Almanacka

Fran Wikipedia
For andra betydelser, se Almanacka (olika betydelser) .
En svensk almanacka for timplanering.
Hinduisk almanacka for aret 1871 -72.

En almanacka ar en forteckning over kalendern , det vill saga arets dagar , veckor och manader , med uppgifter om helgdagar , namnsdagar , astronomiska handelser och andra fakta. I aldre tider inneholl almanackorna ocksa ofta notiser om historiska handelser och aven forutsagelser om vader , halsa , krig och farsoter , samt rad om nar olika saker sasom aderlatning , slakt och skord , var lampliga att utfora. Sadana s.k. prognostica eller praktika kunde aven forekomma separat utan nagra kalendariska uppgifter.

Etymologi [ redigera | redigera wikitext ]

Det forsta belagget for ordet ar som almanach och almanac i en latinsk text 1267 av Roger Bacon som beteckning for en katalog over himlakropparnas rorelser. [ 1 ] Under det foljande arhundradet anvands det pa nederlandska, franska, tyska och sa vidare. Ordets ursprung ar oklart. Den grekiske kyrkohistorikern Eusebios av Caesarea (dod 339) beskrev den egyptiska kalendern, som han kallade almenikiaka eller alemenikhiaka , antagligen ett koptiskt ord. Ordet kan ha hamtats fran Eusebios sedan man pa 1100-talet hade borjat lara sig grekiska och studera antikens grekiska forfattare i det katolska Europa.

Pa 1200-talet forekommer i Spanien ett arabiskt ord ?????? al-manaakh eller al-manah med betydelsen "klimatet". Det ar frestande att tro att det ordet har lanats in till Vasteuropa, liksom till exempel alkohol och algebra, men problemet ar att al-manaakh inte verkar ha arabiskt ursprung. Det kan lika garna ha lanats in till arabiskan fran medeltidslatinet. [ 2 ]

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

Redan i Romerska riket forekom tabeller som kallades fasti eller calendaria med uppgifter som liknar moderna almanackor. Dessa fanns bade i bokform och som stentavlor uthuggna i marmor.

Ordet almanac anvandes av Roger Bacon ar 1267 som en beteckning pa tabeller over himlakroppars rorelse.

I Norden forekom under tidig medeltid en slags evighetsalmanackor ristade pa trastavar som kallas runstavar .

En foregangare till almanackorna ar ocksa de handskrivna eller tryckta skrifter med uppgifter om helgdagar inom kyrkan som biskoparna delade ut till prasterskapet inom sina forsamlingar. I det medeltida Europa forekom ocksa tidigt kalendrar med uppgifter om helgondagar och andra religiosa hogtider.

De forsta tryckta almanackorna utgavs i Tyskland i mitten av 1400-talet . Den aldsta kanda trycktes av Gutenberg 1448.  [ 3 ] Bruket spreds snart till andra delar av kontinenten sasom Belgien , Frankrike och England . Redan tidigt kom de att forses med prognostica av olika slag. Salunda beskrevs innehallet i en engelsk almanacka utgiven 1533 av John Thybault med orden " ... and of the influence of the mone, of peas and warre, and of the sykenesses of this yere, with the con-stellacions of them that be under the vij. pianettes, and the revolutions of kynges and princes, and of the eclipses and comets. " (Vilket i Nordisk Familjeboks oversattning blir: " ... om manens inflytande, om fred och krig, om detta ars sjukdomar jamte konstellationerna for de personer, som ar under de VII planeterna, konungars och furstars revolutioner samt om formorkelser och kometer ".)

Oversattningar av de tyska forlagorna borjade ges ut i Sverige i mitten av 1500-talet . Den forsta svenska almanackan oversattes av lakaren Thomas Zeger (Zegerius) 1540 och trycktes i Uppsala, men finns inte bevarad. Forutom det kalendariska, ska detta forstlingsverk ha innehallit astrologiska forutsagelser samt rad betraffande att sa och skorda. [ 4 ] Den aldsta bevarade svenska almanackan ar fran 1585 . Ar 1608 utgavs den forsta almanackan avsedd for en viss "horisont" (Stockholms).

Almanackor blev med tiden popular lasning och spreds i stora upplagor. Under 1740-talet var upplagan ca 130 000 exemplar varje ar. Almanackorna utgjorde i hog grad den tidens forstroelselitteratur. De var ofta den enda profana lasning som fanns i hemmen, och de lastes om och om igen. Detta ar upphovet till ett gammalt talesatt: "Utan gussordsboken (bibeln) och anacka (almanackan) blir livet liksom pa en hoft." Almanackan var dessutom en kanal for spridning av information och vetande fran overhet och myndigheter till gemene man. Almanackan tjanade ocksa ofta som dagbok dar man antecknade viktigare handelser och uppgifter om narstaendes fodelsedagar och alder.

I borjan kunde vem som helst trycka almanackor med godtyckligt innehall, men fran 1680-talet kom deras innehall att utsattas for olika grad av kontroll och censur. 1686 faststallde en forordning av Karl XI att inga almanackor fick ges ut utan att ha kontrollerats och godkants av vissa astronomiprofessorer. Fran den 17 oktober 1747 fick Kungliga Vetenskapsakademien "uteslutande privilegium " att ge ut tryckta almanackor, vilket pa grund av upplagornas storlek kom att utgora en viktig inkomstkalla for akademien. Priset pa almanackan var den 19 maj 1752, "...tre ore silvermynt eller tio ore kopparmynt" och vitet for att ta ut ett hogre pris var satt till "...etthundra daler  silvermynt". Ensamratten medforde ocksa att namnsdagslangden standardiserades, sedan Vetenskapsakademien tagit upp fragan om en modernisering av namnlangden i en skrivelse 1831. Ett forslag av Vetenskapsakademien vackte livlig debatt, och dar bl a Antikvitetsakademien deltog, resulterade i flera motioner i 1899 ars riksdag. Resultatet blev att en ny namnlangd faststalldes i Kungligt brev fran ecklesiastikdepartementet 1900?05?18.

Den kungliga forordningen reglerade ocksa priset for " de sma Almanachorne ... pa wanligt satt haftat och skurit " med hoga boter for dem som brot mot detta. Detta med pris och format var tydligen viktigt, och sa sent som 1941 kan man i almanackorna lasa liknande formuleringar:

... "skola de sma almanackorna forsaljas haftade och skurna for 30 ore stycket; kommandes den, som vagar stegra detta pris eller vid forsaljning av almanackor ej tillika ar forsedd med haftade och skurna for 30 ore stycket, att bota 50 kronor for varje gang sadant overtrades." I mitten pa 1930-talet var priset 20 ore.  [ 3 ] Nagra ar senare var priset 25 ore, och haftet gick allmant under namnet 25 ores-almanackan .

Vetenskapsakademiens privilegium upphorde 1972 och det blev fritt igen for vem som helst att publicera almanackor. Detta ledde till en viss anarki i namnsdagslangden under nagra ar och forst 1986 lyckades man enas om en ny gemensam langd, som togs fram 1993 , och fran och med 2001 har vi en namnsdagslangd som framtagits av Svenska Akademien . En ledande princip har varit att varje dag skulle ha saval manliga som kvinnliga namn. Alderdomliga namn, som knappast anvandes i det moderna Sverige utmonstrades, och nya namn "i tiden" tillkom. En del namn, som fanns i Vetenskapsakademiens tidigare versioner blev flyttade till nya datum. Almananacksutgivningen ar dock fortfarande fri, och det forekommer alltjamt variationer i namnlangden.

Tidigare anvandes mest singularformen almanack, men pa senare tid har formen almanacka blivit dominerande. [ kalla behovs ]

Innehall [ redigera | redigera wikitext ]

Almanacksida for februari 1712 med bland annat vaderprognoser. Notera datumet 30 februari .

Forutom de rent astronomiska forutsagelserna om solens upp- och nedgang, manens faser, formorkelser, kometer och liknande, forekom forutsagelser av mer astrologiskt och vidskepligt slag. Bland de viktigare var vaderprognoser for det kommande aret. Uppgifter om "blast", "mulet", "ostadigt", "disigt", "sno", "slask", "frost" och liknande, forekom pa de olika dagarna (se bilden). Dessa vaderforutsagelser var ofta baserade pa astrometeorologi . Horoskop - ibland for alla, ibland beroende pa den stjarnbild man var fodd i, forekom ocksa. Andra forutsagelser kunde rora jaktlycka, krig , farsoter och politiska handelser.

Fran och med 1707 forbjods forutsagelser, men det var svart att salja almanackor som inte inneholl atminstone vaderprognoser, sa dessa kom att undantas fran forbudet. For att rattfardiga detta ur vetenskaplig synpunkt havdade man att det inte gick att utesluta att manens faser och andra astronomiska foreteelser paverkade vaderleken. Exempelvis skrev astronomiprofessorn Anders Celsius ar 1729 en redogorelse for hur manens faser och manadens dagar genomgar en 19-arscykel (den sedan antiken kanda s.k. Metons cykel ) och att darfor ett visst ars vader borde kunna forutses genom att jamfora med vadret 19 ar tidigare. Nar detta i praktiken visade sig inte stamma, gavs den religiosa forklaringen att "Gud i sin allvishet bestamt annorlunda". Vaderprognoserna kom att kvarsta i almanackorna anda till och med 1869 .

Almanackorna inneholl ofta halsorad och rad for den praktiska vardagen i bondesamhallet - vad som var lampligt eller olampligt att ata och gora, nar det var passande att gora aderlatning, sa, skorda och slakta. For januari manad kunde det exempelvis sta: "Nu at och drick, med ett gott Modh, dock lat pa benen intet blod".

Andra ingredienser var informativa artiklar eller fakta av olika slag, sasom berattelser om kungar, regentlangder eller beskrivningar over jordens lander. Carl von Linne skrev 1743 och 1744 artiklar med titeln " Anmarkningar om inlandska vaxter ". Sedelarande och uppfostrande rad, sasom artikeln " alkoholens fordarfvlighet ", och en " Historia om kyskhet och thes beloning " forekom ocksa.

Allmannyttig information och upplysningar, sasom posttaxor och postens avgang och ankomst pa olika orter gavs ocksa. Har fanns ocksa uppgifter om nar och var marknader holls, vilket var viktig information for landsbygdens befolkning.

Almanackor i ovriga Europa [ redigera | redigera wikitext ]

I ovriga Europa kom i manga fall de kalendariska och astronomiska delarna att minska i betydelse. I stallet tillkom olika arsberattelser (s.k. ephemerides, plural av ephemeris ), statistik och liknande. Almanackorna blev ett slags periodiskt utkommande bocker riktat till olika grupper av lasare. Man fick salunda historiska, diplomatiska, statistiska, nautiska m fl slags almanackor, almanackor for damer, for "cavalierer" och sa vidare. Exempel pa sadana almanackor var:

Almanackor och kalendrar pa svenska [ redigera | redigera wikitext ]

Mellan aren 1747 och 1972 hade Kungliga Vetenskapsakademien ett uteslutande privilegium att ge ut almanackor i Sverige. Bakgrunden till detta var den senaste totala solformorkelsen i Stockholm den 3 maj 1715, da ingen almanacka som gavs ut i Stockholm detta ar lyckades forutsaga att formorkelsen skulle bli total i Stockholm, sa totaliteten kom som en overraskning for stockholmarna. For att undvika liknande fadaser i framtiden fick KVA detta almanacksprivilegium. Sjalva tryckningen av almanackorna utfordes av Norstedts fran tidigt 1800-tal, men fran 1905 fick istallet Almqvist & Wiksell skota tryckningen av almanackorna at KVA.

Ar 1973 upphorde KVA:s almanacksprivilegium och vem som helst fick nu ater utge almanackor i Sverige. For narvarande utkommer ett antal arliga, eller ofta aktualiserade, publikationer av olika karaktar pa svenska, t.ex.:

Forsok har gjorts att ge ut en mer ambitios almanacka (i betydelsen arskronika) pa svenska: Sverige & varlden (Tiden 1981?1982) och Hela varlden i fakta (Bonniers 1985?1987, omkring 600 sidor) var bada tva gjorda med den i Tyskland arligen utkommande Der Fischer Weltalmanach som underlag och bestod till stor del av en forteckning med detaljerade uppgifter om och arets handelser i alla varldens lander. De utkom tva respektive tre ganger. Faktakalendern har ett liknande innehall men ar mycket kortare. Sedan 1996 ger Nationalencyklopedin ut ett arsband pa cirka 400 sidor som komplement till den alfabetiska upplagan.

Typer av almanackor [ redigera | redigera wikitext ]

Vaggalmanackan har ett blad for varje manad. Den ar ofta en bildalmanacka och anvands som dekoration. Motiven ar ofta respektive arstid, men det kan ocksa vara djur eller manniskor.

Fickalmanacka eller fickkalender anvands framfor allt for timplanering eller dagsanteckningar.

Nautisk almanacka ar en arlig sammanstallning over dagligen forutsagbara positioner for solen, manen, planeterna och utvalda stjarnor; dessa objekts positioner gor det mojligt for en sjoman att faststalla den lokala tiden och darav sitt fartygs longitud pa havet. Denna metod att faststalla longitud blev praktiserad forst med publikationen The Nautical Almanac and Astronomical Ephemeris for the Year 1767 av The Board of Longitude i London (1766).

Den nautiska almanackan sammanstalls numera genom samarbete mellan regeringsorgan for Storbritannien, USA, Frankrike, Tyskland, Spanien, Sverige, Japan, Ryssland och andra lander. Almanackan innehaller aven uppgifter om tidvatten, lotsning, radiosignaler etc.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ In expositione tabularum quae almanac vocantur.
  2. ^ art. almanack(a) i Hellquist, Svensk etymologisk ordbok 3 uppl 1948; art. Almanach i Kluge, Etymologisches Worterbuch der deutschen Sprache, 21 uppl 1975; art. almanac i Weekley, An etymological dictionary of modern English, 1921
  3. ^ [ a b ] Nils Lithberg : Almanackan. Fran astrologisk radgivare till svensk kalender, Norstedts, Stockholm 1933 ( Humanistiska forbundets publikation nr 40.)
  4. ^ Olls, Bert (1978). Aret i byn . Stockholm: Raben & Sjogren. sid. 23. Libris 7234350 . ISBN 9129520177  

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

v   ?   r
Kalendrar
Solkalendrar
Lunisolarkalendrar
Mankalendrar
Ovriga kalendrar
Se aven
Auktoritetsdata
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Almanacka&oldid=54497820 ”