Nordisk familjebok
ar ett klassiskt svenskt
uppslagsverk
. Den forsta upplagan kom ut i 20 volymer under aren 1876?1899. Den andra upplagan, vanligen kallad
Uggleupplagan
, kom ut i 38 volymer 1904?1926. Senare trycktes ytterligare tva koncentrerade upplagor. En femte var endast till namnet en upplaga, da den var baserad pa ett annat verk.
Nordisk familjebok
paborjades med att forlaggaren
Christian Gernandt
i Halmstad 1874 anstallde en redaktor (sprakforskaren
Nils Linder
) for att ge ut ett uppslagsverk i sex band.
[
1
]
Linder utarbetade en plan for verket, utformade redaktionen och skapade en stor krets av fackman och litteratorer, som dels lamnade artikelforslag och dels skrev och granskade dem. Under Linders ledning bearbetades sedan artiklarna sa att dessa skulle bli sa formella, enhetliga och korrekta som mojligt. Stor uppmarksamhet agnades at nordiska amnen, framst svenska och finlandska, dar det ofta saknades kallor och forebilder, varfor ett omfattande och tidsodande pionjararbete behovde utforas. Detta ledde till att den tidigare planen pa verkets omfang och utgivningstid snart overgavs.
Verket gavs ut som haften pa vilka man kunde abonnera, och det forsta haftet gavs ut i maj 1875 med underrubriken "konversationslexikon och realencyklopedi".
[
2
]
Linder var redaktor till 1880, da han eftertraddes av
John Rosen
,
Theodor Westrin
, forste
arkivarie
vid
Riksarkivet
och
B. F. Olsson
, som emellertid avled 1882. Bokstaven "S" redigerades av
Bernhard Meijer
,
lexikograf
och
forfattare
. Forlaggare var fran 1877
Familj-journalens boktryckeri-ab
och fran 1883
Gernandt boktryckeri-ab
. Bada hade Gernandt som ledare och storste intressent.
Trots positiv kritik och manga prenumeranter led arbetet av arliga forluster. Gernandt anholl darfor 1885 hos kunglig majestat om ekonomiskt understod och motiverade detta med "ett sa fosterlandskt foretag, genom hvilket nationen sjelf skordar vinst i utbredt och okadt vetande". Han foreslog att skolor och bibliotek skulle kopa verket. "Sarskilt bedja vi", vadjade han, "fa papeka arbetets synnerliga varde och nodvandighet for sockenbibl. och icke minst for lararen pa landet, som i sin narhet icke har tillgang till ett storre bibl., men ur detta verk kan inhemta okadt vetande, som ju maste falla i god jord hos hans narmaste omgifning - skolans elever." Efter att regeringen till 1886 ars riksdag framlagt en proposition beviljades
statsstod
at foretaget genom
Vitterhetsakademin
. Trots detta orsakade utgivningen en forlust pa over en halv miljon kronor for forlaget.
[
3
]
[
4
]
I september 1894 var verket fardigstallt, bestod av 878 ark utgivna i 18 band och var den forsta uppslagsboken av modern typ i Norden. Den ursprungliga planen hade da overskridits saval ekonomiskt som omfangs- och tidsmassigt.
Med utgangspunkt i
Nordisk familjebok
utgavs ett komprimerat uppslagsverk, delvis kompletterat och moderniserat, i fyra band ? Gernandts Konversationslexikon med Bernhard Meijer som redaktor. Uppslagsverket utgavs 1891?1894.
En andra tryckning, utokad med supplement i tva band, gavs ut 1895?1897. Likt huvudverket slutade supplementet i ekonomisk forlust.
Nordisk familjeboks
redaktions-kommitte 1903
Fran vanster till hoger:
Vilhelm Leche, Theodor Westrin, Bernhard Meijer, Johan Fredrik Nystrom
och
Karl Warburg
Nordisk familjeboks ab, grundat 1902 av kamrer
Werner Landgren
, paborjade ganska snart utgivningen av en ny, reviderad och starkt utvidgad andra upplaga. Westrin och Meijer fortsatte som redaktorer och hade vid sin sida en redaktionskommitte bestaende av
Vilhelm Leche
, professor i
zoologi
vid
Stockholms hogskola
,
Johan Fredrik Nystrom
,
historiker
,
geograf
,
Karl Warburg
,
professor
vid
Stockholms hogskola
,
litteraturhistoriker
,
tidningsman
. Forlagsratten till denna upplaga inkoptes 1916 av det da bildade
AB Familjeboken
med
Arvid Sohlman
som verkstallande direktor.
Forsta haftet gavs ut i maj 1903.
[
4
]
Den utgavs sedan i 38 volymer (dar del av 34 samt 35?38 ar supplementband) 1903?1926 och kallas vanligen
Uggleupplagan
eftersom dekoren pa bokryggen till en av inbindningsvarianterna pryddes av en
uggla
. Den innehaller cirka 182 000 uppslagsord och ar darmed Sveriges mest kompletta bokbundna
encyklopedi
.
[
5
]
Dar behandlas utforligt manga begrepp, som helt eller delvis gas forbi i senare utgivna uppslagsverk.
[
kalla behovs
]
AB Familjeboken (med
Arvid Sohlman
som verkstallande direktor) utgav 1923?1939 en tredje upplaga. Till viss del praglas det av manga militara artiklar, med det nyss avslutade forsta varldskriget som grund. Till exempel skillnaden mellan en "granat" och en "granatkartesch" och langa artiklar om diverse fronter under kriget.
Totalt antal band ar 23, varav de tre sista ar supplementband. Under den ordinarie utgivningen ges Adolf Hitler bara en kvarts spalt (1927), men i supplementet (1938) tar artikeln en och en halv spalt i ansprak. Redaktor var forst
Erik Thyselius
, sedan
Verner Soderberg
och (fran och med band 18)
Yngve Lorents
. Sista omfattande artikel av historiskt intresse ar "Spanska inbordeskriget" (1936?1939): tredje och sista supplementet (band 23) trycktes sommaren 1939, da detta krig var avslutat, medan andra varldskriget annu inte brutit ut.
Under aren 1940?1943 gavs en andra version av denna tredje upplaga ut. Denna bestar av exakt samma artiklar och texter (inklusive stavfel och forbladens rattelser), men ett mycket stort antal onumrerade illustrativa planscher har limmats: kartor over landskap, lander, varldsdelar och stader (vissa i svart-vitt men de flesta i farg), portratt (alltid svartvita), plansch over varldens alla flaggor (i farg) med mera. Fran 1944 kunde verket for forsta gangen kopas komplett och pa en och samma gang.
Ar 1942 overtogs ratten till
Nordisk familjebok
av
Svensk uppslagsbok AB
(senare Forlagshuset Norden AB), samma forlag som gav ut det konkurrerande verket
Svensk uppslagsbok
. Forlaget gav 1951?1957 ut en fjarde upplaga i 22 band, men dar sidantalet var kraftigt kortat.
1993 gav bokforlaget
Corona
(dotterbolag till Forlagshuset Norden AB) ut en femte upplaga. Den omfattade endast 2 band och hade 60 000 uppslagsord. Enligt forordet baserades den pa andra upplagan av det storre verket
Lilla uppslagsboken
.
Sohlmans Forlag
utgav 1938?1949
Nordisk Familjeboks Sportlexikon
i 7 band, varav 1 supplementband. Pa forsta sidan angavs att detta var ett uppslagsverk for sport, gymnastik och friluftsliv.
[
6
]
Ar 2008 utgavs ett kort, humoristiskt urval av artiklar i nyutgavan
Det basta ur Nordisk Familjebok
.
[
7
]
August Strindberg
har skrivit artikeln
Djefvul
i forsta upplagan.
[
8
]
[
9
]
De forsta tva upplagorna av
Nordisk Familjebok
blev inskannade och utlagda pa internet 2000?2003 som "
allman egendom
", eftersom verkens skyddstid gatt ut for de tva upplagorna. Skanningen gjordes av
Projekt Runeberg
vid
Linkopings universitet
.
[
9
]
Den 18 maj 2022 borjade fjarde upplagan (1951) att laggas upp, och 8 augusti publicerades 22:a och sista bandet.
[
10
]
25 oktober var banden fullt indexerade.
[
11
]
I maj 2024 borjade tredje upplagan (1923?1937) att laggas upp.
[
11
]