- Uppslagsordet ”Sta upp” leder hit. For TV-programmet, se
Sta upp
.
Stauppkomik
, av engelskans
stand up comedy
, ar en form av
komisk
underhallning
, dar en ensam underhallare, stauppkomiker, talar direkt till en publik. Stauppkomikern brukar fora langre
monologer
. I dessa blandas att tala direkt med/till publiken utan en
fjarde vagg
som avskiljer dem, roliga historier och anekdoter och korta
oneliners
. Stauppkomiken forefaller ofta vara improviserad och handlar ofta om dagsaktuella politiska amnen eller vardagliga, allmanmanskliga amnen. Stauppkomiken sags ha sina rotter i det sena
1800-talet
, i
amerikanska
vaudevill
- och
cirkustraditioner
.
Mark Twain
(
1835
?
1910
) har kallats en mastare pa omradet. I mitten av
1950-talet
fick genren en
renassans
i
USA
genom komiker som
Lenny Bruce
,
Mort Sahl
och andra.
Det finns undantag fran de vanliga metoderna, som
Lasse Lindroth
som inte upptradde under eget namn utan som invandraren
Ali Hussein
,
John Houdi
som trollar pa scen och
Jeff Dunham
som aven buktalar och "interagerar" med sina dockor.
Da ett av de primara malen med stauppkomik ar att fa publiken att skratta maste stauppkomikern anpassa sitt material efter situation och publik. En komiker som inte lyckas leverera och fa publiken att skratta kan sjalv hacklas av publiken. De flesta staupkomiker arbetar bade med att skriva och framfora sitt eget material och skadespelaren och komikern
Will Ferrell
har sagt att han testat stauppkomik men att det inte passade honom da ”stauppkomiken ar hard, ensam och ond.”
[
1
]
Den tyska stauppkomikern
Mario Barth
ar noterad i
Guinness rekordbok
som den som haft storst publik vid ett staupp-upptradande, da han sags av cirka 70 000 askadare 2007.
[
2
]
Noterad for langsta stauppframtradande ar den amerikanske stauppkomikern
Dane Cook
som i januari 2008 genomforde en forestallning pa sju timmar, sporrad av en tavling med
Dave Chappelle
.
[
3
]
Den amerikanska stauppkomiken, som varit inspirerande for mycket av varldens stauppkomik, har sina rotter i popular underhallning fran sent 1800-tal, som
vaudevill
,
cirkus
,
varieteer
och humoristiska monologer av bland andra
Mark Twain
.
Bland grundarna av stauppkomik kan
Jack Benny
,
Bob Hope
,
Fred Allen
,
Milton Berle
och
Frank Fay
namnas, vilka alla hade sin bakgrund inom vaudeville. Frank Fays var
master of ceremonies
vid
Palace tehater
i
New York
och anses vara den som skapade stauppkomiken i sin moderna form.
Under
1950
- och
1960
-talen utvecklade stauppkomiker sina fardigheter i sma klubbar och en av de ledande gestalterna var
Mort Sahl
. De utvecklade sitt kroppssprak, borjade med social satir och tanjde granserna for vad man fick saga och skamta omkring exempelvis ras och kon.
Lenny Bruce
var en av de mest experimentella stauppkomikerna, och vissa av hans forestallningar ledde till att han arresterades. Under
1970-talet
blev flera av de amerikanska stauppkomikern stora stjarnor som inte bara upptradde pa sma klubbar utan aven pa stora sportarenor och
amfiteatrar
. Genom tv-program som
Saturday Night Live
och
The Tonight Show
lanserades manga andra stauppkomiker. Stauppkomiken vaxte, med en tillbakagang under borjan av
1990-talet
, men vaxte ater bland annat med lanserandet av kabelkanalen
Comedy Central
. Under
2000-talet
fann amerikanska stauppkomiker annu storre spridning genom distributionsmojligheter via bland annat internet.
Manga internationellt kanda stauppkomiker ar kanadensare men manga, som exempelvis
Jim Carrey
och
Leslie Nielsen
flyttar efter genombrottet till USA. I Kanada ar
improvisations
- och
sketchkomedi
populart. I Montreal halls sedan 1983 den arliga komedifestivalen
Just for Laughs
, pa franska: Juste pour rire, som besoks av mer an tva miljoner personer under en dryg vecka.
[
4
]
Den brittiska stauppkomiken har sin grund i
varieteer
med rotter fran
1700-talet
. Fram till
1968
censurerades
dock all teater och sa aven stauppkomiken. Alla manus skulle skickas till
Lord Chamberlain's Office
som atersande dem med eventuellt oacceptabla stycken markerade med bla penna. Detta kan vara bakgrunden till att oanstandiga komiker kallas blaa. Nar manuset godkants fick stauppkomikerna inte avvika markant fran sitt manus, vilket naturligtvis hindrade improvisation.
I slutet av
Andra varldskriget
hade manga soldater utvecklat en smak for komedi (saval staupp som andra former) och stauppkomik fick status som professionell underhallning. Kanda namn var bland andra
Eric Sykes
och
Tommy Cooper
. Den samtida tv-exponeringen av komiker var en bidragande orsak till att publiken borjade krava nytt material och traditionella
music halls
, speciella varieteteatersalonger, inte langre kunde overleva med samma forestallning i flera ar. Den stora spridningen av material kan aven vara en forklaring till att censurreglerna andrades 1968.
Alternativa scener utvecklades och
1979
oppnades den forsta komedi klubben i
London
, inspirerad av amerikanska foregangare. Da det ar jamforelsevis latt att leva pa komik i Storbritannien och tack vare festivaler som
Fringefestivalen
i
Edinburgh
anses Storbritannien ofta vara varldens centralpunkt for komik.
I Tyskland blev den amerikanska stauppstilen popular relativt sent, da tysk underhallning dominerats av en form av politisk
kabare
. Den forsta stora stauppklubben, Quatsch Comedy Club, grundades i Tyskland
1992
.
Flera tyska humorfestivaler genomfors arligen och den storsta ar
Media Town
, vilken anses vara den storsta festivalen i sitt slag i mellaneuropa.
I Nederlanderna ar stauppkomik populart. En pionjar var
Max Tailleur
som redan 1952 borjade med cabaret i Amsterdam dar han berattade skamt fram till 1966. Den moderna formen introducerades av
Raoul Heertje
som grundade
Comedytrain
ar 1990 efter framgangar som stauppkomiker i England och USA. Stauppkomiken frodas i Nederlanderna genom kabareer, dar det forutom traditionell stauppkomik ofta ingar musik. Det finns flera kanda kabarestjarnor som t.ex.
Youp van 't Hek
,
Theo Maassen
,
Hans Teeuwen
och
Freek de Jonge
. Manga av dem gor satir kring politik. Pa tv har
Guido Weijers
blivit en av de mer populara stauppkomikerna genom sina aterkommande nyarsrevyer.
I sin moderna form slog stauppkomik igenom i Sverige under
1980-talet
. I Sverige ar scenen for stauppkomik relativt liten, och det finns mycket fa personer som kan livnara sig enbart som stauppkomiker.
[
kalla behovs
]
Den svenska
bondkomiken
hade slaktskap med de tidiga, amerikanska traditionerna och langre fram i tiden har
skadespelare
och
musiker
rort sig i omradet, namn som
Gosta Bernhard
och
Charlie Norman
kan namnas.
Tavlingar arrangeras i
Sverige
sedan
1985
och
1988
bildades
Stand Up Comedy Klubben
, SUCK, avsedd att verka for en spridning av stauppkomiken. TV-programmet
Slang dig i brunnen
(
1991
?
1999
) liksom
Stockholm Live
(
2004
?
2007
) anses ha bidragit till stauppkomedins nuvarande popularitet.
I Australien finns det stauppscener i de flesta stora stader med saval stora, kanda namn som mojligheter for nya formagor att testa sitt material pa publik. I
Melbourne
arrangeras arligen
Melbourne International Comedy Festival
, en av de storsta festivalerna i sitt slag i varlden, med tavlingen
Raw Comedy
. Manga australiensiska stauppkomiker har aven natt framgangar inom andra professioner, som exempelvis skadespelaren och komikern
Eric Bana
.
Stauppkomik ar en vaxande konstform i Kina, trots att invanarnas tillgang till exempelvis
Comedy Central
ar begransad da dess innehall anses vara opassande for kinesiska medborgare.
[
5
]
Hongkong
ar den enda staden i Kina med en renodlad stauppklubb.
Stauppkomik ar i fokus pa fyra stora internationella festivaler;
Fringefestivalen
i
Edinburgh
,
Skottland
;
Juste pour rire
(Just for Laughs) i
Montreal
,
Kanada
;
U.S. Comedy Arts Festival
i
Aspen
,
USA
, och
Melbourne International Comedy Festival
i
Melbourne
,
Australien
. Det finns aven manga andra nagot mindre festivaler.