Aitikgruvan ar en koppargruva som ligger cirka 15 kilometer ostsydost om Gallivare i Lappland . Gruvan ags av Boliden AB genom dotterbolaget Boliden Mineral och ar Skandinaviens storsta dagbrott och en av Europas storsta koppargruvor . ^{[ 1 ]} Aitikgruvan har over 700 anstallda (2020) och ar den storsta privata arbetsgivaren i Gallivare kommun . ^{[ 2 ]} Gruvans livslangd beraknas (enligt prognoser fran 2012) vara till 2029. ^{[ 3 ]}

Gruvbrytning [ redigera | redigera wikitext ]

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Omkring 1930 hittades mineralfyndigheter i narheten av vad som idag ar Aitikgruvan. 1932 hade Boliden lyckats lokalisera mineraliseringen . Efter provtagning visade det sig att det med datidens teknik inte gick att skapa en lonsam brytning och det drojde fram till 60-talet innan detta blev mojligt.

• 1965 Lonsamhetsstudie
• 1966 Byggnation av Aitik paborjas
• 1968 Produktionsstart: 2 miljoner ton (hadanefter kallad Mton) per ar
• 1970?72 Utbyggnad till 6 Mton per ar
• 1979?81 Utbyggnad till 11 Mton per ar
• 1989?91 Utbyggnad till 16 Mton per ar
• 2000 Produktionskapacitet 18 Mton per ar
• 2010 Utbyggnad till 36 Mton per ar

Fram till och med 2019 hade drygt 860 Mton malm brutits enligt officiell statistik.

Berggrund och malm [ redigera | redigera wikitext ]

Aitiks malmkropp ligger ytligt och lampar sig darfor val for dagbrott. Kopparhalten ar lag men malmkroppen ar mycket stor. ^{[ 4 ]} Malmen som bryts i Aitik ar sa kallad impregnationsmalm, malmmineralen bildar sma korn i bergartsmassan i vilken de trangt in i. ^{[ 1 ]}

I Aitikfaltet forekommer flera kanda koppar - och guld -fyndigheter. Aitikmalmen ligger langs en NNV?SSO tektonisk zon , som utgor en kollisionsyta mellan tva gamla kontinenter. Denna skjuvzon har troligtvis varit aktiv ett flertal ganger. Aitikfaltet ligger i en bassang som bestar av prekambriska , aldre an 542 miljoner ar, vulkaniska och sedimentara bergarter . Denna bassang omges av granit och gabbro .

Dagbrottet har en langd av 3 km, en bredd av 1 km och ar ca 500 m djupt pa djupaste stallet (2020). Omradet ligger pa cirka 350 meters hojd over havet sa dagbrottet nar langt under havsytan. Lutningen pa malmkroppen ar 55?60° at vast narmast den del av berget som kallas liggvaggen , under malmkroppen. Lutningen ar 45° mot vast vid hangvaggen , ovanpa malmkroppen. I den sodra delen nar malmen ned till 350 meter och i den norra delen finns malm pa 800 meters djup. Bergarterna i malmzonen utgors till ca 92 volymprocent av kvarts , kalifaltspat , plagioklas , biotit och muskovit . Ovriga mineral utgor 6 % och den sa kallade malmmineralen dar kopparkis och pyrit dominerar 2 %. Ratt vanliga ar aven magnetit och magnetkis . Forutom dessa kan det ibland finnas molybdenglans , bornit och kopparglans . Mineraliseringen forekommer som gangar och impregnation. Guld finns huvudsakligen tillsammans med kopparkis, men aven som fritt guld och tillsammans med pyrit. ^{[ 5 ]}

Jordlagren bestar av ca 5 meter maktig ytlig moran ovanpa ca 15 meter tatare bottenmoran. ^{[ 6 ]}

Fran brytning till fardig koppar [ redigera | redigera wikitext ]

I dagbrott oftare an vid annan brytning blir det stora mangder ofyndigt berg, graberg , som tas bort for att komma at malmen. ^{[ 7 ]} Det brutna berget gar igenom flera steg, det grovsorteras och malmen krossas, mals i tva etapper for att sedan anrikas . Vid anrikning separeras bergets olika mineraler fran varandra. Aitikgruvan anvander sig av flotation vid sin anrikning, vilket innebar att den kopparhaltiga sulfidmalmen mals till ett fint pulver och slammas upp med vatten. Luft bubblas genom blandningen och malmpartiklarna klibbar fast pa bubblorna och stiger upp till ytan. Pa toppen skummade malmpartiklar och pa botten anrikningssand. Vattnet tas bort fran de skummade malmpartiklarna och ett metallkoncentrat kallat slig blir kvar. ^{[ 8 ]} Sligen vager cirka 1 % av malmen, sa 18 miljoner ton malm blir cirka 180 000 ton slig som transporteras till smaltverk ^{[ 9 ]} , vilket ger 47 000 ton koppar.

Transporten av den fardiga sligen sker med tag till smaltverket Ronnskarsverken utanfor Skelleftea . Under 2009 oppnades en ny jarnvag till gruvan. Innan dess behovdes lastbil mellan gruvan och Gallivare, dar omlastning skedde. ^{[ 10 ]}

Miljopaverkan [ redigera | redigera wikitext ]

Grundvatten [ redigera | redigera wikitext ]

Enligt SKB vilar Aitikgruvans malmkropp pa en berggrund med lag vattengenomslapplighet . Eftersom Aitik ar ett dagbrott ar den i jamforelse med manga andra gruvor inte sarskilt djup. Inlackaget i l/h*1 000 m ³ ar lagt 1,3 att jamfora med Dannemora 1,6 eller det extrema Garpenberg 28,8. Det ar gruvans storlek som gor att inlackaget i m ³ /h blir hogt, 258, motsvarande for Dannemora och Garpenberg ar 26 respektive 69. ^{[ 6 ]}

Graberg [ redigera | redigera wikitext ]

Med graberg menas det ofyndiga berg som tas bort for att komma at malmen. Malmen innehaller bara 0,2 g guld /ton, 2 g silver /ton och 2,9 kg koppar /ton vilket gor att stora mangder graberg behover brytas. ^{[ 2 ]} I Aitik separeras graberg som uppfyller sarskilda kriterier unika for Aitiks graberg. Kriterierna, som faststallts av lansstyrelsen , innebar bland annat att svavelhalten ska vara under 0,1 % och kopparhalten under 0,3 ‰. I Aitik finns idag upplagrat ca 85 Mton separerat graberg som ar godkant for anvandning ute i samhallet. Under perioden 2007?2025 kommer man att producera ytterligare 152 Mton separerat graberg, d.v.s. sammanlagt ca 237 Mton. Detta kan jamforas med Sveriges arsbehov av krossat berg, ballast , som ar 50?60 Mton. ^{[ 11 ]} Sedan 1968 har over 420 Mton graberg fraktats bort. En stor del av miljograbergsmaterialet tanker sig Boliden i framtiden ska bli en kommersiell produkt som vagforstarkning och ballastmaterial i cement. Darfor deponeras det renare separerade graberget tills en marknad finns. ^{[ 2 ]}

Anrikningssand [ redigera | redigera wikitext ]

Efter anrikning med flotation aterstar en restprodukt som kallas anrikningssand . 5 km fran Aitikgruvan ligger sandmagasinet dit sanden pumpas. Ca 50 000 ton sand pumpas dagligen tillsammans med vatten fran anrikningsverket. Totalt i sandmagasinen ligger nu 400 miljoner ton sand. Magasinet ar ca fem kilometer langt och ungefar tva kilometer brett. De grovre sandpartiklarna avskiljs och lagras i sandbehallare. En del av sanden anvands sedan vid behov som aterfyllnadsmaterial underjord, da man tillsatter vatten och cement , som sedan pumpas genom borrhal till oppna brytrum. Varje ar pumpas mer an en miljon ton anrikningssand tillbaka ner i gruvan som aterfyllnadsmaterial. ^{[ 12 ]}

En vanlig vattenkraftsdamm kan i princip tas bort nar dess livstid ar over medan en gruvdamm kommer att finnas kvar i all framtid eller atminstone till nasta istid . Anrikningssanden lagras i dammar konstruerade med dranerad celldeponering. Metoden innebar i korthet att sanden samlas i celler. Dessa celler omgardas av sildammar skapade av grovre graberg och tackta pa insidan med vattengenomslapplig geotextil . Anrikningssand uppblandat i vatten pumpas ut i cellen och sildammen dranerar bort vattnet och haller kvar sanden som ger cellen en inbyggd stabilitet. Successivt kan dammen byggas upp pa hojden genom att ovanpa den redan dranerade sanden bygga en ny sildamm. ^{[ 13 ]}

Problemet med graberg och anrikningssand ar att nar det angrips av syre sker det en kemisk reaktion som gor att metallresterna som finns kvar i sanden lakas ut och kan rinna vidare ut i sjoar och vattendrag. Sandmagasinet tacks med rotslam fran Stockholm Vatten . Slammet avvattnas och rotas pa reningsverken i Stockholm och fraktas sedan i speciella containrar pa tag. Slammet anvands som vaxtetableringsskikt. Ett tre till fyra decimeter tjockt lager sprids ut och besas med gras . Tanken ar att rotslammet dels skulle gynna etablering av vegetation och darmed gora magasinet mindre kansligt for vinderosion , dels skapa en miljo som motverkar sulfidvittring och metallfrigorelse. Totalt kors 60 000 ton avloppsslam till Aitikgruvan varje ar. ^{[ 14 ]}

Hosten 2008 presenterades en avhandling vid Sveriges Lantbruksuniversitet som undersokte om problemen med oxidation av mineral och lackage av surt lakvatten kunde forhindras genom tackning av magasinen med rotslam. ^{[ 15 ]} Rotslammet visade sig inte hamma sjalva sulfidvittringen, men det gynnade vegetationen. Mangden metaller som frigjordes under sulfidvittringen var storre an slammets kapacitet att lagra den. Overlag hade slammet begransad formaga att fastlagga metaller och i vissa fall ledde tillsatsen av avloppsslam till att vaxterna tog upp mer metaller, vilket kan vara en risk for betande djur.

Dammhaveriet den 8 september 2000 [ redigera | redigera wikitext ]

”	Det haveri som intraffade ar det storsta dammhaveriet som intraffat i Sverige och det hade kunnat orsaka skador pa liv, egendom och betydande miljoskador. Om klarningsmagasinets damm brustit hade miljoskadorna pa grund av omfattande kopparutslapp blivit katastrofala.	?
– Sjodin, Jesper (2008) Risk- och sarbarhetsanalys 2007 Norrbottens lan , Lansstyrelsens rapportserie nr 3/2008, Lansstyrelsen i Norrbottens lan (sid 31) [ 16 ]

Sent pa kvallen den 8 september 2000 havererade dammen mellan sandmagasinet och klarningsmagasinet och cirka 1,6 miljoner kubikmeter vatten med nagot forhojd kopparhalt rann ut i vattendragen Leipojoki och Vassaraalven . Klarvattendammen, nedanfor dammen som brast, holl och begransade utflodet av fororenat vatten till braddavloppet . Klarvattendammen som holl var inte konstruerad for halla den mangd sand och vatten som kom, utom under gynnsamma forhallanden. ^{[ 17 ]} Lansstyrelsens slutrapport kom fram till att det forutom brister vid Bolidens egen kontroll vid projektering, byggnation och overvakning fanns tva teorier om vad som hade hant. ^{[ 18 ]}

Portrycksteorin [ redigera | redigera wikitext ]

Den tankta draneringen i sildammen fungerade inte pa avsett vis utan samlades och byggde upp for hogt portryck . Orsaken till detta kan antingen ha varit for grovt filter som satts igen eller for mycket finmaterial i filtret fran borjan. Dammen hade pa grund av det forhojda portrycket kommit att fungera som en homogen jorddamm och darfor forsamrades stabiliteten kraftigt. Dammen har inte klarat av den belastning den var avsedd for och darfor utsatts for kallsprang och bakatgaende erosion eller utglidning i nedstromsslanten med dammbrott som foljd.

Kulvertteorin [ redigera | redigera wikitext ]

Inre erosion har forekommit langs utloppskulverten eventuellt i kombination med skador pa roret vilket skapat ett eroderat hal i uppstromsslanten. Detta har efterhand inneburit en ensidig belastning pa kulverten vilket fick den att deformeras eller kollapsa. Till slut har det eroderade halet blivit sa stort att vattnet kunnat bryta genom resten av dammkroppen och en oppen kanal skapats som snabbt fatt nerbrytningen av dammen att fortsatta.

Efter olyckan [ redigera | redigera wikitext ]

Bada teorierna handlar om brister i dammens uppbyggnad och det kunde aldrig klargoras exakt vilken som var dominerande orsaken. Boliden AB ar anhangare av kulvertteorin medan Lansstyrelsen i Norrbottens lan forordar portrycksteorin.

En forhojning av koppar kunde konstateras i omgivande mark och vatten. Denna forhojning gick dock tillbaka till normalniva redan efter nagra dagar. ^{[ 17 ]}

Framtid [ redigera | redigera wikitext ]

Aitik 36 [ redigera | redigera wikitext ]

I december 2010 inleddes brytningen i ett nytt dagbrott, Salmijarvigruvan sydost om det tidigare gruvomradet. Enligt planerna ska detta dagbrott bli ungefar en kilometer langt, 800 meter brett och 270 meter djupt. I och med denna satsning beraknades Aitikgruvan kunna vara i drift fram till 2029. ^{[ 19 ]} Den nya gruvan var en foljd av ett styrelsebeslut som fattats i Boliden AB hosten 2006 om att utvidga Aitiks produktionsvolym fran 18 till 36 miljoner ton malm per ar. ^{[ 2 ]} Kopparpriset hade under flera ar visat en mycket kraftigt stigande trend, fran ca 3000 hosten 2004 till ca 8000 USD/ton hosten 2006. ^{[ 20 ]} For att skydda sin investering i Aitik sakrade Boliden hosten 2007 sina kopparforsaljningspriser till 2010. ^{[ 21 ]} Under hosten 2008 foll kopparpriserna snabbt till 2004 ars niva, men steg under 2010 till rekordnivaer over 10000 USD/ton, for att langsamt sjunka till 4000 ar 2016. ^{[ 20 ]}

Med en investering pa 5,2 miljarder kronor kommer en tredubbling av malmreserven fran 219 till 630 miljoner ton bli mojlig att bryta. Det innebar en forlangning av gruvans tankta livslangd och en okad koppar-, guld- och silverproduktion. Bergsstaten gav samtidigt med det utvidgade brytningstillstandet aven for forsta gangen i Sverige tillstand att bryta molybden . ^{[ 22 ]} Molybden anvands framst vid olika legeringar och bryts till 50 % som en biprodukt vid kopparframstallning. ^{[ 23 ]} Boliden beraknar att molybden kommer att sta for 5 % av metallintakterna i Aitik. ^{[ 22 ]} Halten av molybden ar laga 40 gram per ton och skulle inte for egen del varit brytvarda. ^{[ 24 ]}

Efter gruvan [ redigera | redigera wikitext ]

Uppstadningskostnaden efter avslutad brytning i Aitik beraknas bli ca 660 miljoner kronor. Miljodomstolen i Umea gav i en dom under hosten 2008 Boliden Mineral ratt att lata moderbolaget (Boliden AB) ga i borgen for uppstadningen. Den domen overklagades av Naturvardsverket till miljooverdomstolen , da Naturvardsverket ansag att en moderbolagsborgen inte var tillfredsstallande och att en bankgaranti behovdes for att garantera att marken saneras aven om moderbolaget skulle fa ekonomiska problem. Boliden invande med att en garanti i bank eller kreditinstitut kan kosta flera miljoner kronor per ar, pengar som Boliden hellre ville anvanda i sin verksamhet. Hogsta domstolen har provat ett liknande fall, rorande Boliden Minerals nya planerade sandmagasin for deponering av anrikningssand, Hotjarnsmagasinet i Bolidenomradet. Miljodomstolen hade i december 2007 bedomt Bolidens moderbolagsborgen som tillracklig sakerhet for uppstadningen, nagot som Naturvardsverket overklagade till miljooverdomstolen, vars domslut i sin tur blev en andring av miljodomstolens domslut till att sakerhet ska stallas i form av garanti fran bank eller annat kreditinstitut. Detta overklagades i sin tur av Boliden till Hogsta domstolen som i sitt domslut i juni 2011 uttalade att tillstandsmyndigheten i allmanhet inte har anledning att bestamma vilken form sakerheten ska ha och att om den form av sakerhet som verksamhetsutovaren valt ar godtagbar eller inte far provas i samband med provningen av om sakerheten ar betryggande eller inte. Hogsta domstolen uttalade att moderbolagsborgen generellt inte bor uteslutas som mojlig sakerhet, men ocksa att man vid bedomningen av moderbolagets betalningsformaga, nar dotterbolaget saknar betalningsformaga for uppstadningen, far betrakta dotterbolagets aktier som en tillgang utan varde. Hotjarnsdomen fick betydelse ocksa for Aitikfallet, eftersom Hogsta domstolens domar ar vagledande for ovriga domstolar. I Aitikfallet bedomde mark- och miljooverdomstolen att en moderbolagsborgen inte i sig var betryggande for den ekonomiska sakerheten da det gallde uppstadningen efter gruvan, mot bakgrund av att moderbolagets tillgangar huvudsakligen utgjordes av aktier i dotterbolaget, i ett domslut i januari 2012. Boliden Mineral har darefter lamnat in bankgarantier som mark- och miljodomstolen har godkant som ekonomisk sakerhet for bolagets forpliktelser. ^{[ 25 ]}

Omradet [ redigera | redigera wikitext ]

Aitikgruvan med omgivande omrade klassas av SCB som ett arbetsplatsomrade utanfor tatort . Som sadant heter det Aitik, gruva och anrikning (A2085) och ar det ytmassigt storsta i Sverige med en landareal om 2 831 hektar .

Gruvan ligger i norra delen av skogssamebyn Gallivares marker och nyttjas framst av Raatukkavaara-gruppen. ^{[ 26 ]} Namnet Aitik kommer fran lulesamiska Ajtekvarre , och betyder stolpbodberget. ^{[ 27 ] [ 28 ]} Samebyn har nyttjat detta omradet i mer an 100 ar. ^{[ 29 ]}

Litteratur [ redigera | redigera wikitext ]

Kayhko Arttu: Kaivosten jattilaisia -bilderbok. Kustantaja Laaksonen / Otavan kirjapaino, Keuruu / Finland 2016. ISBN 978-952-5805-82-6

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]