O

Fran Wikipedia
Den har artikeln handlar om bokstaven O. For landomrade omgivet av vatten, se O (landomrade) . For andra betydelser, se O (olika betydelser) .
Oo Oo
Tillhor Azerbajdzjanska
Estniska
Finska
Islandska
Svenska
Turkiska
Tyska
Ungerska
Tekniskt
Morse                      
ISO/IEC 8859-1 O:214 / o:246
Unicode O:U+00D6 / o:U+00F6
Bokstavering Osten/Oscar Echo

O (gemenform: o ) [øː] ar en bokstav i det svenska alfabetet , och i flera sprak en tillaggsbokstav till, eller modifiering av bokstaven o i, det latinska alfabetet .

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Bokstaven O harstammar fran digrafen oe. Bokstaven o uppkom av att man under 1500-talet satte ett litet e over o, vilket harstammar fran tyska. Under medeltiden pa svenska och fortfarande pa danska, faroiska och norska anvands ø som harstammar fran o och e skrivna bredvid varandra som œ . [ 1 ] (Ligaturen œ anvands i franska.) I frakturstil anvandes ett litet e ovanfor ett o som beteckning for o anda in pa 1900-talet. I tysk skrivstil skrivs ett litet e med en n-liknande bokstav som nagot forenklad liknar tva streck.

Anvandning [ redigera | redigera wikitext ]

O anvands i estniska , finska , islandska , svenska , azerbajdzjanska , turkiska , tyska och ungerska (men har i tyskan inte status som en sjalvstandig bokstav). Bokstaven kan ocksa dyka upp i exempelvis (aldre) engelska texter, da trema markerar dieresis , dvs. prickar satts ut over en bokstav for att markera att den ska uttalas separat fran bokstaven innan (ex. eng. cooperation ).

Den motsvarande bokstaven i norska och danska ar ø . Bokstaven ø skrivs fore a i alfabetet i bada spraken. [ 1 ] I latin och franska anvands stundom œ .

I handskrift kan o ibland se ut som ? eller o .

Uttal [ redigera | redigera wikitext ]

I svenska representerar o en mellansluten framre rundad vokal ( IPA : [ø], som ett vanligt langt o ) eller en mellanoppen dito ([œ], som ett kort o , eller o framfor r ). Vid nedteckning av dialektala uttal anvands ibland o .

Datateknik [ redigera | redigera wikitext ]

I datorer lagras O med kodpunkten U+00D6 och o med kodpunkten U+00F6. Vilka varden, eller rattare oktettsekvenser, som anvands for att representera dessa kodpunkter varierar beroende pa vilken kodning som anvands, om O alls kan representeras.

I aldre (fram till sent 1980-tal) svenska dataprogram anvandes ofta ISO/IEC 646 , svensk variant, och dar anvandes 92 (decimalt) for O och 124 (decimalt) for o. De nationella varianterna av ISO/IEC 646, ar dock mycket foraldrade och anvands knappast alls langre. De har ersatts av nyare kodningar, till exempel Latin-1 , Latin-9 , och numera allt oftare UTF-8 och UTF-16 .

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ [ a b ] Nationalencyklopedin. Bd 20 . Hoganas: Bra bocker. 1996. sid. 421, o . ISBN 91-7024-619-X