Albin Ahrenberg

Fran Wikipedia
Albin Ahrenberg 1924.

Johan Oskar Albin Ahrenberg fodd 27 september 1889 i Arby i Smaland , dod 4 juli 1968 i Steneby i Dalsland, var en svensk flygkapten . Ahrenberg hade trafikflygarcertifikat C 13 som utfardades den 16 juni 1924 (enligt underrattelser fran Luftfartsmyndigheten (UFL) N:r 61/38) alternativt 21 januari 1931 (enligt liggare for certifikat 1930?30/6 1948). Enligt UFL innehade Ahrenberg korkort K.333.

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Den militara karriaren inledde han som skeppsgosse vid flottan i Karlskrona ; senare tjanstgjorde han som torpedstyrman till sjoss. Efter flygutbildning 1919 blev han flygstyrman inom marinflyget . Man flog forst i Hagernas , viken dar senare Roslagens flygflottilj sattes upp, och i Karlskrona. Efter 19,5 timmars flygerfarenhet blev han sjalv flyglarare for nya elever. 1920 provade han den nya uppfinningen fallskarmen genom att gora ett uthopp over Karlskrona.

19 juli 1921 startade Svensk Lufttrafik AB (SLA) flygtrafik mellan Lindarangens flyghamn , Stockholm och Reval med en Junkers F 13 och tva Savioa S-16 flygbatar. Ahrenberg, som tjanstgjorde som pilot, upplevde flygbatarna som olampliga och eftersom passagerarbelaggningen var dalig lades flyglinjen ner redan 1 oktober. 1923 startade Ahrenberg en flygskola i Malmo med en Albatros , som aven anvandes for rundflygningar.

23 juni 1923 reste Ahrenberg till Junkersfabriken i Dessau Tyskland , for att pa uppdrag av det nybildade flygbolaget AB Aerotransport kopa 4 Junkers F 13, och om mojligt anstalla fyra flygforare och mekaniker. Ar 1924 lamnade Ahrenberg militarflyget och gick over till det svenska civilflyget, som var under uppbyggnad. Han startade foretaget Ahrenbergsflyg som utforde rundturer over landet samt flygfotografering och postflyg. Under en period arbetade han tillsammans med Hermann Goring med passagerarflygningar.

Ahrenberg under sitt forsok att korsa Atlanten i en Junkers W 33, 1929.

1929 skulle Albin Ahrenberg forsoka sig pa att flyga over Atlanten i vastlig riktning. Han skulle anvanda sig av samma flygplanstyp som Hermann Kohl anvande vid sitt forsok 1928 en Junkers W 33 . Flygplanet specialbestalldes med en trimmad motor, som skulle ge flygplanet en fart pa 180 km/h och halla sig i luften cirka sju timmar. 9 juni 1929 startar Ahrenberg sin flygning till USA:s ostkust, som planerades ga fran Stockholm via Norge , Faroarna , Island , Gronland och Labrador i Kanada till New York . Han nadde efter manga tekniska problem Gronland nagon manad senare. Ahrenberg fortsatte darifran vasterut, men tvingades vanda cirka 2 timmar fran Newfoundland pa grund av daligt vader. Han landade i Ivigtut pa den sydvastra spetsen av Gronland. Efter forsok med motorbyte och justeringar av flygplanet avbrots flygningen och det blev batresa tillbaka till Sverige.

Ahrenbergs Gronlandsexpedition, 1931.

Den 29 april 1931 atervande han till Gronland for att leta efter en engelsk meteorologisk forskningsexpedition, som saknats sedan nagra manader. Ahrenberg upprattade en flygbas vid Angmagssalik pa den sydostra delen av Gronland. Augustine Courtauld lokaliserades 7 maj 1931 med hjalp av flygspaning, och Ahrenberg kunde atervanda till Sverige som hjalte. Vid hemkomsten utnamndes den civile fore detta torpedstyrmannen och underofficeren till kapten i flottan av statsministern i samband med den internationella luftfartsutstallningen i Stockholm. 1933 medverkade han vid inspelningen av den forsta svenska flygfilmen Luftens Vagabond dar han spelar rollen av flygkapten.

Under andra varldskriget utnamndes Ahrenberg till flygstationschef for en division T 2 som placerades vid Galo och Harsfjarden i Stockholms sodra skargard. Efter kriget kopte han fran de allierade overskottslagren 90 Piper J-3 Cub , vilka efter oversyn saldes vidare till flygklubbar och privatpersoner. 14 av flygplanen levererades luftledes fran olika baser i Tyskland av amerikanska piloter till Bulltofta 21 mars 1946. Ahrenberg blev sa smaningom utnamnd till chef for haveriavdelningen pa Kungliga Flygforvaltningen.

Ar 1955 slutade Ahrenberg att flyga for att i stallet agna sig at herrgarden Baldersnas i Dals Langed , som tillhorde hans hustru Margit, fodd Lilljeqvist, och hennes fyra broder (daribland Olof Lilljeqvist ). Han avled 1968 och efterlamnade hustrun samt en dotter, Kerstin, och en son, Philip.

Flygfotografier av Ahrenbergsflyg [ redigera | redigera wikitext ]

Bibliografi [ redigera | redigera wikitext ]

  • 1931 ? Bolivar: luftens vagabond
  • 1957 ? Ett flygarliv.

Filmografi [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]