Osttyskland , officiellt Tyska demokratiska republiken , var en marxist-leninistisk stat i Centraleuropa 1949?1990.

Osttysklands grundades utifran den sovjetiska ockupationszonen i Tyskland och den sovjetiska sektorn i Berlin , den 7 oktober 1949 . Da hade de tre vastmakterna grundat Vasttyskland genom att sla samman sina tre ockupationszoner. Statens historia slutade den 3 oktober 1990 da alla tillhorande territorier anslot sig till Forbundsrepubliken Tyskland efter beslut av Osttysklands forsta demokratiskt valda parlament.

Forhistoria mellan 1945 och 1949 [ redigera | redigera wikitext ]

Uppdelning av Tyskland [ redigera | redigera wikitext ]

Pa grund av att de allierade under andra varldskriget saknade en gemensam politik om Tyskland diskuterade de redan under kriget en uppdelning av landet. Dessa diskussioner skedde under Teheran - och Jaltakonferenserna . Efter segern mottes de allierade i juli 1945 i Potsdam och beslot att Tyskland skulle delas i fyra ockupationszoner och Berlin i fyra sektorer. For att forvalta alla zoner skapades en gemensam kontrollkommitte.

Efter en tid uppkom stora ekonomiska skillnader mellan de vastra zonerna och den sovjetiska ockupationszonen . De politiska spanningar som ledde till kalla kriget hade i Tyskland till foljd att den amerikanska ockupationszonen sammanslot sig med den brittiska ockupationszonen i januari 1947. Medan industrin i de vastra zonerna fick hjalp genom Marshallplanen fortsatte Sovjetunionen med nedmonteringar av foretag som krigsskadestand . Nar den sovjetiska sidan fick veta att de vastallierade hade for avsikt att bilda en vasttysk forbundsstat lamnade det sovjetiska sandebuden den 20 mars 1948 i protest sina platser i kontrollkommitten. Den 20 juni 1948 byttes den gallande valutan i Vasttyskland ut och lite senare fick aven Vastberlin D-mark som valuta. Tre dagar efter den vasttyska valutareformen genomfordes en liknande reform for ostra Tyskland.

Sovjetisk Tysklandspolitik [ redigera | redigera wikitext ]

Under andra varldskriget hade Stalin iden att Tyskland skulle bli en sammanhangande och neutral stat efter kriget. Han forvantade sig mycket krigsskadestand fran Ruhromradet . Nar det blev uppenbart att Ruhromradet skulle komma att bli del av en annan ockupationszon utlovade Stalin forst jordbruksprodukter fran ostra Tyskland, men denna handel blev aldrig genomford.

Efter kriget skapades i den sovjetiska ockupationszonen en myndighet ( Sovjetisk militaradministration i Tyskland , SMAD) med upp till 50 000 medarbetare, vilka reglerade alla politiska aktiviteter i ostra Tyskland.

Politisk uppbyggnad [ redigera | redigera wikitext ]

De forsta politiska aktiviteterna av tyskar efter kriget dominerades i ostra Tyskland av den sa kallade ” gruppen Ulbricht ”. Denna grupp var sammansatt av tyska kommunister som hade emigrerat till Sovjetunionen under andra varldskriget och leddes av Walter Ulbricht . Gruppens forsta mal var att etablera sa manga medlemmar som mojligt i de osttyska forvaltningarna.

En overraskning for de vastallierade och for tyska politiker var, att SMAD redan i juni 1945 mojliggjorde ett system med flera olika partier och sa grundades eller aterskapades till exempel KPD , SPD , CDU och LDPD . Dessa partier grundade det sa kallade Antifascistiska blocket , som skulle rensa alla myndigheter fran nazistiska personer och organisera landets ateruppbyggnad. Trots att SMAD gynnade KPD misslyckades forsoket att gora det kommunistiska partiet till det bestammande partiet i den sovjetiska ockupationszonen.

Redan under andra varldskriget fanns i SPD och KPD personer som hade ideer om ett gemensamt arbetarparti. Efter en rad haftiga diskussioner i de bagge partierna och ett storre forsok av SMAD att paverka medlemmarna i deras beslut skapades den 22 april 1946 Tysklands socialistiska enhetsparti (SED). Men vid de foljande kommunalvalen i oktober 1946 fick partiet bara 47,5 procent av rosterna. For att minska inflytandet av de osttyska partierna CDU och LDPD utokades det antifascistiska blocket med nya partier och andra organisationer ( Kulturbund , FDGB , Demokratischer Frauenbund Deutschlands ) som dominerades av kommunister.

Senare bildades en folkkommitte som skulle utarbeta en forfattning for en ny stat. Efter att forfattningens text bekraftats i flera moten utropade sig folkkommitten till Osttysklands provisoriska parlament och forfattningen sattes i kraft. Pa sa satt grundades staten Deutsche Demokratische Republik .

Ekonomisk uppbyggnad [ redigera | redigera wikitext ]

Ekonomin i ostra Tyskland paverkades i borjan i hog grad av sovjetiska nedmonteringar. Fram till slutet av ar 1946 forflyttades utrustningen hos over 1 000 foretag (mest firmor som sysslade med maskinteknik , kemisk industri och optisk industri) till Sovjetunionen. Dessutom nedmonterades nastan alla andra spar och elektricitet vid osttyska jarnvagslinjer . I en senare etapp tog Sovjetunionen aven krigsskadestand fran den pagaende produktionen trots att det var forbjudet enligt fordraget fran Potsdam. I september 1945 paborjades en reform av grundegendom. Egendom tillhorig saval krigsforbrytare och representanter fran Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP) som jordagare med mer an 100 hektar land blev exproprierad utan ersattning. SMAD delade ut marken till de sa kallade nybonder som sjalvstandigt skulle odla sina fem till tio hektar. Pa grund av att dessa nya bonder saknade verktyg var de beroende av uthyrningsstationer.

Den egentliga omvandlingen till socialistisk ekonomi paborjades forst 1952.

Utveckling mellan 1949 och 1961 [ redigera | redigera wikitext ]

Osttyskland grundas [ redigera | redigera wikitext ]

Den 7 oktober 1949 grundades staten Deutsche Demokratische Republik, Tyska demokratiska republiken, forkortat DDR, i den sovjetiska zonen av Tyskland. Osttysklands forste president blev Wilhelm Pieck och landets forste statsminister var Otto Grotewohl . ^{[ 1 ]} De var sedan 1946 ledare av Tysklands socialistiska enhetsparti ( SED ).

Walter Ulbricht blev vice statsminister och 1950 generalsekreterare i SED. Under hans ledning infordes ett samhallssystem efter sovjetisk forebild. Aven om den formella makten over landet vid den har tiden fortfarande lag hos Pieck, sa var Ulbricht redan vid det har laget de facto landets ledare och allt eftersom den gamle presidentens halsa forsamrades kunde han starka sin makt ytterligare. Efter Wilhelm Piecks dod 1960 avskaffades presidentposten i DDR och Staatsrat der DDR (Osttysklands statsrad) blev istallet den styrande institutionen i landet. Radets ledare, som samtidigt var statsoverhuvud, blev Walter Ulbricht . Osttyskland var under Walter Ulbricht ett av de mest Moskvatrogna landerna i Sovjetunionens maktsfar. Den osttyska regeringen ville markera den tysk-sovjetiska vanskapen som en central del av den internationella kommunismen.

Vid valen 1950 blev alla partier trots olika protester sammanslagna i en lista som kallades Nationale Front . Listan dominerades av SED och vann under de foljande aren, enligt statens statistik, alltid med omkring 99 procent.

Folkupproret 17 juni 1953 [ redigera | redigera wikitext ]

Den 17 juni 1953 skedde arbetarupproret i Berlin och andra osttyska stader: Arbetare demonstrerade mot den utkravda tioprocentiga produktionshojningen, for battre villkor, kortare arbetsdag och fria val. En miljon arbetare deltog i aktionen. Redan samma eftermiddag slogs upprorsmakarna brutalt ned av sovjetiska militara styrkor. Cirka 50 personer dodades och 10 000 protesterande domdes till fangelsestraff.

Utrikespolitik [ redigera | redigera wikitext ]

Kort efter DDR:s grundande slot staten fordrag med andra stater i Ostblocket . I juli 1950 fastslogs Oder-Neisse-linjen som grans mellan Polen och Osttyskland. I september blev DDR medlem i Comecon , som var den osteuropeiska motsvarigheten till Europeiska gemenskapen . SMAD omvandlades 1953 till kommissariat och 1955 blev myndigheten upplost efter att Sovjetunionen hade erkand DDR som suveran stat.

Kontakter till andra stater forhindrades av Vasttyskland genom Hallstein-doktrinen . Vasttyskland hotade dessa stater med avbrott av alla kontakter om de skulle sluta fordrag med DDR. Efter att Vasttyskland 1954 blev medlem i Vasteuropeiska unionen anslot sig Osttyskland ett ar senare till Warszawapakten .

Osttyskland var internationellt knutet till Warszawapakten och Comecon . Man hade dessutom tillgang till EG genom den innertyska handeln med Vasttyskland som under 1970-talet oppnades upp for okad handel med vast. Under 1960-talet borjade DDR engagera sig i Afrika och skickade militara radgivare till Afrika och Mellanostern. Den osttyska armens engagemang utomlands overtraffades inom ostblocket bara av Sovjetunionen och Kuba .

Typiskt for DDR var kombinera handelspolitik med militar- och infrastrukturprojekt. For DDR var detta ocksa ett satt att losa de ekonomiska problemen genom byteshandel som kan liknas vid kolonialhandeln dar DDR bytte vapen och lastbilar mot kaffe och andra ravaror med lander som Vietnam , Mocambique och Angola . DDR kom ocksa att utbilda personer fran dessa lander och manga kom till DDR som gastarbetare .

Till skillnad fran Vasttyskland med sin Wiedergutmachungspolitik ersatte inte DDR offer for nazismen materiellt. DDR med fa undantag gav inte tillbaka formogenheter och fastigheter som varuhus och fabriker. Istallet gav DDR extra sociala formaner som tidigare pension och fortur till universitet for barn till offer for nazisterna. I DDR fokuserade man mer pa de som varit med i den egna motstandsrorelsen i historiensynen och inte de som fallit over for forintelsen och rasismen i Nazityskland. Man gjorde skillnad pa "offer" och "aktiva kampar mot fascismen". ^{[ 2 ]}

Utvecklingar i samhallet [ redigera | redigera wikitext ]

For ateruppbyggnaden av landet behovdes alla medborgare. Darfor var det viktigt att inkludera alla kvinnor i den pagaende processen. Det skapades daghemsplatser for sma barn och aven de yngre skolbarn fick handledare som var ansvariga for barnen nar dagens egentliga skoltid var over. Hela skolsystemet omvandlades till den sa kallade Polytechnische Oberschule som alla barn studerade vid i over tio ar. For att skola barnen politiskt skapades organisationerna Pionierorganisation Ernst Thalmann och FDJ .

Ekonomisk politik [ redigera | redigera wikitext ]

Fran och med 1951 organiserades industrin efter en femarsplan som liknade planekonomi som i Sovjetunionen. 1952 forkunnades socialismens uppbyggande med okat statligt agande av foretag, fokus pa den tunga industri och kollektivisering av jordbruket. ^{[ 3 ]} Ansvarig for utformningen och kontrollen av dessa planer var en plankommission. 1958 avskaffades alla livsmedelskort. 1959 fanns det tecken pa att den pagaende femarsplan inte skulle uppfyllas och darfor skapades tillfalligt en sjuarsplan. Ett storre antal sovjetiska aktiebolag koptes tillbaka och omvandlades till folkagt foretag ( Volkseigener Betrieb ).

Pa SED:s partidag 1963 beslutades ett nytt ekonomiskt system for planeringen och ledningen av det osttyska naringslivet. Malet var att skapa ett mer flexibelt naringslivssystem med vissa marknadsmassiga element i den statliga planekonomin. Mindre fokus lade nu pa politiskt stallningstagande och nu kunde aven ekonomer och tekniker inta ledande stallningar - men SED:s totala maktstallning i samhallet och industrin kvarstod. Under 1960-talet skapades statliga aven koncerner, sa kallade kombinat , for att starka industrins utveckling. Foretag inom en sektor eller bransch lades samman i ett kombinat. Tanken var att sammanfora resurser for produktion och forskning och utveckling under en central styrning. Men kombinaten gav inte den utveckling som de styrande hoppats da de styrdes av politiska organ som till exempel politbyran och var utsatta for ministerstyre. ^{[ 4 ]} De framgangar som foljde gjorde att Ulbricht lade fram "Modell DDR" som en foregangsbild men hamnade i en ideologisk konflikt med det sovjetiska systerpartiet som ledde till hans avgang. ^{[ 5 ]}

Sakerhetstjansten [ redigera | redigera wikitext ]

1950 grundades ett Ministeriet for statssakerhet (MfS), mer kant som Stasi , som fungerade som Osttysklands sakerhetstjanst . Dess forste ledare blev Wilhelm Zaisser . Efter folkupproret 1953 anklagade enhetspartiets ledning Stasi for misslyckandet. Darfor degraderades ministeriet under tva ar till underavdelning till ett annat ministerium. Wilhelm Zaisser blev forst avskedad fran enhetspartiets centralkommitte och senare aven utesluten fran partiet. Vid ministeriets aterskapande bildades en avdelning for utlandsspionage. 1957 avskedade premiarminister Otto Grotewohl pa Ulbrichts order Wollweber och utnamnde Mielke till Stasichef (Minister fur Staatssicherheit), en roll han hade fram till 7 november 1989.

Utveckling mellan 1961 och 1970 [ redigera | redigera wikitext ]

Fram till 1956 lamnade 1,72 miljoner personer landet. For att stoppa denna process andrades rattsnormen sa att resor till Vasteuropa blev svarare. Den sa kallade republikflykten blev straffbar. Trots allt okade utvandringen fortfarande. Till exempel lamnade manga bonder, som inte ville vara medlemmar i ett statligt kooperativ, landet. Enbart i september 1960 registrerade Vastberlin 20 968 invandrare fran Osttyskland. Dessa personer som lamnade landet hade oftast en bra utbildning och saknades darfor i den osttyska ekonomin. Till slut byggdes den 13 augusti 1961 Berlinmuren , som gjorde utresan nastan omojlig.

Berlinmuren [ redigera | redigera wikitext ]

Berlinmuren borjade uppforas under natten mellan den 12 och 13 augusti 1961 . Da borjade over 14 500 osttyska soldater, poliser och arbetare bygga muren genom de centrala delarna av Berlin, lagga ut taggtrad runt Vastberlin en bit in pa osttyskt territorium och gora vagarna mellan den vastra och ostra delen av staden opasserbara. Efter att Berlinmuren var fardigbyggd utsandes order att flyktingar skulle skjutas. Osttyska och vasttyska gransposter hamnade i mindre strider pa grund av de forsta flyktingar som dog vid gransen. Senare placerade Osttyskland minor pa sin sida av gransen.

1962 inforde Osttyskland varnplikt for att forbattra situationen i Nationale Volksarmee (NVA) genom att utoka antalet soldater i armen. Pa grund av storre protester fran kyrkliga institutioner inrattades 1964 en tjanst utan vapen som kallades byggsoldat ( Bausoldat ). Ibland skedde mindre strider pa Osttysklands territorium, huvudsakligen i luften, med Vastblockets flygplan, som var pa vag till Vastberlin. I augusti 1968 fick den sovjetiska armen organisatorisk hjalp av NVA nar den invaderade Tjeckoslovakien efter Pragvaren , men de osttyska trupperna deltog inte sjalva vid nedslagningen av folkupproret.

Den 21 september 1964 dog Otto Grotewohl och hans efterfoljare som ledare av ministerradet blev Willi Stoph . I april 1968 holls valen for en ny forfattning. Resultatet blev 94,5 procent positiva roster. I forfattningen klargjordes SED:s ledande roll i landet och man sag sig som en socialistisk stat av tysk nation. Nu fanns en vilja att vara en egen stat och distansera sig gentemot vast. DDR fjarmar sig fran tanken pa en aterforening. ^{[ 6 ]} Detta forde med sig att Tyskland inte langre deltar i OS som en nation. Vidare stravade man i den nya forfattningen efter normala relationer och samarbete mellan de tva tyska staterna. Sovjetunionen uppskattade inte Ulbrichts val och borjade nu fora fram Honecker som favorit.

Stabilitet och kris 1971?1980 [ redigera | redigera wikitext ]

Narmanden till vast [ redigera | redigera wikitext ]

Fran 1970 forbattrades relationerna genom den nya ostpolitiken under Willy Brandt som ersatte den tidigare politiken knuten till Hallsteindoktrinen . DDR hade svarat Hallsteindoktrinen med Ulbrichtdoktrinen . Bakgrunden till forandringen var Willy Brandts tilltrade som kansler 1969 och den nya ostpolitik ( Neue Ostpolitik ) som inleddes av SPD/FDP under mottot "Wandel durch Annaherung". 19 mars 1970 agde det forsta motet mellan ledare for landerna rum i osttyska Erfurt. Forbundskansler Willy Brandt motte da Willi Stoph som var ordforande for Osttysklands ministerrad. Under sitt besok i Erfurt hyllades Brandt av folkmassor. 21 maj 1970 foljde Stophs besok i Kassel. Forhandlingarna mellan Vasttyskland och Osttyskland i ledde inte till nagra overenskommelser men kan ses som ett forsta steg mot de overenskommelser som foljde nagra ar senare. ^{[ 7 ]} I november 1970 inleddes forhandlingar mellan statssekreterarna Egon Bahr (Vasttyskland) och Michael Kohl (Osttyskland) som ledde fram till Transitavtalet som undertecknades 20 december 1971. ^{[ 8 ]}

Grundfordraget [ redigera | redigera wikitext ]

Grundfordraget som slots 21 december 1972 i Ostberlin och tradde i kraft 1973 faststallde landernas relationer och mojliggjorde ett betydligt storre utbyte. Det foljde pa Fyrmaktsavtalet for Berlin och kommunikationerna forbattrades genom Transitavtalet (Transitabkommen). ^{[ 9 ]} Vasttyskland erkande nu Osttyskland statsrattslig. Staterna tolkade Grundfordraget delvis olika, till exempel var Osttyskland inte utomlands for Vasttyskand medan Osttyskland sag Vasttyskland som utomlands. Vasttyskland erkande en suveranitet for DDR men inte fullt ut, till exempel gallande medborgarskapet.

Grundfordraget ledde ocksa till att bade Ost- och Vasttyskland blev medlemmar i Forenta nationerna 18 september 1973. Landerna upprattade aven standiga representationer ( Standige Vertretungen ) i Ostberlin och Bonn som oppnade varen 1974. ^{[ 4 ]} Det innebar ocksa storre mojligheter for kontakter mellan ost- och vasttyskar. 1970-talets normalisering ledde till aterforening av familjer nar vasttyskar kunde besoka Osttyskland. Osttyskland skrev som en foljd av Grundfordraget under flera internationella konventioner och en rad vastlander daribland Storbritannien, USA och Frankrike upptog diplomatiska forbindelser med Osttyskland. ^{[ 10 ]} 1972 upptogs diplomatiska forbindelser med 22 lander och 1973 ytterligare 46. I slutet av 1970-talet hade DDR diplomatiska forbindelser med 130 lander och var medlem i alla storre internationella organisationer. ^{[ 4 ]}

Honecker ny ledare [ redigera | redigera wikitext ]

3 maj 1971 avsattes Walter Ulbricht och ersattes av Erich Honecker . 15?19 juni 1971 pa SED:s attonde partidag offentliggjorde Honecker en ny politisk och ekonomisk kurs (Einheit von Wirtschafts- und Sozialpolitik). Malet med den nya kursen var att hoja den materiella nivan i landet genom utokning av konsumtionsvaror och ett omfattande bostadsprogram for att forbattra bostadsstandarden. I bland annat industristader som Bitterfeld , Merseburg , Halle (den nya orten Halle-Neustadt ) och Wolfen byggdes nya stora bostadsomraden utanfor stadskarnorna i ett program som skulle vara genomfort i sin helhet 1990. ^{[ 4 ]} Stora vasttyska ekonomiska satsningar gjordes samtidigt genom handeln med Osttyskland som ett satt till narmanden. Vasttyskland levererade till exempel Volkswagen Golf till Osttyskland. ^{[ 11 ]} Under 1980-talet kom miljardkrediter att ges fran vasttysk sida till Osttyskland. Pa partidagen 1971 beslutades om en ny femarsplan (1971?1975) med flera atgarder for att uppna malen. Honecker kritiserade sin foretradare Ulbrichts reformforsok och Ulbrichts plan for att ga om Vasttyskland i produktionen av konsumentvaror. ^{[ 12 ]}

Honecker betonade DDR:s avgransning gentemot vast och Honeckers ledning blev Osttyskland fortsatt starkt knutet till Sovjetunionen. 1974 foljde en ny forfattning som gick emot forfattningen fran 1968. Nu stroks stycke om DDR som en socialistisk stat av tysk nation och istallet var DDR nu arbetarnas och bonders socialistiska stat. Man strok ocksa alla texter som tog upp en tysk aterforening som mal. ^{[ 13 ]} 1975 deltar Osttyskland och Vasttyskland med varsin delegation pa Europeiska sakerhetskonferensen i Helsingfors med bland annat medborgarratt som en av punkterna. For Osttyskland var malet att fa ett okat internationellt erkannande genom sitt deltagande och undertecknande av slutdeklarationen. ^{[ 14 ]}

Honeckers forsta tid som ledare gav intryck av moderniseringar av landet och en okad yttrandefrihet. Tron pa okad yttrandefrihet fick ett tydligt slut i samband med att vissangaren Wolf Biermann utvisades ( Die Ausburgerung ) i samband med att han upptradde i Vasttyskland 1976. ^{[ 15 ]} Ett annat exempel var behandlingen av dissidenten Robert Havemann som sattes i husarrest.

Kaffekrisen [ redigera | redigera wikitext ]

DDR var en bristekonomi med aterkommande brist pa konsumtionsvaror men aven livsmedel var nagot det aterkommande saknades i butikerna. Landets industri formadde inte producera tillrackligt. ^{[ 16 ]} Vantetiden pa en personbil var over 10 ar. Bristerna visade sig aven i den sa kallade kaffekrisen i slutet av 1970-talet. Det stora kaffedrickandet gjorde kaffe till en av landets stora importprodukter. Nar varldspriset pa kaffe hojdes innebar det ett stort problem for DDR som helt enkelt inte hade rad och kaffe blev en bristvara. Istallet borjade man introducera blandkaffe, Mischkaffee . Till detta var skickandet av vastpaket omfattande, varje ar skickades 25 miljoner paket och totalt 1 000 ton kaffe och fem miljoner klader fran Vasttyskland till DDR. Efterhand lostes krisen nar kaffepriser gick ner igen och DDR skapade handelsavtal med Vietnam. Det visade de strukturella och ekonomiska problem som DDR hade. ^{[ 17 ]} DDR drabbades aven vid samma tid av en energikris nar man inte lyckades fa fram tillrackligt med kol fran de inhemska gruvorna.

Osttysk identitet [ redigera | redigera wikitext ]

Under 1970-talet skedde aven en andring att ske i den egna sjalvbilden i DDR. Under landets forsta ar hade man distanserat sig fran den tyska historien med nagra undantag. Symboler for Preussen forstordes som de gamla Junkerhusen och Berlins stadsslott sprangdes 1950. Statyn over Fredrik den store pa Unter den Linden togs bort. SED fokuserade istallet pa facklig kamp under industrialiseringen, Thomas Muntzer och Matrosupproret 1918 i samband med Tyska novemberrevolutionen samt personer som Karl Liebknecht och Rosa Luxemburg ( Spartacusforbundet ).

Samtidigt kom armen Nationale Volksarmee redan 1956 att i sina uniformer ga i preussisk tradition. Under 1970-talet togs ett beslut vid den nionde partikongressen i maj 1976 som markerade en kursandring. Nu kom DDR att istallet forsoka knyta an till hela historien for att darmed legitimera sig sjalvt och se Vasttyskland som en historisk parentes i den tyska historien. Statyn over Fredrik den store aterfordes till Ostberlin och projekt for att restaurera gamla historiska byggnader tog vid. Nu kom aven Honecker att referera till Preussen i sin tal. ^{[ 18 ]}

Kriser och slutet 1980?1990 [ redigera | redigera wikitext ]

Honecker uttalade 1980, vid ett tal i Gera , krav pa ett vasttyskt erkannande av det osttyska medborgarskapet, for att narmanden mellan landerna skulle kunna ga vidare. ^{[ 19 ]} Vasttyskland erkande inte medborgarskapet, utan osttyskar fick per automatik ett vasttyskt pass.

I december 1981 besokte Vasttysklands forbundskansler Helmut Schmidt Osttyskland for det tredje inomtyska toppmotet efter Erfurt och Kassel 1970. Flera ganger hade motet skjutits upp. Motet med Erich Honecker agde rum vid Werbellinsee utanfor Berlin och i Gustrow . ^{[ 20 ]} I Gustrow kantades gatan av uniformerad sakerhetspersonal och invanarna hade fatt husarrest for att undvika sympatiyttringar for Schmidt. ^{[ 21 ] [ 22 ]} 1984 avlade Kanadas premiarminister Pierre Trudeau , Italiens statsminister Bettino Craxi och Olof Palme statsbesok i Ostberlin. ^{[ 23 ]}

I mitten av 80-talet startade en ny vag av utreseansokningar. 1984 flyttade 40 900 personer fran DDR till Vasttyskland. De som ville flytta tog sin tillflykt till den vasttyska ambassaden i Prag eller den standiga representationen i Ostberlin.

Ar 1987 foljde en milstolpe i stravandena efter internationellt erkannande, nar Honecker som forsta osttyska ledare avlade ett statsbesok i Vasttyskland. Han hade redan 1980 besokt Osterrike.

Ekonomisk stagnation [ redigera | redigera wikitext ]

Under 1970- och 80-talen stagnerade den sovjetiska ekonomin och med den hela ostblocket. De statsagda koncernerna och foretagen ( Kombinate och Volkseigener Betrieb ) formadde inte att modernisera sina verksamheter och hade allt svarare att hanga med pa den internationella marknaden. Ovriga ostblocket gick samma daliga ekonomi till motes som Osttyskland dar den sovjetiska ekonomin snart var pa vag mot kollaps. Aren 1983 och 1984 far Osttyskland miljardkrediter av Vasttyskland. Detta leder till att Osttyskland borjar montera ned de sjalvavlossande anlaggningarna langs med gransen. ^{[ 24 ]}

Statsbudgeten gick officiellt under manga ar i "balans". Osttysklands ledning hade inte sett behov av reformeringar likt de som inleddes med perestrojkan i Sovjetunionen i mitten av 1980-talet. ^{[ 4 ]} I november 1989 sattes for forsta gangen en ordentlig statistisk genomgang av Osttysklands ekonomi samman. Inkomsterna budgetaret 1989 raknades till 6,3 miljarder mark och utgifterna till 18,1 miljarder mark. Staten hade alltsedan 1972 haft ett standigt stigande underskott som 1989 hade sprungit upp i 150 miljarder mark. Landet drogs under samma tid med enorma lan fran Varldsbanken, den vasttyska staten och andra vastkreditorer samt hade en egen hemlig byra som arbetade med att salja kulturforemal till vasterlandska konstsamlare. ^{[ kalla behovs ]}

Reaktioner pa Olof Palmes dod [ redigera | redigera wikitext ]

Efter mordet pa Sveriges statsminister Olof Palme 1986 sande Osttyskland en delegation till begravningen i Stockholm . Osttyskland tillsatte ocksa en egen mordutredning, bara timmar efter att Sveriges statsminister hade mordats. Efter atta manaders utredning hade Stasi ringat in en misstankt Palmemordare, den iranske flyktingsmugglaren Amir Heidari . Stasis hemliga Palmeutredning avslojades den 15 september 2007 . Fram till dess hade den svenska Palmegruppen inte kant till den. Aven svenska Palmeutredare hade utrett Amir Heidari under 1980-talet, men han visade sig ha alibi for mordnatten. ^{[ 25 ]}

Europeiska fredsorganisationer organiserade fredsmarscher till Olof Palmes minne i september 1987. En sadan holls aven i Osttyskland 1?18 september . "Olof-Palme-Friedensmarsch fur einen atomwaffenfreien Korridor" inleddes den 1 september 1987 pa Olof-Palme-Platz i Stralsund . 150 prominenta gaster, daribland manga svenskar, var inbjudna. Hederstalare infor den tio dagar langa marschen soderut mot Dresden var Olof Palmes anka Lisbeth Palme som holl ett fredstal infor 20 000 askadare. I demonstrationen deltog aven oppositionella grupper, vilket SED inte kunde forhindra utan att skada bilden av ett fredsstravande land. Demonstrationen sammanfoll dessutom med Honeckers besok i Vasttyskland, vilket pa grund av den krisande osttyska ekonomin var absolut nodvandigt att bli framgangsrikt. ^{[ 26 ] [ 27 ]}

Okat missnoje [ redigera | redigera wikitext ]

Osttyskland var ett av de lander i ost som drabbades hardast av den ekonomiska nedgangen eftersom landets militar och statsapparat kostade mer att driva an vad landet i praktiken hade rad med. Osttyskland hade ocksa levt over sina tillgangar genom stora projekt som Palast der Republik .

Detta resulterade i bland annat matbrist och problem for landets industrier som inte underholls och halkade efter i utvecklingen. Med aren resulterade nedgangen i ett allt storre missnoje bland det osttyska folket. Antalet som ansokte om utresetillstand okade och samtidigt vaxte oppositionen i landet. Men trots patryckningar och alarmerande rapporter fran sina radgivare vagrade Honecker att ga med pa nagon form av forandring, och nedgangen fortsatte. Sovjetunionens nya ledare Michail Gorbatjov oppnade vid samma tid upp for reformer i det sovjetiska samhallet och upphavde Brezjnevdoktrinen , vilket gav ostblockets lander storre frihet att utforma sin politik, men Honecker var inte beredd att andra riktning. ^{[ 28 ]}

Erich Honeckers stravan efter ett erkannande nadde sin hojdpunkt 7 september 1987 da han som forsta osttyska ledaren nagonsin gjorde ett officiellt statsbesok i Vasttyskland som innefattande ett officiellt mottagande genom att bland annat nationalsangen spelades och hissning av den osttyska flaggan. Honecker hade bjudits in av Helmut Kohl redan 1983 men av olika anledningar skots motet upp. ^{[ 29 ]}

Aterforeningen [ redigera | redigera wikitext ]

Vandpunkten [ redigera | redigera wikitext ]

Under sommaren och hosten 1989 borjade allt fler osttyskar att fly landet via Ungern som oppnat sin grans mot Osterrike. Under hosten 1989 flyr tusentals osttyskar till Vasttysklands ambassader i Budapest, Prag och Warszawa. Fram tills att Berlinmuren faller 9 november 1989 flyr 200 000 osttyskar. ^{[ 30 ]} Samtidigt borjade det osttyska folket visa sitt missnoje med demonstrationer pa mandagar med de storsta i Leipzig. Det som blivit kand som die Wende (vandpunkten) startar. Medborgarrattsorganisationer som Demokratie Jetzt, Demokratischer Aufbruch och Neues Forum bildas. ^{[ 31 ]}

7 oktober 1989 firade SED-regimen Osttyskland 40 ar med stor mottagning i Palast der Republik med Gorbatjov som hedersgast och militarparad. Samtidigt demonstrerar folkmassor mot regimen i narheten av firandet. ^{[ 32 ]}

Gransen oppnas [ redigera | redigera wikitext ]

9 november 1989 oppnas gransen da politbyramedlemmen Gunter Schabowski vid en kaotisk presskonferens aterger generalsekreterarens Egon Krenz direktiv att granspasseringar skall tillatas till Vastberlin, men gransvakterna som inte informerats om nyordningen slapper igenom folk utan de restriktioner som planerats av statsledningen. I gladjeyran borjar berlinarna riva muren. 18 oktober 1989 avsatts Erich Honecker efter hostens vag av demonstrationer. Dessa har blivit allt mer omfattande sedan Sovjetunionens ledare Michail Gorbatjov forklarat att sovjetisk militar inte skulle forsoka stoppa nagra demonstrationer. Honecker ersatts av Egon Krenz .

4 november 1989 demonstrerar uppskattningsvis en halv miljon upp till en miljon manniskor for demokratiska reformer. Demonstratinen sands direkt i TV. Talare vid demonstrationen ar bland andra Stefan Heym , Christoph Hein och Christa Wolf . Markus Wolf och Gunter Schabowski talar men mots av burop och visslingar. 7 november avgar den osttyska regeringen och 8 november politbyran. Hans Modrow valjs till ny regeringschef (ministerpresident) och 18 november foljer hans regeringsforklaring. Modrow avfardar spekulationerna om en aterforening och vill skapa ett nytt socialistiskt samhalle men oppnar for avtal med Vasttyskland. Flera intellektuella uttalar sitt stod for att Osttyskland ska forbli en sjalvstandig stat som alternativ till Vasttyskland. ^{[ 33 ]} 28 november offentliggor forbundskansler Helmut Kohl ett tiopunktsprogram for den tyska aterforeningen som overraskar omvarlden. Kohl vill se den tyska aterforeningen som en del i en europeisk integration. ^{[ 34 ]}

Fria val och valutareform [ redigera | redigera wikitext ]

18 mars 1990 halls de forsta och sista fria valen i Osttysklands historia. CDU segrar stort genom att lova en snabb aterforening med Vasttyskland. Lothar de Maiziere (CDU) blir Osttysklands sista regeringschef. ^{[ 35 ]} 1 juli 1990 ingar Vasttyskland och Osttyskland en valutaunion. Vasttysklands D-Mark ersatter Mark som Osttysklands betalningsvaluta. Vaxlingskursen for sparpengar upp till 4 000 ostmark halls med 1:1 mellan de tva valutorna for att medborgarna ska kunna ha rad att handla vasterlandska produkter. For belopp over 4 000 ostmark gavs endast halva beloppet i D-Mark. 18 maj foljer en overenskommelse, Wirtschafts-, Wahrungs- und Sozialunion , dar Osttyskland infor samma valuta (d-mark) samt det naringslivssystem och sociala system som existerar i Vasttyskland. ^{[ 36 ]}

Avtal om aterforening [ redigera | redigera wikitext ]

22 juli beslutade det osttyska parlamentet Volkskammer om aterinforandet av de fem delstaterna Mecklenburg-Vorpommern , Brandenburg , Sachsen-Anhalt , Sachsen och Thuringen som avskaffats 1952. 23 augusti foljde Volkskammers beslut med 2/3 majoritet att Osttyskland enligt artikel 23 i Forbundsrepublikens forfattning ska ga med i Forebundsrepubliken med verkan fran 3 oktober 1990. ^{[ 37 ]} 31 augusti foljer avtalet, Einigungsvertrag, mellan de tyska staterna att Tyskland ska aterforenas och detta fran och med 3 oktober 1990. ^{[ 38 ]}

Tva plus fyra-fordraget [ redigera | redigera wikitext ]

Den 12 september 1990 undertecknades Tva plus fyra-fordraget mellan de tva tyska staterna och andra varldskrigets segrarmakter Frankrike , USA , Sovjetunionen och Storbritannien . Darmed blev de sista hindren for en tysk aterforening rojda ur vagen. Tyskland fick det fredsfordrag som aldrig blev av efter kriget och som aterstallde landets fullstandiga suveranitet. Vissa motprestationer ingick, bland annat tillats inte Nato ova i fore detta Osttyskland, de tyska stridskrafterna begransades till hogst 370 000 man och Tyskland forband sig att inte skaffa ABC-vapen . 3 oktober 1990 upphorde Osttyskland att existera som stat och blev en del av Forbundsrepubliken Tyskland .

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Geschichte der Deutschen Demokratischen Republik pa tysksprakiga Wikipedia
• Geschichte der DDR - Bundeszentrale fur politische Bildung
• DDR - Grundriss der Geschichte , Hermann Weber, Fackeltrager, Hannover 1991