Alfred Brehm

Fran Wikipedia
Alfred Brehm
Fodd 2 februari 1829 [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]
Renthendorf , Tyskland
Dod 11 november 1884 [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]  (55 ar)
Renthendorf , Tyskland
Medborgare i Sachsen-Weimar-Eisenach
Utbildad vid Jenas universitet
Sysselsattning Biolog , malare , forfattare , zoolog , ornitolog , naturvetare [ 4 ]
Arbetsgivare Hamburgs zoo
Foraldrar Christian Ludwig Brehm
Redigera Wikidata

Alfred Edmund Brehm , fodd 2 februari 1829 i Unterrenthendorf, numera kallat Renthendorf , dod dar 11 november 1884 , var en tysk zoolog och forfattare. Genom flerbandsverket Djurens liv blev hans namn synonymt med popularzoologisk litteratur.

Asteroiden 7054 Brehm ar uppkallad efter honom och Christian Ludwig Brehm. [ 5 ]

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Alfred Brehm var son till Christian Ludwig Brehm och hans andra hustru Bertha, och vaxte upp i den lilla staden Unterrenthendorf i Thuringen . Fadern hade gjort sig ett namn i ornitologkretsar genom skrifter och en icke oansenlig samling uppstoppade faglar, bestaende av 9000 exemplar europeiska arter. Faderns intresse smittade av sig, men Alfred Brehm hade forst tankt sig bli arkitekt. Varen 1844 paborjade han studier hos en byggare i Altenburg och stannade till september 1846, da han fortsatte arkitekturstudierna i Dresden . Han avbrot emellertid dessa studier efter ett par terminer, da Johann Wilhelm von Muller, en valkand ornitolog, sokte sallskap for en expedition till Afrika . Brehm deltog i expeditionen fran 31 maj 1847 som sekreterare och von Mullers assistent. Resan gick till Egypten , Sudan och Sinaihalvon ; upptackterna han gjorde var sa anmarkningsvarda att han redan vid tjugo ars alder valdes in i Tyska akademien for naturvetenskap.

Nar Brehm aterkom 1853, borjade han studera naturvetenskap vid universitetet i Jena . I likhet med sin bror Reinholdt, blev han medlem i studentforeningen Saxonia Jena; pa grund av sin resa till Afrika, fick han smeknamnet Faraon. Efter fyra terminer tog han examen 1855, och aret darefter befann han sig pa en tva ar lang vistelse i Spanien med sin bror. Sedan slog han sig ner i Leipzig , och var verksam som frilansforfattare, och skrev da flera popularvetenskapliga artiklar. Vid sidan av detta, foretog han 1860 en resa till Norge och Lappland .

I maj 1861 gifte han sig med sin kusin Mathilde Reiz, och de fick fem barn. Eftersom han fatt smak for att resa, tog han emot erbjudandet fran hertig Ernst II av Sachsen-Coburg-Gotha , att folja med honom till Abessinien . Sedan reste Brehm till saval Afrika som Skandinavien och Sibirien . Hans essaer och reseskildringar blev mycket populara bland den bildade borgarklassen; han blev darfor anlitad av Herrmann Julius Meyer att skriva ett stort flerbandsverk om djurens liv. Detta verk blev varldsberomt, under namnet Brehms Djurens liv . Verket ar numera i etologiska avseenden nagot foraldrad, men har anda blivit ett slags catchphrase . Detta verk var det forsta mer systematiska verket om djurens beteenden.

Brehms liv fylldes av forfattarskap, av forelasningar och vetenskapliga expeditioner. Trots det sa han ja 1862 nar han tillfragades om att bli chef for Hamburg zoo, och stannade till 1867. Darefter flyttade han till Berlin , och oppnade ett akvarium . Vid akvariet stannade han till 1874. Vintern 1883-84 hade Brehm foresatt sig att resa till USA , men kort fore avresan insjuknade fyra av hans barn i difteri . Han hade dock inte rad att bryta kontraktet, och darfor, fastan han var ankling sedan 1878, gav han sig av som planerat. I slutet av januari mottog han beskedet att hans yngste son dott. Det var ett hart slag for Brehm, och han aterinsjuknade i en malaria som han adragit sig i Afrika i ungdomen. 11 maj 1884 aterkom han hem till Berlin. For att finna sinnesro begav han sig till sin fodelsestad Renthendorf, dar han avled 11 november samma ar. Numera finns en minnesplats med museum om Brehm pa den plats varifran han lamnade varlden.

Om Djurens Liv [ redigera | redigera wikitext ]

Ur Djurens liv .

Djurens liv ( tyska Tierleben ) utgavs i Sverige i 18 band i svensk oversattning av Johan Erik Wahlstrom . Flera nya upplagor skrevs darefter, och tredje upplagan ar kraftigt omarbetad och utokad av Pechuel-Loesche i 22 band, och annu en omarbetning skedde pa 1950-talet. Pa 1970-talet utkom en ny omarbetad upplaga pa tyska.

Boken ar strukturerad efter den klassificering som fanns vid tillkomsten. Sedan boken skrevs har flera djurarter, familjer och ordningar omklassificerats, de vetenskapliga namnen har ibland andrats, och flera nya arter har iakttagits. Etologin ar nagot foraldrad i stilen. Trots detta innehaller verket information som star sig idag, om det lases med urskillning.

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

  • Delar av artikeln ar oversatt, nagot fritt, fran den engelska motsvarande artikeln
  1. ^ [ a b ] Bibliotheque nationale de France , BnF Catalogue general : oppen dataplattform , las online , last: 10 oktober 2015, licens : oppen licens. [kalla fran Wikidata]
  2. ^ [ a b ] Alfred Brehm , RKDartists (pa engelska), las online . [kalla fran Wikidata]
  3. ^ [ a b ] Brockhaus Enzyklopadie , Alfred Edmund Brehm, las online , last: 9 oktober 2017. [kalla fran Wikidata]
  4. ^ Archive of Fine Arts , las online , last: 1 april 2021. [kalla fran Wikidata]
  5. ^ ”Minor Planet Center 7054 Brehm” (pa engelska). Minor Planet Center . https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=7054 . Last 1 juli 2023 .  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]