Osel
Saaremaa
O
Kuressaare biskopsborg .
Land	Estland
Landskap	Osel
Kommun	Osels kommun
Koordinater	58°25′N 22°30′O  /  58.417°N 22.500°O  / 58.417; 22.500
Area	2 673  km²
Folkmangd	31 357  (1 januari 2017) [ 1 ]
Befolkningstathet	12 invanare/ km²
Tidszon	EET ( UTC+2 )
-  sommartid	EEST ( UTC+3 )
Geonames	588878
Lage i Estland

Osel ( estniska : Saaremaa ; 'Oland' av estniska saare 'o' och maa 'land' ^{[ 2 ]} ) ar en o i Ostersjon som tillhor Estland . Den ar med sina 2 673 km² ^{[ 3 ]} den storsta av oarna i Estlands vastra skargard (de andra i storleksordning ar Dago , Moon och Ormso ). On ligger i Osels kommun , som ocksa omfattar mindre oar som Vilsandi och Abro , samt tillhor landskapet Saaremaa som utover Osels kommun aven omfattar oarna Runo och Moon . Antalet invanare i Osels kommun var 31 357 i januari 2017. ^{[ 1 ]} Av dessa bodde 13 382 i ons enda stad, Kuressaare . ^{[ 1 ]}

Jordbruk och fiskforadlingsindustri ar de dominerande naringarna.

Kommunikationer [ redigera | redigera wikitext ]

Osel har inrikes flygforbindelser fran Kuressaare flygplats till Tallinn och Runo . Osel har ocksa tidigare haft utrikestrafik: aren 2005?2010 fanns reguljar flygtrafik till Arlanda med Skyways och Estonian Air .

Farjetrafik finns till Virtsu pa estniska fastlandet fran grannon Moon , som nas via bro fran Osel. Det finns aven farjetrafik mellan Triigi pa norra Osel och Soru sadam pa sodra Dago.

Ett flertal direkta busslinjer finns mellan Kuressaare och flera stader pa fastlandet. Reguljar, avgiftsfri busstrafik finns pa on med utgangspunkt i Kuressaare.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

De aldsta lamningarna av bosattningar gar 10 000 ar tillbaka i tiden. Kaalikratern , en av de yngsta stora nedslagskratrarna i varlden, uppstod for omkring 3 500 ar sedan.

Bade i Snorre Sturlassons Ynglingasagan och i historiska Norwegia berattas om en sveakung vid namn Yngvar som harjade i Estland och forsokte inta Osel. De estniska stammarna levde som fria bonder och fiskare utan egentlig overhoghet fram till vikingatiden. Enligt en runsten i Ledinge draptes svensken Froger pa Osel omkring 1030. Invanare fran Osel deltog troligen i harjningen av Sigtuna 1187 . Ester fran Osel harjade enligt Henrik av Lettlands kronika ar 1203 i Blekinge och vid ett tillfalle forstorde de en kyrka, slog ihjal, samt tillfangatog slavar. Ons viktigaste gud hette Tarapita , en askgud som i hog utstrackning liknade Tor .

Under 700 ar har tyskar, danskar, svenskar och ryssar turats om att besitta on. Det finns mycket pa on som vittnar om detta, mest kand ar dock Kuressaare biskopsborg . Borgen paborjades av den danske kungen Valdemar Sejr under ett korstag ar 1206. Vilhelm av Sabina propagerade 1226 for korstag mot Oselborna. Han lyckades enbart fa med sig de tyska kopmannen, medan bade gotlanningar och danskar vagrade. Ar 1227 erovrades on av tyska korsfarare under Albert av Riga som tvangskristnade befolkningen. Omstandigheterna och resultatet av falttaget ar dock oklart da Osels overklass beholl mycket av sin maktstallning. Riga havdade dock ansprak pa delar av on fram till 1480. Aren 1343-1345 slogs de senaste av flera estniska uppror ner. Estland saldes darefter av Valdemar Atterdag till Tyska orden . 1345 byggde Tyska orden borgen Soneburgs slott . Pa 1300- och 1500-talen uppfordes ocksa sju gotiska kyrkor.

Osel blev ater danskt ar 1559. Vid freden i Bromsebro 1645 blev on svensk. Ar 1710 tillfoll on Ryssland och inforlivades i guvernementet Livland . Osel var omstridd mellan de tyska och ryska armeerna bade under forsta och andra varldskriget . Under den sovjetiska ockupationen hade Osel relativt liten invandring fran andra delar av Sovjetunionen och har idag mindre an tre procent rysktalande befolkning (jamfort med over 40 procent i Tallinn ). Osel undgick ocksa mycket av den tunga industri som byggdes i andra delar av Estland under denna period. Detta berodde till stor del pa att on under den sovjetiska ockupationen var en militar granszon med raketbas och en radaranlaggning. On var stangd aven for sovjetmedborgare och kunde endast besokas av dem som hade sarskilt utfardade inrikespass. ^{[ 4 ]}

Ar 1999 engagerade sig Estland for att bygga en ny djuphamn pa Osel. Hamnen skall kunna ta emot bade passagerarfarjor och ro-ro-fartyg . En tanke bakom projektet ar att Estland pa det viset skall kunna fa del av den numera livliga kryssningstrafiken i Ostersjon.

Estlandssvenskar [ redigera | redigera wikitext ]

Osel har tidigare haft estlandssvensk befolkning, framforallt utmed den vastra kusten och pa halvon Svorbe , men denna har for lange sedan uppblandats med den estniska befolkningen. Bynamn som Suur-Rootsi ( Stora Sverige ) och Vaike-Rootsi ( Lilla Sverige ), bada pa sydkusten oster om Kuressaare, samt Rootsikula ( Svenskbyn ) pa vastkusten minner om estlandssvenskarna pa Osel. ^{[ 5 ]} Det estlandssvenska uttalet av ons namn ar aisel, aisil, aihl .

Etymologi [ redigera | redigera wikitext ]

On var kand redan av vikingar och i en islandsk saga om ett vikingatag som foretogs 972 benamns den Eysysla . Det svenska namnet innehaller ordet o och ett gammalt nordiskt ord, syssla , som betyder 'forvaltningsomrade'. Det estniska namnet Saaremaa betyder 'Olandet, Odistriktet'. Saledes ar det samma betydelse i de bada namnen och det ena namnet ar en oversattning av det andra. Huruvida det ar det nordiska eller det estniska som ar det ursprungliga ar inte kant. ^{[ 5 ]}

Kanda personer [ redigera | redigera wikitext ]

Den kande estniske forfattaren Jakob Mandmets (1871-1930) foddes i Karla pa vastra Osel. Andra personer fodda pa on ar den amerikanske arkitekten Louis Kahn (1901-1974), den balttyske konstnaren Eugene Ducker (1841?1916) och den estniske sangaren Ivo Linna (fodd 1949). Paul Friidrih Saagpakk (1910-1996), fodd i Mustjala , har skrivit det storsta estnisk-engelska lexikonet. Centerpolitikern Arnold Ruutel , Estlands tredje president, ar ocksa fodd i Laimjala pa on.

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran Nordisk familjebok , Osel , 1904?1926.

• Henrik av Lettlands kronika
• Estland, Lettland & Litauen: [arkitektur, natur, nattliv, kyrkor, slott, museer, strander, folkmusik, nationalparker, sjoar . Forsta klass reseguider 99-2094271-5. Stockholm: Reseforlaget. 2009. Libris 11235025 . ISBN 91-7425-030-2  
• Jakobsson, Svante, OSILIA-MARITIMA 1227-1346. Studier kring tillkomsten av svenska bosattningar i Balticum, i synnerhet inom biskopsstiftet Osel-Wiek. Aa Upps 1980. 176 pp. (#7446)

Fotnoter [ redigera | redigera wikitext ]

v   ?   r Estlands historiska landskap Dago  · Harrien  · Jerwen  · Wiek  · Wierland  · Osel