Johan Oskar Albin Ahrenberg
fodd
27 september
1889
i
Arby
i
Smaland
, dod
4 juli
1968
i
Steneby
i Dalsland, var en svensk
flygkapten
. Ahrenberg hade trafikflygarcertifikat C 13 som utfardades den 16 juni 1924 (enligt underrattelser fran Luftfartsmyndigheten (UFL) N:r 61/38) alternativt 21 januari 1931 (enligt liggare for certifikat 1930?30/6 1948). Enligt UFL innehade Ahrenberg korkort K.333.
Den militara karriaren inledde han som
skeppsgosse
vid flottan i
Karlskrona
; senare tjanstgjorde han som torpedstyrman till sjoss. Efter flygutbildning 1919 blev han flygstyrman inom
marinflyget
.
Man flog forst i
Hagernas
, viken dar senare
Roslagens flygflottilj
sattes upp, och i Karlskrona. Efter 19,5 timmars flygerfarenhet blev han sjalv flyglarare for nya elever. 1920 provade han den nya uppfinningen
fallskarmen
genom att gora ett uthopp over Karlskrona.
19 juli 1921 startade
Svensk Lufttrafik
AB (SLA) flygtrafik mellan
Lindarangens flyghamn
, Stockholm och
Reval
med en
Junkers F 13
och tva Savioa S-16 flygbatar. Ahrenberg, som tjanstgjorde som pilot, upplevde flygbatarna som olampliga och eftersom passagerarbelaggningen var dalig lades flyglinjen ner redan 1 oktober. 1923 startade Ahrenberg en flygskola i
Malmo
med en
Albatros
, som aven anvandes for rundflygningar.
23 juni 1923 reste Ahrenberg till Junkersfabriken i
Dessau
Tyskland
, for att pa uppdrag av det nybildade flygbolaget AB Aerotransport kopa 4 Junkers F 13, och om mojligt anstalla fyra flygforare och mekaniker. Ar 1924 lamnade Ahrenberg militarflyget och gick over till det svenska civilflyget, som var under uppbyggnad. Han startade foretaget
Ahrenbergsflyg
som utforde rundturer over landet samt flygfotografering och postflyg. Under en period arbetade han tillsammans med
Hermann Goring
med passagerarflygningar.
1929 skulle Albin Ahrenberg forsoka sig pa att flyga over Atlanten i vastlig riktning. Han skulle anvanda sig av samma flygplanstyp som
Hermann Kohl
anvande vid sitt forsok 1928 en
Junkers W 33
. Flygplanet specialbestalldes med en trimmad motor, som skulle ge flygplanet en fart pa 180 km/h och halla sig i luften cirka sju timmar. 9 juni 1929 startar Ahrenberg sin flygning till USA:s ostkust, som planerades ga fran
Stockholm
via
Norge
,
Faroarna
,
Island
,
Gronland
och
Labrador
i
Kanada
till
New York
. Han nadde efter manga tekniska problem Gronland nagon manad senare. Ahrenberg fortsatte darifran vasterut, men tvingades vanda cirka 2 timmar fran
Newfoundland
pa grund av daligt vader. Han landade i
Ivigtut
pa den sydvastra spetsen av Gronland. Efter forsok med motorbyte och justeringar av flygplanet avbrots flygningen och det blev batresa tillbaka till Sverige.
Den 29 april 1931 atervande han till Gronland for att leta efter en engelsk
meteorologisk
forskningsexpedition, som saknats sedan nagra manader. Ahrenberg upprattade en flygbas vid
Angmagssalik
pa den sydostra delen av Gronland.
Augustine Courtauld
lokaliserades 7 maj 1931 med hjalp av flygspaning, och Ahrenberg kunde atervanda till Sverige som hjalte. Vid hemkomsten utnamndes den civile fore detta torpedstyrmannen och underofficeren till kapten i flottan av statsministern i samband med den internationella luftfartsutstallningen i Stockholm. 1933 medverkade han vid inspelningen av den forsta svenska flygfilmen
Luftens Vagabond
dar han spelar rollen av flygkapten.
Under
andra varldskriget
utnamndes Ahrenberg till flygstationschef for en division
T 2
som placerades vid
Galo
och
Harsfjarden
i Stockholms sodra skargard. Efter kriget kopte han fran de allierade overskottslagren 90
Piper J-3 Cub
, vilka efter oversyn saldes vidare till flygklubbar och privatpersoner. 14 av flygplanen levererades luftledes fran olika baser i
Tyskland
av amerikanska piloter till
Bulltofta
21 mars 1946. Ahrenberg blev sa smaningom utnamnd till chef for haveriavdelningen pa Kungliga Flygforvaltningen.
Ar 1955 slutade Ahrenberg att flyga for att i stallet agna sig at herrgarden
Baldersnas
i
Dals Langed
, som tillhorde hans hustru Margit, fodd Lilljeqvist, och hennes fyra broder (daribland
Olof Lilljeqvist
). Han avled 1968 och efterlamnade hustrun samt en dotter, Kerstin, och en son, Philip.
-
Norraladalen, 1930-tal
-
Ska Edeby herrgard, 1936
-
Haringe slott, 1936
-
Fittja bro, 1940-tal
-
Menhammar gard 1963
- 1931 ? Bolivar: luftens vagabond
- 1957 ? Ett flygarliv.