1 maj 1999 .

Signaturer (1999) [ redigera | redigera wikitext ]

Belgien	Danmark	Finland	Frankrike	Grekland	Irland	Italien	Luxemburg	Nederlanderna
Portugal	Spanien	Storbritannien	Sverige	Tyskland	Osterrike

Syfte och innehall [ redigera | redigera wikitext ]

Med Amsterdamfordraget genomfordes en rad reformer, i huvudsak gallande institutionerna och asyl- och invandringspolitiken. Inom det utrikespolitiska omradet var den storsta forandringen overtagandet av vissa uppgifter fran Vasteuropeiska unionen (VEU). En hog representant for gemensamma utrikes- och sakerhetspolitiken inrattades.

Institutionella forandringar [ redigera | redigera wikitext ]

Med Amsterdamfordraget forenklades lagstiftningsforfarandena. Ett mer enhetligt system introducerades, med tre olika lagstiftningsforfaranden: samrads-, medbeslutande- och samtyckesforfarande. ^{[ 2 ]} Samtidigt infordes medbeslutandeforfarandet pa fler politikomraden, vilket utokade Europaparlamentets inflytande. Dessa omraden omfattade bland annat miljo, folkhalsa, konsumentskydd, jamstalldhet, etableringsratt, regionalstod, transporter och utvecklingsbistand. ^{[ 2 ]}

Narmare samarbeten [ redigera | redigera wikitext ]

En helt ny typ av forfarande infordes genom Amsterdamfordraget. Inforandet av sa kallade narmare samarbeten syftade till att vara en sista utvag for en grupp av medlemsstater att ga vidare i en fraga dar inte alla medlemsstaterna kunde enas.

Det narmare samarbetet var kontroversiellt eftersom det innebar att vissa medlemsstater kunde fortsatta den europeiska integrationen , utan att alla andra medlemsstaterna foljde med. Pa sa satt menade kritiker att mojligheten till sadant samarbete skulle kunna leda till splittringar inom unionen.

Bestammelserna som infordes om narmare samarbeten genom Amsterdamfordraget var sa strikta att nagot narmare samarbete aldrig infordes. Genom Nicefordraget och Lissabonfordraget forenklades bestammelserna och samarbetstypen andrade namn till fordjupat samarbete . Det var forst sommaren 2010 som det forsta fordjupade samarbetet inrattades, da mellan fjorton medlemsstater som ville samarbete kring skilsmassolagar.

Asyl- och invandringspolitik [ redigera | redigera wikitext ]

En av Amsterdamfordragets storsta forandringar rorde asyl- och invandringspolitiken. Genom fordraget overfordes dessa politikomraden fran den mellanstatliga tredje pelaren till den overstatliga forsta pelaren . Det innebar i praktiken att beslut inom asyl- och flyktingfragor kunde tas av radet med kvalificerad majoritet istallet for med enhallighet . Samtidigt okade parlamentets inflytande vid lagstiftningen inom dessa omraden.

Genom ett protokoll, som fogades till grundfordragen genom Amsterdamfordraget, erholl Danmark , Irland och Storbritannien sarskilda undantag inom de omraden som flyttades fran tredje pelaren till forsta pelaren. Med Amsterdamfordraget inforlivades ocksa Schengenregelverket inom ramarna for unionens regelverk. Danmarks, Irlands och Storbritanniens undantag omfattade aven Schengenregelverket. ^{[ 2 ]}

En konsekvens av dessa forandringar blev att unionens asyl- och invandringspolitik konsoliderades. Flera samarbeten, till exempel Schengensamarbetet och Dublinkonventionen , inkorporerades inom unionens ramar som en foljd av Amsterdamfordragets bestammelser.

Ratificeringsprocessen [ redigera | redigera wikitext ]

For att fordraget skulle kunna trada i kraft var det tvunget att bli godkant, ratificerat, av alla medlemsstater inom unionen. Detta skedde genom enbart parlamentarisk ratificering bland alla medlemsstater utom i Danmark och Irland , som holl folkomrostningar. I alla medlemsstater genomfordes ratificeringen utan nagra avslag, vilket gor Amsterdamfordraget unikt bland de senaste av EU:s andringsfordrag.

Danmark och Irland [ redigera | redigera wikitext ]

Irland var forst med att folkomrosta. Detta agde rum den 22 maj 1998 och resultatet var ett starkt ja till fordraget med 62 % for och 38 % emot. ^{[ 3 ]} Folkomrostningen var bindande eftersom grundlagsandring kravdes i och med godkannandet av fordraget.

En manad senare kunde darfor bada kamrarna inom Irlands parlament godkanna fordraget, som signerades den 6 juli samma ar och deponerades hos den italienska regeringen i slutet av juli 1998 .

Knappt en vecka efter Irlands folkomrostning holl Danmark den 28 maj 1998 som andra land en omrostning. Aven den gav ett positivt resultat, med 55 % for och 45 % emot. ^{[ 3 ]} Det innebar att fordraget kunde godkannas av landet, signeras av drottningen den 6 juni 1998 och deponeras hos den italienska regeringen i slutet av juni samma ar.

Ratificeringsforfarandet i detalj [ redigera | redigera wikitext ]

	Signerat		Godkant		Ratificerat		Deponerat
Europeiska unionen 1997-10-02 1997-11-19 ej nodvandigt ej nodvandigt Europeiska radet Godkant 1997-10-02 15 0 0 Europaparlamentet Godkant 1997-11-19 348 101 34   Belgien 1997-10-02 1998-07-09 1998-08-10 1999-02-19 Deputeradekammaren Godkant 1998-07-09 105 23 0 Senaten Godkant 1998-06-04 49 13 0 Bryssels regionparlament Godkant 1999-02-05 59 3 9 Bryssels forenta forsamling Godkant 1999-02-05 58 3 8 Flamlandska regionparlamentet Godkant 1998-12-15 83 28 0 Flamlandska gemenskapsparlamentet Godkant 1998-12-15 85 30 0 Franska gemenskapsparlamentet Godkant 1998-07-07 59 12 3 Franska gemenskapskommissionen Godkant 2002-10-18 53 1 0 Tysksprakiga gemenskapsparlamentet Godkant 1998-11-30 17 3 0 Vallonska regionparlamentet Godkant 1998-07-15 ? ? ? Vallonska gemenskapsparlamentet Godkant 1998-07-15 ? ? ?   Danmark 1997-10-02 1998-05-28 1998-06-06 1998-06-24 Folkomrostning Godkant 1998-05-28 55 % 45 % 76 % Folketinget Godkant 1998-05-07 92 22 4   Finland 1997-10-02 1998-06-15 1998-07-10 1998-07-15 Riksdagen Godkant 1998-06-15 110 4 0   Aland Lagtinget Godkant 1998-07-01   Frankrike 1997-10-02 1999-03-16 1999-03-23 1999-03-30 Nationalforsamlingen Godkant 1999-03-03 447 75 10 Senaten Godkant 1999-03-16 271 42 4   Grekland 1997-10-02 1999-02-17 1999-03-11 1999-03-23 Parlamentet Godkant 1999-02-17 246 19 9   Irland 1997-10-02 1998-06-25 1998-07-06 1998-07-30 Folkomrostning Godkant 1998-05-22 62 % 38 % 56 % Representanthuset Godkant 1998-06-25 Senaten Godkant 1998-06-17   Italien 1997-10-02 1998-06-03 1998-06-16 1998-07-24 Deputeradekammaren Godkant 1998-03-25 429 1 44 Senaten Godkant 1998-06-03   Luxemburg 1997-10-02 1998-07-09 1998-08-03 1998-09-04 Parlamentet Godkant 1998-07-09 55 4 1   Nederlanderna 1997-10-02 1998-12-21 1998-12-24 1998-12-31 Representanthuset Godkant 1998-11-05 Senaten Godkant 1998-12-21   Portugal 1997-10-02 1999-01-06 1999-02-10 1999-03-19 Parlamentet Godkant 1999-01-06 193 24 1   Spanien 1997-10-02 1998-11-24 1998-12-16 1999-01-05 Deputeradekammaren Godkant 1998-10-01 284 25 2 Senaten Godkant 1998-11-24 217 1 0   Storbritannien 1997-10-02 1998-06-11 1998-06-11 1998-06-15 Underhuset Godkant 1998-01-19 370 145 0 Overhuset Godkant 1998-06-11   Sverige 1997-10-02 1998-04-29 1998-05-07 1998-05-15 Riksdagen Godkant 1998-04-29 226 40 7   Tyskland 1997-10-02 1998-03-27 1998-04-08 1998-05-07 Forbundsdagen Godkant 1998-03-05 561 34 50 Forbundsradet Godkant 1998-03-27 68 0 0   Osterrike 1997-10-02 1998-06-04 1998-07-09 1998-07-21 Nationalradet Godkant 1998-05-12 Forbundsradet Godkant 1998-06-04

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Europeiska unionens fordrag

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• EUR-Lex: Europeiska unionens fordrag

EU-portalen ? temasidan for Europeiska unionen pa svensksprakiga Wikipedia.