Edirne
Adrianopel
Stad
Selimiyemosken .
Land	Turkiet
Provins	Edirne
Koordinater	41°40′41″N 26°33′49″O  /  41.67806°N 26.56361°O  / 41.67806; 26.56361
Folkmangd	180 002  (2022) [ 1 ]
Grundad	100-talet e.Kr.
Tidszon	TRT ( UTC+3 )
Geonames	747712
Edirnes lage i Turkiet
Webbplats : www.edirne.bel.tr

Edirne , aldre namn Adrianopel , ar en stad i Thrakien i den europeiska delen av Turkiet , dar floderna Maritsa och Tundzja flyter ihop. ^{[ 2 ]} Staden ar belagen endast nagra kilometer fran gransen till Grekland och ett par mil fran gransen till Bulgarien . Edirne ar administrativ huvudort for provinsen med samma namn och har cirka 145 000 invanare.

Ekonomi och kultur [ redigera | redigera wikitext ]

Edirne har i alla tider varit ett viktigt handelscenter, ^{[ 3 ]} och ar i dag kant for sina textilier, sin keramik och sin rosenolja. ^{[ 2 ]}

I Edirne aterfinns Selimiyemosken , som byggdes av den beromde arkitekten Mimar Sinan mellan 1569 och 1579, och halls som den vackraste av alla hans moskeer. ^{[ 2 ]} Tva andra moskeer i staden ager viss berommelse; den i borjan av 1400-talet uppforda Muradiyemosken, som fatt sitt namn efter Murad I , och Beyazid II :s moske, med tva smackra minareter, som uppfordes pa Tundzjas strand av arkitekten Hayrettin i slutet av 1400-talet. ^{[ 4 ]}

Nara staden lag slottet Timurtasch , dar Karl XII vistades fran 9 april 1713 till 3 november samma ar, da han flyttade till det ett par mil langre bort belagna Demotika . ^{[ 3 ]}

I Edirne finns ocksa ett etnografiskt museum och ett museum for turkisk kultur. Sedan 1982 har staden ett universitet. ^{[ 2 ]}

Pa jarnvagsstationen i Edirne sker granskontroll da jarnvagen gar over gransen till Bulgarien . Vid Edirne gar aven motorvagen som forbinder Bulgarien med Istanbul.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Edirne-omradet har varit skadeplats for inte mindre an sexton storre slag eller belagringar, anda sedan de gamla grekernas dagar. Militarhistorikern John Keegan har kallat Edirne "den mest omstridda staden i varlden", och forklarar detta med dess geografiska lage.

Antiken [ redigera | redigera wikitext ]

Staden grundades pa 100-talet e.Kr. av den romerske kejsaren Hadrianus som Hadrianopolis, pa platsen for den tidigare thrakiska bosattningen Uskadama. ^{[ 2 ]} Den kom senare att kallas Adrianopel. Den 9 augusti 378 i Adrianopel forlorade kejsar Valens i kriget mot goterna , en handelse som raknas som ett av de avgorande stegen mot romarrikets fall. Pa 500-talet blev staden belagrad av avarerna och senare intogs den av bulgarerna . ^{[ 5 ]}

Senare tid [ redigera | redigera wikitext ]

Staden tillhorde sedermera det Bysantinska riket innan den ar 1190 intogs av korsfararen Fredrik I Barbarossa , ^{[ 6 ]} som anvande den som bas infor anfallet mot det heliga landet under det tredje korstaget . ^{[ 5 ]} 1205 blev den frankiske kejsar Balduin I av Konstantinopel besegrad och fangad av bulgarerna vid ett slag vid Adrianopel. ^{[ 7 ]}

1361 ^{[ 2 ] [ 3 ]} erovrades Edirne av sultan Murad I :s general Lalaschahin . Staden overtog Bursas roll som huvudstad i Osmanska riket ar 1365 och forblev, med undantag for en period av inbordeskrig 1402-1413, da den sedermera segrande sidan utgick fran Bursa, huvudstad anda till ar 1458, da huvudstaden flyttades till det nyligen erovrade Konstantinopel .

Staden ockuperades under 1800-talet av Ryssland tva ganger, 1829 och 1878. Det rysk-turkiska kriget 1828-1829 avslutades genom freden i Adrianopel ar 1829. Prut och Donau blev grans mellan de bada rikena, och Turkiet erkande Greklands sjalvstandighet. ^{[ 3 ]} Under det sista rysk-turkiska kriget 1877-1878 besattes Adrianopel av ryssarna den 20 januari 1878. Den 31 januari traffades dar en overenskommelse om fredspreliminarer och villkoren for en vapenvila, som var inledningen till freden i San Stefano . ^{[ 7 ]}

Efter rysk-turkiska kriget 1877-78 hade Adrianopels befastningar i och for sig forstarkts, men da Forsta Balkankriget brot ut 1912, var de omoderna i likhet med kanonbestyckningen, som dessutom saknade pansarskydd. 22 oktober 1912 borjade staden, som forsvarades av Schukri pascha med omkring 45 000 man, inneslutas av 2:a bulgariska armen, som i slutet av manaden forstarktes av serbiska trupper och i mars 1913 ytterligare forstarktes, sa att belagringsarmen till slut uppgick till omkring 100 000 man och omkring 140 pjaser belagringsartilleri under general Ivanovs befal. Efter langvarig beskjutning och mindre omsesidiga anfall sattes 24 mars 1913 ett allmant anfall igang. Framskjutna stallningar intogs under 25 mars, och den 26 mars stormades staden med sadan framgang, att Schukri pascha vid 2-tiden blev tvungen att ge upp fastningen. I preliminarfreden i London 30 maj 1913 avtradde Turkiet bland annat Adrianopel, som tillfoll Bulgarien. Under det samma ar utbrutna Andra Balkankriget besatte turkarna 23 juli Adrianopel utan namnvart motstand fran bulgarerna, och i freden 29 september 1913 avstods Adrianopel till Turkiet. ^{[ 8 ]}

Under forsta varldskriget bombarderades Adrianopel av engelska flygare 14 april 1916. Efter kriget slut tillfoll det 1919 Grekland; detta bekraftades 1920 i den dock aldrig ratificerade freden i Sevres och staden var grekisk mellan 1920 och 1923. Den tillfoll dock Turkiet i Lausannefreden . ^{[ 2 ]}

Baha'i [ redigera | redigera wikitext ]

Fran den 12 december 1863 till borjan av augusti 1868 befann sig den fran Persien landsforvisade Baha'u'llah (1817 ? 1892), grundaren av baha'i-tron , tillsammans med sin familj och en grupp larjungar i Adrianopel. Gruppen hade narmast kommit fran Konstantinopel och dessforinnan utvisats fran Bagdad . ^{[ 9 ]} Strategin att halla Baha'u'llah sa langt borta fran trosfranderna i Persien som mojligt hade utarbetats gemensamt av regeringarna i Persien och Osmanska riket. Det var i Adrianopel som namnet Baha'i i praktiken borjade anvandas om den majoritet av de sa kallade babierna som foljde Baha'u'llahs uttalat pacifistiska och universella lara, och i sina skrifter till anhangarna hemma i Persien kallade han dem baha'ier. ^{[ 10 ] [ 11 ]} I Adrianopel borjade Baha'u'llah aven att sanda brev och mindre skrifter till samtidens kungligheter och ledare for att kungora sin kallelse och uppmanade dem att nedrusta, arbeta for rattvisa och att utga fran sann religion for att bli rattfardiga manniskor. ^{[ 10 ] [ 11 ]} . Baha'i ar den enda storre religion som har fatt sitt namn i Europa. ^{[ 12 ]}

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Nils Berglund, Vastra Turkiet i narbild . Generalstabens litografiska anstalts forlag, Stockholm 1966.

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Edirne .
  Bilder & media
• Edirnes officiella webbplats