한국   대만   중국   일본 
Ostra kyrkogarden, Goteborg ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Ostra kyrkogarden, Goteborg

Ostra kyrkogarden, Goteborg
Begravningsplats
Östra kyrkogården i oktober månad 2009.
Ostra kyrkogarden i oktober manad 2009.
Land Sverige
Kommun Goteborg
Datum 16 november 1860
Skotsel Svenska kyrkan
Antal gravar > 17 700
Webbplats : Svenska kyrkan: Ostra kyrkogarden

Ostra kyrkogarden ar Goteborgs tredje storsta kyrkogard . Den gransar till stadsdelarna Lunden , Bagaregarden och Harlanda . Vid det nordvastra hornet av kyrkogarden ligger Redbergsplatsen . Kyrkogarden har en areal av 25,3 hektar , rymmer cirka 17 717 gravplatser och 150 000 manniskor uppskattas ha gravsatts dar, urnor inraknat. [ 1 ] Kyrkogarden karaktariseras av tva cirkelformade anlaggningar och tva storre kullar, av vilka den vastra kullen med sitt gravmonument har fatt mest uppmarksamhet. De flesta monumenten ar resta over goteborgare som varit verksamma inom handel, industri och sjofart och genom donationer varit med och skapat staden Goteborg. [ 2 ]

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Den sa kallade Rikemanskullen med Arthur och Maria Seatons mausoleum , uppfort av deras son, grosshandlaren George Seaton , till en kostnad av 1,5 miljoner kronor. Gravplatsen ar med sina 250 kvadratmeter Nordens storsta. [ 3 ] [ 4 ]

Den Gamla kyrkogarden nere pa Fattighusangen (i stadsdelen Stampen , granne med Molndalsan och Fattighusan ) visade sig vara otillracklig och marken var sumpig. Vid sa kallad allman radstuga den 19 oktober 1860, beslots att kopa in 48 tunnland och 21 kappland mark av herr Schuback pa Bagaregarden . Priset var 60 000 riksdaler . Kyrkogarden utformades av stadsarkitekten J H Stromberg. Invigningen av den nya kyrkogarden (da Begravningsplatsen ) skedde den 16 november 1860, forrattad av domprosten Peter Wieselgren , tillsammans med en ungdomskor fran Elementarlaroverket. Den 27 februari 1861 skedde den forsta begravningen ; i falt nummer 9, grav nummer 1 nedsattes sonen till fore detta artilleristen N. Moberg, Frans Ludvig (20 dagar gammal), och den 12 mars samma ar saldes for 100 riksdaler den forsta familjegraven till kapten C E L. Lunge i falt nummer 10, grav nummer 1. Under det forsta aret begravdes " 348 aldre och 648 barn ", da massling och difteri harjade staden svart.

Under manga ar skordades ho pa begravningsplatsens lediga marker. Ar 1866 uppgick stadens intakt for det till 500 Riksdaler . [ 5 ]

Gravar for kanda personer [ redigera | redigera wikitext ]

Pa Ostra kyrkogarden finns gravmonument over personer och slakter som spelat stor roll inom naringslivet i Goteborg, som till exempel familjen George Seaton , Charles Felix Lindberg , S. A. Hedlund , stordonatorn Sven Renstrom , donatorn August Rohss , Olof Wijk d.y. , Hjalmar Wijk , Gustaf Werner , William Gibson , Axel Brostrom , Dan Brostrom , Gunnar Engellau , Axel Carlander , Knut J:son Mark , Friedrich Muhlenbock . Har ligger ocksa Forsta Majblommans skapare Beda Hallberg , Ivar Arosenius , Karin Boye , Vitalis Norstrom , Dan-Axel Brostrom , Albert Ulrik Baath , Sven Rydell , Bengt Erland Fogelberg , Sonya Hedenbratt , Barbro Horberg , Erik Lonnroth , Eric Lemming , [ 6 ] Otto Nordenskjold , Viktor Rydberg , Victor von Gegerfelt , Carl Skottsberg , Lena Brogren , Ulf Thoren och Frigga Carlberg begravda.

Byggnader [ redigera | redigera wikitext ]

Ostra kyrkogardskapellet den 2 maj 2018 efter branden i taket i april samma ar.

Ett kapell stod klart 1861 och ritades av stadsarkitekten Hans Stromberg (1821-1872). [ 7 ] Kapellet stangdes i april 2018 efter den brand, som foljde pa grund av ett blixtnedslag i kapellets tak. Branden orsakade stora skador. Det ateroppnade Ostra kapellet har forandrats efter en omfattande restaurering. Ceremonilokalen oppnades i november 2019. Fran utsidan kan man se det nya taket i skiffer, som ar mer likt ursprunget fran 1861. De stora forandringarna finns dock pa insidan. Ny fargsattning, en omgjord orgellaktare och inte minst malningar, som dolts i manga ar. [ 8 ]

Pa kyrkogarden finns byggnader for forvaltningen, ett krematorium efter ritning av arkitekten Hans Hedlund . [ 9 ] Grosshandlare P. Isberg var den forsta som kremerades , den 1 februari 1890. Krematoriet brann ner 23 december 1920, men ateruppfordes [ 10 ] och anvandes fram till 1951, da Kvibergs nyuppforda krematorium tog over. [ 11 ]

Vid Danska vagens mote med Redbergsplatsen , direkt innanfor huvudentren, ligger den gamla inspektorsbostaden, byggd i tegel. Den numera rivna vaktmastarebostaden, lag vid ingangen fran Harlandavagen -Kalltorpsgatan. [ 12 ]

Entren [ redigera | redigera wikitext ]

Den ursprungliga huvudentren lag dar dagens stora stenkors star uppstallt. Entren revs 1927 da sparvagen skulle dras fram. Den inskjutna platsen framfor entren leder besokaren in mot kyrkogarden genom en mjukt, konkavt, svangd form. Sjalva entren bestar av fyra entreposter i ljus granit med rusticering och ett strikt klassicerat formsprak. De nagot hogre mittenposternas overstycken ar profilerade och kopparkladda pa ovansidan, och krons av dekorativa bronsurnor i form av stiliserade faglar som med sina huvuden bar upp stora fat. Pargrinden i mitten ar utformad i smidesjarn. Vid sidan av mittgrinden finns tva lagre grindposter med samma utforande som mittposterna och enkelgrindar i samma utformning och material som pargrinden. Den halvmeterhoga muren som ansluter till entren bestar av rusticerande, grovhuggna granitblock och ar pa ovansidan tackt av slata granitblock samt kront av ett hogt, strikt utformat och sparsamt dekorerat jarnstaket. [ 13 ]

Judiska begravningsplatsen [ redigera | redigera wikitext ]

I sodra anden av Ostra kyrkogarden finns en judisk begravningsplats.

Bildgalleri over gravar pa Ostra kyrkogarden [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ Junfors, Hakan (23-29 maj 2009). ”Ny plats for vila pa Ostra kyrkogarden”. Tidningen Oster (Kyrkogardsforvaltningen) (5): s. 4.  
  2. ^ Berg, Karl-Olof (red.); Johansson, Ann-Christin; Emanuelson, Lena (2008). Kyrkogardarna i Goteborg . Goteborg: Svenska kyrkan i Goteborg : kyrkoforvaltningen. sid. 9  
  3. ^ Orgryte/Harlanda tidning, maj 2006, sid.6 [ dod lank ]
  4. ^ Goteborgs Posten . 3 oktober 1991 . Last 7 juni 2011 .  
  5. ^ Goteborgs Stadsfullmaktiges handlingar ar 1867 : Nis 1 - 38 , Goteborg 1867, N:o 30, s. 11
  6. ^ Astrand, Goran (1999). Har vilar beromda svenskar  
  7. ^ Nylen, Ove (1988). Fran Borsen till Park Avenue - intressanta goteborgsbyggnader uppforda mellan 1850 och 1950 . Haspen Forlag. sid. 120. ISBN 91-970916-3-4  
  8. ^ Ostra kapellet, Goteborg , svenskakyrkan.se. Last 2 mars 2022.
  9. ^ Bild av byggnaden m.m
  10. ^ Lignell, Harald (red.); Harald, Bjorn; Mondell, Axel; Wallhall, Doug (1952). Goteborgsbilder 1850-1950 . Goteborg: Bokforlaget Nordisk Litteratur. sid. 447  
  11. ^ Prytz, Carl Gustaf (1898). Kronologiska anteckningar rorande Goteborg (2:a utokade upplagan). Goteborg: Wald. Zachrissons Boktryckeri. sid. 181  
  12. ^ Gamla Redbergspojkar . 1964. sid. 29-30  
  13. ^ von Mentzer, Karolina; Johansson, Klara (1995). Ostra kyrkogarden . Kulturhistorisk inventering av Goteborgs kyrkogardar, rapport 6. Goteborg: Goteborgs stadsmuseum och Goteborgs Kyrkogardsforvaltning. sid. 14, 43  

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

  • Redbergslid med omnejd genom tiderna, Gamla Redbergspojkar . 1964. sid. 29-31  
  • Scander, Ralf (1982). Kronologiska anteckningar om viktigare handelser i Goteborg 1619-1982 . sid. 54  

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

  • Andreasson, Mats; Moback Ulf, Engstrom Krister (2018). Vart en omvag: gomda oaser i och runt Goteborg . Karlstad: Votum. sid. 156-165. Libris 21674916 . ISBN 9789188435507  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]