한국   대만   중국   일본 
Aaron Isaac ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Aaron Isaac

Fran Wikipedia
Aaron Isaac
Aaron Isaac . Ur Aaron Isaacs minnen (1932). Ej angiven fotograf. Efter originalportratt hos Judiska forsamlingen, Stockholm.
Fodd 16 september 1730 [ 1 ]
Treuenbrietzen , Tyskland
Dod 21 oktober 1816 [ 2 ] [ 1 ]  (86 ar)
Stockholm [ 1 ]
Medborgare i Tyskland och Sverige
Sysselsattning Affarsman , gravor , kopman [ 3 ]
Redigera Wikidata

Aaron Isaac ( Aron Isak ; hebreisk namnform enligt gravinskriften: ?' ???? ?'? ???? ??????) fodd 16 september 1730 i Treuenbrietzen , Brandenburg , dod 21 oktober 1816 i Stockholm [ 4 ] , var en svensk sigillgravor och kopman samt grundare av den judiska forsamlingen i Stockholm och den forsta juden som fick tillstand att bosatta sig i Sverige utan att konvertera till den lutherska laran .

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Faksimil av titelsidan i Aaron Isaacs sjalvbiografi . Hebreiskan ar felaktig. Den ungefarliga oversattningen ar: "Denna bok har jag skrivit for senare slakten, for mitt folks efterkommande, sa att ej for evigt mitt minne skall forgas. Ty jag, Aaron, son av Isaac Isaac (hans minne vare valsignat!), ar den forste i Sveriges land bofaste juden. Ty fore mig har aldrig nagon jude i hela Sveriges rike erhallit privilegier; till dess jag kom hit och fann nad i var herres, den fromme och store konung Gustav den tredjes ogon (Hans Majestat vare hogt upphojt!); och aven hos alla hans hogtbetrodde man och hans tjanare fann jag nad. ’Edra ogon ma skada vad ratt ar’; men Han skall komma som en forlossare for Zion! Amen!" [ 5 ]

Som son till en kopman i Treuenbrietzen, Brandenburg [ 6 ] livnarde sig Aaron Isaac tidigast som gardfarihandlare men larde sig i unga ar till sigillgravor och bosatte sig i den davarande universitetsstaden Butzow i hertigdomet Mecklenburg-Schwerin . Han arbetade dar som assistent at en sigillgravor och agnade sig vid sidan av at att salja galanterivaror . Under pommerska kriget tjanade han pengar genom att salja sina varor till bade svenskar och preussare. [ 7 ] Han kom i kontakt med svenska officerare , fick av dem manga uppdrag med att gravera sigill och fick hora att det i Sverige radde brist pa personer med hans yrkeskunskaper. Han begav sig darfor 1774 till Sverige. [ 8 ] [ 7 ] Hans trosforvanter tyckte dock att han var galen som vagade sig in i sadana faror. Sa lange fartyget som han reste over med fran Stralsund var i sikte, stod de pa stranden och laste valsignelser over honom. [ 7 ]

Isaac fick, gynnad av overstathallaren i Stockholm Carl Sparre , tillstand att bosatta sig dar och hamta sin hustru och sina barn. Magistraten hade inte ansett sig kunna medge honom ratten att vistas i riket savida han inte lat dopa sig (detta var fore toleransediktet ), men Isaac forklarade att han vagrade att byta religion. Med Sparres hjalp lyckades han forma Gustav III att gora ett undantag for honom och nagra av hans trosforvanter. Kungen gjorde genast en bestallning hos honom, och sedan foljde hovet och aristokratin foredomet. [ 7 ]

Aaron Isaac satte igang vittomfattande ekonomiska foretag sedan han tillvunnit sig myndigheternas fortroende. Bekantskapen med friherre Sparre och riksfinansernas ledare, friherre Johan Liljencrantz , blev av stor betydelse for Isaac. Den davarande chefen for myntverket, Gustaf von Engestrom , hade under sina utlandsresor uppmarksammat hur judar med stor skicklighet anskaffade silver at myntverken i skilda lander, och under den nydaning det svenska penningvasendet vid denna tid genomgick riktades uppmarksamheten darfor pa Aaron Isaac som eventuell silverleverantor. [ 9 ]  

Friherre Liljencrantz inledde aven underhandlingar med Isaac, som inom kort fick i uppdrag att under tre ars tid anskaffa silver for svenska mynt till ett belopp av inte mindre an elva miljoner riksdaler specie silvermetall till 4 procent hogre kurs an som betalades i Hamburg . Till detta kom fria resor samt fri kronoskjuts for silvret. I samband med denna affar fick Aaron Isaac ocksa i uppdrag att forsoka salja ett stort parti pa 100 000 skeppund koppar som lag rantelost i Riksbanken . Han utlovades en provision pa en riksdaler per skeppund. Affaren blev fullfoljdes dock inte, da Isaacs bror och kompanjon tvekade infor foretaget. [ 9 ]

Aaron Isaacs anseende steg fran ar till ar. Till detta bidrog ocksa hans son Natanael, som av Gustav III blev utnamnd till hovjuvelerare . [ 7 ]

Riksdagen 1778?1779 gav tillstand at judarna att ha en synagoga i Stockholm och hogst tre andra stader. 1782 utfardades det sa kallade judereglementet , som reglerade vilka naringar judarna fick utova och i vilka stader de fick bo. [ 10 ] Aaron Isaac utovade ett betydligt inflytande pa myndigheterna nar judereglementet skulle utarbetas. Hans kannedom om judarnas forhallanden var ansags vara av stort varde. [ 9 ]

Isaac, som forutom gravyren aven agnade sig at handel, blev 1788 utsedd till armeleverantor i Gustav III:s ryska krig ( hovleverantorstitel 1789) och for over till Finland. Pa grund av bristen pa pengar under kriget lat krigskommissarien Per Georg Fahnehielm utfarda anvisningar till faltkassan, kallade " fahnehjelmare ", som skulle vara likvardiga med riksgaldssedlar . Samtidigt lat Gustav III satta upp ett sedeltryckeri for att producera falska ryska pengar och darigenom sprida oro i den ryska ekonomin. Vid en vaxelaffar med greve Adolf Fredrik Munck blev sedan Aaron Isaac av Munck palurad falska fahnehjelmare, som Munck pa eget bevag hade latit trycka. Han haktades en tid i Abo men frikandes, medan Munck 1792 tvingades i landsflykt.

Myndigheternas fortroende for Isaac var sa stort att han fick ratt att som huvudman for Stockholms judiska forsamling utova en viss kontroll over judarna i Sverige, sa att inte nagra mindre ansedda judar tillats komma in i landet. [ 9 ] Isaac hade en stark formaga att kunna vinna de hogre ambetsmannen och framfor allt overstathallaren, friherre Sparre, for sina syften. [ 11 ] Isaac var aven val sedd pa slottet, dar han sarskilt hos hertig Karl hade en gynnare och van som ofta uppfyllde hans onskningar. Denna maktstallning var dock forenad med vissa obehag for Isaac, da den ibland adrog honom avund och ovilja fran de ovriga judarnas sida, vilket vid flera tillfallen ledde till stridigheter inom forsamlingen. [ 11 ]

Redan under forsta tiden i Stockholm samlade Isaac omkring sig en liten krets av vanner och slaktingar som lade ned mycket arbete pa den nygrundade judiska forsamlingens utveckling. Bland dessa kan namnas Isaacs broder Marcus, Abraham Bach, Gumpert Hirsch, Abraham Ferdan samt Aarons son Nathan. [ 11 ]

Pa sin alderdom nedtecknade Aaron Isaac sina minnen pa vastjiddisch . Memoarerna har publicerats i ett par olika upplagor och i oversattningar till standardtyska och ost- eller standardjiddisch . Memoarerna vittnar bland annat om de konflikter Aaron Isaac hade med andra medlemmar i den judiska stockholmsforsamlingen, dar hans ledarskap var omtvistat. Han inkopte sjalv en begravningsplats at stockholmsjudarna, som annu bar hans namn, Aronsberg pa Kungsholmen , medan en annan grupp i forsamlingen anlade en egen begravningsplats, Kronoberg , i nuvarande Kronobergsparken pa Kungsholmen.

Isaac avled vid 86 ars alder i Stockholm 1816. [ 12 ]

Eftermale och minnen [ redigera | redigera wikitext ]

Sedan 1989 utdelas arligen Aaron Isaac-priset av den judiska forsamlingen i Stockholm. [ 13 ]

Aaron Isaacs memoarer [ redigera | redigera wikitext ]

  • Aron Isaks sjelfbiografi. Efter forf:s handskrift utg. af Israelitiska litteratur-sallskapet. Utg. Jos. Seligmann . Stockholm 1897. Libris 2722427
  • Aaron Isaacs Minnen. En judisk kulturbild fran gustaviansk tid, utg . Abraham Brody och Hugo Valentin. Stockholm 1932. (Transkription fran originaltexten samt svensk oversattning.) Libris 8214551
  • Avtobiografye . Berlin 1922. (Oversattning till ostjiddisch.) Libris 2722426
  • Aharon Itsiks Zikhroynes . Varshe [Warszawa] 1922. (Oversattning till ostjiddisch.). Libris 868511
  • Denkwurdigkeiten des Aron Isak 1730-1817 , herausgegeben und eingeleitet von Z. Holm. (Tysk oversattning.) Libris 868507
  • Lebenserinnerungen von Aaron Isaak , Textfassung und Einleitung von Bettina Simon. (Tysk oversattning och bearbetning.) Libris 6680817
  • Aaron Isaac: Minnen: ett judiskt aventyr i svenskt 1700-tal . Stockholm 2008. (oversattning fran jiddisch (efter forfattarens handskrift): Abraham Brody ; spraklig revidering och korrigering: Mattias Dahlen (red.) och Harriet Lacksten). Libris 10877181

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ [ a b c ] Aron Isak , Svenskt biografiskt lexikon , las online . [kalla fran Wikidata]
  2. ^ Bibliotheque nationale de France , BnF Catalogue general : oppen dataplattform , las online , last: 10 oktober 2015, licens : oppen licens. [kalla fran Wikidata]
  3. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas , last: 19 december 2022. [kalla fran Wikidata]
  4. ^ Gun Bjorkman :  Aron Isak i Svenskt biografiskt lexikon (1973-1975)
  5. ^ Grimberg, Carl. ”86 (Svenska folkets underbara oden / VII. Gustaf III:s och Gustav IV Adolfs tid 1772-1809)” . runeberg.org . https://runeberg.org/sfubon/7/0088.html . Last 17 juli 2022 .  
  6. ^ Lindahl 1905 , sid. 153.
  7. ^ [ a b c d e ] Grimberg, Carl. ”85 (Svenska folkets underbara oden / VII. Gustaf III:s och Gustav IV Adolfs tid 1772-1809)” . runeberg.org . https://runeberg.org/sfubon/7/0087.html . Last 17 juli 2022 .  
  8. ^ ”891-892 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan)” . runeberg.org . 3 juni 1910 . https://runeberg.org/nfbl/0482.html . Last 11 november 2021 .  
  9. ^ [ a b c d ] Olan, Eskil (3 juni 1924). ”55 (Judarna pa svensk mark. Historien om israeliternas invandring till Sverige)” . runeberg.org . https://runeberg.org/eojpsm/0055.html . Last 17 juli 2022 .  
  10. ^ ”Urkunder till judarnas historia i Sverige” . runeberg.org . 3 juni 1924 . https://runeberg.org/utjhis/0010.html . Last 11 augusti 2017 .  
  11. ^ [ a b c ] Olan, Eskil (3 juni 1924). ”56 (Judarna pa svensk mark. Historien om israeliternas invandring till Sverige)” . runeberg.org . https://runeberg.org/eojpsm/0056.html . Last 17 juli 2022 .  
  12. ^ Lindahl 1905 , sid. 166.
  13. ^ ”Aaron Isaac-priset” . Minoritet.se . https://www.minoritet.se/orrenius-far-aaron-isaac-priset . Last 11 november 2021 .  

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Auktoritetsdata
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Aaron_Isaac&oldid=54224078 ”