Presidentvalet i USA 1912
|
|
|
|
|
Presidentvalet i USA 1912
agde rum den
5 november
1912
och stod mellan den sittande
republikanske
presidenten
William Howard Taft
,
demokraternas
utmanare
Woodrow Wilson
samt tredjepartskandidaten
Theodore Roosevelt
, tidigare president
1901
?
1909
. Valet var det senaste med tre (tidigare, sittande eller sedermera) presidenter i kamp med varandra och det forsta sedan de forsta 48 staterna (samtliga utom
Alaska
och
Hawaii
) upptagits i unionen.
Valet blev efter en upprivande kamp om vem som skulle bli republikanernas presidentkandidat en seger for demokraten Wilson, som vann valet med 41,8 % av rosterna mot Roosevelts 27,4 % och Tafts 23,2 %. Sammanlagt fick det republikanska partiet och det progressiva utbrytarpartiet alltsa en majoritet av rosterna med 50,6 % av rosterna, men ensam vann Wilson flest roster i klar majoritet av delstaterna och erholl 435 av 531 elektorsroster. Valet var det senaste i amerikansk historia dar en tredjepartskandidat (varken demokrat eller republikan) kom pa andra plats och den enda gang republikanernas (officiella) kandidat kom pa tredje plats. Senaste gangen en kandidat fran ett tredje parti vann (franraknat
Abraham Lincolns
kortlivade
National Union Party
) var
Whigpartiets
Zachary Taylor
1848.
Det amerikanska
Socialistpartiet
under
Eugene Debs
vann aven ett rekordstod med ungefar sex procent av rosterna.
Anmalda kandidater:
- Simeon Eben Baldwin
, guvernor i
Connecticut
- William Jennings Bryan
, presidentkandidat i valet
1908
, tidigare aven
1896
och
1900
- Champ Clark
, talman i USA:s representanthus
- Eugene Foss
, guvernor i
Massachusetts
- Judson Harmon
, guvernor i
Ohio
- William Jay Gaynor
,
New Yorks
borgmastare
- Ollie M. James
, kongressledamot fran
Kentucky
- John W. Kern
, senator fran
Indiana
och vicepresidentkandidat i valet 1908
- J. Hamilton Lewis
, tidigare kongressledamot fran
Illinois
- Thomas R. Marshall
, guvernor i
Indiana
- William Sulzer
, kongressledamot fran
New York
- Oscar Underwood
, majoritetsledare i USA:s representanthus
- Woodrow Wilson
, guvernor i
New Jersey
Demokraternas konvent
Woodrow Wilson
blev vald till demokraternas presidentkandidat.
Thomas R. Marshall
valdes till vicepresidentkandidat.
Anmalda kandidater
Republikanernas konvent
Det republikanska partiet, som tidigare vunnit samtliga utom tva val sedan
1856
, sag allmant den sittande presidenten Taft som sin kandidat. Bakom denne stod emellertid ett splittrat parti, vars progressiva falang stodde Theodore , som tidigare lovat att inte kandidera for en tredje period i valet
1908
i syfte att inte provocera valjarna. Nar denne efter en konflikt med Taft valde att kandidera for 1912 ars val utbrot en strid inom detta, dar anklagades for att inte folja den tradition landets forste president
Washington
grundlagt.
Med storre delen av partiet bakom sig valdes Taft till republikansk kandidat och sags allmant som favorit. ledde en utbrytarfalang, det progressiva "Bull Moose"-partiet. Splittringen ledde till demokraternas tredje seger sedan 72 ar tillbaka. Taft slutade som trea, vilket var det republikanska partiets samsta resultat sedan partiet allmant nadde nationell berommelse med
Abraham Lincolns
historiska valseger
1860
, en seger som grundat sig i det da forharskande demokratiska partiets splittring.
Vicepresident
James S. Sherman
blev under konventet aterigen vald till Tafts vicepresidentkandidat, men dog av sjukdom den 30 oktober samma ar.
Nicholas M. Butler
valdes till vicepresident kandidat i hans stalle.
Anmalda kandidater
Theodore Roosevelt
valdes enhalligt av konventet till det progressiva partiets kandidat och valde
Hiram Johnson
, republikansk guvernor i
Kalifornien
till sin vicepresidentkandidat.
Valet uppmarksammades aven sedan Roosevelt efter brytningen skjutits under valkampanjen pa en bar i
Milwaukee
,
Wisconsin
. Han overlevde attentatet och holl sitt tal nagra minuter forsenad med blodstankt skjorta och den tillagda kommentaren
"Jag vet inte om ni uppmarksammade att jag just blev skjuten, men jag forsakrar er om att det kravs mycket mer an sa for att doda en algtjur
" (
Bull Moose
, darav benamningen
Bull Moose Party
pa Roosevelts anhangare).
Anmalda kandidater
Socialisternas konvent
Eugene Debs
valdes av konventet med en majoritet av rosterna. Pa andra plats kom
Milwaukees
fore detta borgmastare
Emil Seidel
, som blev partiets vicepresidentkandidat. Pa tredje plats kom journalisten och aktivisten
Charles Edward Russle
.