1730

Fran Wikipedia
1730 – MDCCXXX
294 ar sedan

Ar
1727  |  1728  |  1729
1730
1731  |  1732  |  1733
Artionde
1710-talet  |  1720-talet
1730-talet
1740-talet  |  1750-talet
Arhundrade
1600-talet
1700-talet
1800-talet
Artusende
1000-talet
Aret
Fodda | Avlidna
Bildanden | Upplosningar
Humaniora och kultur
Konst, litteratur, musik och teater
Samhallsvetenskap
och samhalle

Krig
Teknik och vetenskap
Vetenskap
Andra tiderakningar
Gregorianska kalendern 1730
MDCCXXX
Ab urbe condita 2482
Armeniska kalendern 1179
?? ????
Assyriska kalendern 6480
Bahaikalendern -114?-113
Bengaliska kalendern 1137
Berberkalendern 2680
Brittiskt regeringsar Geo. 2  ? 4  Geo. 2
Buddhistisk kalender 2274
Burmesiska kalendern 1092
Bysantinska kalendern 7238?7239
Koptiska kalendern 1446?1447
Erianska kalendern 2896
Etiopiska kalendern 1722?1723
Judiska kalendern 5490?5491
Vikram Samvat 1786?1787
Sakakalendern 1652?1653
Kaliyuga 4831?4832
Holocen kalender 11730
Nri-Igbo 730?731
Persiska kalendern 1108?1109
Muslimska kalendern 1142?1143
Neng? (Japan) Ky?h? 15
(享保15年)
Nordkoreanska kalendern N/A (fore 1912)
Julianska kalendern Gregorianska kalendern minus 11 dagar
Koreanska kalendern 4063
Minguokalendern 182 fore ROC
民前182年
Thailandsk kalender 2273
Unixtid

1730 ( MDCCXXX ) var ett normalar som borjade en sondag i den gregorianska kalendern och ett normalar som borjade en torsdag i den julianska kalendern .

Handelser [ redigera | redigera wikitext ]

April [ redigera | redigera wikitext ]

Mars [ redigera | redigera wikitext ]

Juli [ redigera | redigera wikitext ]

Augusti [ redigera | redigera wikitext ]

Oktober [ redigera | redigera wikitext ]

Okant datum [ redigera | redigera wikitext ]

  • Den svenska veckotidskriften Sedo-larande Mercurius borjar ges ut.
  • Astronomen Anders Celsius utses till professor i astronomi i Uppsala . Han ar en av de forsta i Sverige att ansluta sig till den newtonska fysiken och infor saval den praktiska astronomin som den rationalistiska wolffianska filosofin vid universitetet.
  • Lovsta jarnbruk i Uppland ar nu helt ateruppbyggt efter den ryska skovlingen 1719 och produktionen drar ater igang med full kraft.

Fodda [ redigera | redigera wikitext ]

Avlidna [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Fotnoter [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]