Alexej A. Abrikosov

Fran Wikipedia
Alexej A. Abrikosov Nobelpristagare i fysik 2003
Fodd 25 juni 1928 [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]
Moskva [ 4 ]
Dod 29 mars 2017 [ 5 ] [ 2 ] [ 3 ]  (88 ar)
Palo Alto , USA
Medborgare i Ryssland , USA och Sovjetunionen
Utbildad vid Moskvauniversitetets fysikfakultet
Rysslands Vetenskapsakademi [ 6 ]
Sysselsattning Fysiker , universitetslarare [ 7 ]
Arbetsgivare Moskvauniversitetet
University of Illinois at Urbana-Champaign
Utah State University
Loughborough University
University of Illinois at Chicago
Moskvas statliga tekniska universitet
Moskvas institut for fysik och teknologi
Institutet for fysikproblem
Det nationale tekniske forskningsuniversitet
Nizjnij Novgorods statliga Lobatjevskijuniversitet
Landau-Institut for teoretisk fysik (1965?1988)
Institut for højtryksfysik (1988?1991)
Noterbara verk kondenserade materiens fysik
Maka Svetlana Jurijevna Bunkova
Foraldrar Aleksej Ivanovitj Abrikosov
Utmarkelser
Fritz London Memorial Prize (1972) [ 8 ]
Landau-priset (1989)
Nobelpriset i fysik (2003) [ 9 ] [ 10 ]
Leninpriset
Sovjetunionens statliga pris
Arbetets Roda Fanas orden
Hedersmarke-orden
Wolfpriset i fysik
Redigera Wikidata

Alexej Aleksejevitj Abrikosov , fodd 25 juni 1928 i Moskva , dod 29 mars 2017 i Palo Alto , Kalifornien [ 11 ] [ 12 ] , var en rysk - amerikansk fysiker. Han tilldelades Nobelpriset i fysik ar 2003 . Kungliga Vetenskapsakademins motivering for priset var " for banbrytande insatser inom teorin for supraledare och supravatskor ". [ 13 ] Han delade prissumman med ryssen Vitalij Ginzburg och engelsk-amerikanen Anthony J. Leggett .

Abrikosov tog doktorsexamen i fysik 1951 vid Institute for Physical Problems i Moskva.

Abrikosov har lyckats teoretiskt forklara sa kallade typ II-supraledare som tillater supraledning och magnetism att samexistera och forblir supraledande vid hoga magnetfalt. Han utgick darvid fran teorier som tidigare formulerats av Ginzburg. Teorierna har haft stor betydelse for utvecklingen av nya material som kan goras supraledande vid allt hogre temperaturer och starkare magnetfalt.

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Абрикосов Алексей Алексеевич”, Большая советская энциклопедия  : [в 30 т.] , tredje utgavan, Stora ryska encyklopedin, 1969, last: 27 september 2015. [kalla fran Wikidata]
  2. ^ [ a b ] Find a Grave , Alexei Alexeyevich Abrikosov, las online , last: 9 oktober 2017. [kalla fran Wikidata]
  3. ^ [ a b ] Encyclopædia Britannica , Alexey A. Abrikosov, last: 9 oktober 2017. [kalla fran Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei , last: 11 december 2014, licens : CC0 . [kalla fran Wikidata]
  5. ^ Argonne Scientist and Nobel Laureate Dies at 88 (pa engelska), las online . [kalla fran Wikidata]
  6. ^ Mathematics Genealogy Project . [kalla fran Wikidata]
  7. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas , last: 15 december 2022. [kalla fran Wikidata]
  8. ^ las online , iupap.org . [kalla fran Wikidata]
  9. ^ The Nobel Prize in Physics 2003 (pa engelska), Nobelstiftelsen , las online , last: 1 maj 2020. [kalla fran Wikidata]
  10. ^ Table showing prize amounts (pa engelska), Nobelstiftelsen , april 2019, las online , last: 1 maj 2020. [kalla fran Wikidata]
  11. ^ Прощание с нобелевским лауреатом Абрикосовым состоится 31 марта в Калифорнии (ryska)
  12. ^ https://www.nytimes.com/2017/04/02/science/alexei-abrikosov-nobel-laureate-in-physics-dies.html
  13. ^ ”Pristagare Kungl. Vetenskapsakademin: Alexei A Abrikosov” . Kungl. Vetenskapsakademin. Arkiverad fran originalet den 26 april 2023 . https://web.archive.org/web/20230426200416/https://www.kva.se/pristagare/alexei-a-abrikosov/ . Last 10 november 2018 .  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]