Louis II av
Bourbon
,
prins av Conde
, kand som "den store Conde", fodd
8 september
1621
i
Paris
, dod
11 november
1686
i
Fontainebleau
,
[
6
]
var en
fransk
faltherre
, son till
Henri II av Bourbon
och
Charlotte de Montmorency
.
Vid atta ars alder sandes Conde till
jesuiterna
for att uppfostras. Som 15-aring atervande han till
hovet
. Han bistod sin far i styrelsen av
Bourgogne
och deltog som frivillig i falttaget 1640-42. Ar 1643 fick Conde, da annu
hertig av Enghien
, befalet over de franska armeerna och slog med dessa i grunden spanjorerna i
slaget vid Rocroi
, nagot som snabbt gjorde honom beromd. Under de foljande aren kommenderade Conde de franska trupperna dels vid belgiska gransen, dels i Tyskland. I
Franz von Mercy
fann han dar en vardig motstandare. I
slaget vid Freiburg
1644 tvingade han visserligen sin starkare motstandare till atertag, men fransmannens forluster var storre an motstandarens, och att Conde vann
slaget vid Allerheim
1645 berodde till stor del pa von Mercys dod.
Ar 1646 kommenderade han med framgang i
Flandern
, men misslyckades 1647 med att inta
Lerida
. Han vann 1648 en glansande seger i
slaget vid Lens
, vilket gav
Mazarin
modet att inskrida mot parlamentet. I de nu inledda
frondeoroligheterna
spelade Conde en olycklig roll, genom sin harsklystnad men brist pa politisk insikt. Han stod i borjan pa hovets sida, fastan hans broder,
prinsen av Conti
, och hans syster,
hertiginnan av Longueville
, tillhorde motpartiet. Sedan hovet i januari
1649
lamnat
Paris
, inneslot Conde staden och lat vid
Charenton
nedsabla 3000 man av frondens trupper.
Emellertid medlades fred, och hovet atervande till Paris, i augusti 1649. Conde lyckades genom sina insatser belonas med rikets framsta plats nast efter kungen, men hans hogfard, trots och standigt vaxande ansprak drev hovet till det yttersta. I januari 1650 arresterades saval Conde som hans broder Conti och hans svager hertigen av Longueville, men redan i februari 1651 frigavs de pa parlamentets begaran. Inbordeskriget blossade nu upp pa nytt, och i slaget vid
Porte S:t Antoine
blev Conde 1652 besegrad av
Turenne
, men raddades av att Paris oppnade sina portar for honom. Han tvingades dock snart att pa nytt fly ur staden.
Han valde nu att 1654 sluta forbund med spanjorerna och blev deras overbefalhavare och domdes till doden av parlamentet. Under ett antal ar kampade han med vaxlande framgang mot de franska trupperna. Hans benadning var ett av villkoren i fredsforhandlingarna mellan de bada landerna, nagot som var nara att fa Frankrike att avsluta dessa, men 1659 beviljades dock detta och Conde kunde atervanda till sitt hemland. Han misstroddes till en borjan av
Ludvig XIV
, som inte tordes anvanda honom, men val stodde hans planer pa att for sig eller sin son 1668 vinna den polska kronan. Dessa liksom fornyade forsok 1674 misslyckades dock.
Ar 1668 beslot Ludvig XIV att ge Conde befalet over de trupper som skulle erovra
Franche-Comte
. Detta uppdrag utforde Conde med glans och efter detta atervann han kungens gunst. Aren 1672-75 forde han tillsammans med Turenne befalet over Frankrikes arme, deltog i invasionen av
Nederlanderna
1672, stoppade i
slaget vid Sennef
1674
Vilhelm III:s
framtrangande och forsvarade efter Turennes dod framgangsrikt
Elsass
.
Gikt
tvingade honom kort darefter att nedlagga sitt befal, och resten av sitt liv tillbringade han pa sitt slott
Chantilly
, dar han forde ett glansande hovliv.
Gift med
Claire Clemence de Maille,
Mademoiselle de Breze
, systerdotter till
kardinal Richelieu
Barn:
- Henri Jules de Bourbon, prins av Conde
(1643?1709) med
Anne av Pfalz
.
- Louis de Bourbon, hertog av Bourbon (1652?1653)
- Mademoiselle de Bourbon
(1657-1660)
- ^ [
a
b
]
Bibliotheque nationale de France
,
BnF Catalogue general :
oppen dataplattform
,
las online
, last: 10 oktober 2015,
licens
: oppen licens.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
]
SNAC
, Louis, Grand Conde,
las online
, last: 9 oktober 2017.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
]
RKDartists
, Louis de Bourbon, last: 9 oktober 2017.
[kalla fran Wikidata]
- ^
Libris
, 25 september 2012,
las online
, last: 24 augusti 2018.
[kalla fran Wikidata]
- ^
last: 7 augusti 2020.
[kalla fran Wikidata]
- ^
”Paris den 7 Decemb:”
.
Ordinarie Stockholmiske Posttijdender
: s. 6. 27 december 1686
.
https://tidningar.kb.se/2979645/1686-12-27/edition/145134/part/1/page/6/
.