Allvar Gullstrand

	Allvar Gullstrand ;
	Allvar Gullstrand
Fodd	5 juni 1862 ; Landskrona , Sverige ;
Dod	28 juni 1930 (68 ar) ; Stockholm , Sverige
Nationalitet	Svensk
Institutioner	Uppsala universitet
Namnvarda priser	Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1911)

Allvar Gullstrand , fodd 5 juni 1862 i Landskrona , dod 28 juli 1930 i Stockholm , var en svensk ogonlakare och uppfinnare. Han var professor vid Uppsala universitet och mottog 1911 Nobelpriset i fysiologi eller medicin . Han var bror till juristen Edvin Gullstrand .

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Allvar Gullstrands far Pehr Alfred Gullstrand var forste stadslakare i Landskrona; modern Sofia Mathilda Korsell var dotter till en lantbrukare. Gullstrand var familjens aldste son. Under sin skolgang i Landskrona och Jonkoping borjade han intressera sig for matematik, men fadern radde honom att lasa till lakare. Gullstrand blev student i Uppsala 1880 och medicine kandidat dar 1884. Han reste sedan till Wien for att i ett ar studera vid stadens medicinska institutioner, dar hans intresse for ogat och optiken torde ha vackts.

Nar Gullstrand aterkom till Sverige varvade han forskarstudierna med en tjanst som bitradande lakare vid Ronneby halsobrunn . Han blev medicine licentiat vid Karolinska institutet 1888, laste sedan for Johan Widmark vid Serafimerlasarettet och promoverades till medicine doktor 1890. Han blev docent i ogonsjukdomar vid Karolinska institutet 1891 samt kallades 1894 till extra ordinarie professor i oftalmiatrik vid Uppsala universitet.

Gullstrand tilldelades Bjorkenska priset 1906 och promoverades till filosofie hedersdoktor vid Linnejubileet i Uppsala 1907. Han blev ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala 1904 och av Vetenskapsakademien 1905. Gullstrand erholl 1911 Nobelpriset i fysiologi eller medicin och i detta sammanhang donerade han 100 000 kronor till Uppsala medicinska fakultets Regnellska fond. Han blev 1911 ledamot och 1923 ordforande i Vetenskapsakademiens Nobelkommitte for fysik .

Han blev 1913 professor i fysiologisk och fysikalisk optik i Uppsala och blev medlem av Medicinalstyrelsens vetenskapliga rad 1917. Han blev hedersledamot av Svenska lakarsallskapet (1912), som 1922 till firande av hans 60-arsdag lat sla en guldmedalj over honom, avsedd att ur en "Gullstrandsfond" vart tionde ar utdelas som pris for arbeten inom det oftalmologiska omradet. Han var aven hedersledamot av ett antal utlandska lakarsallskap samt ledamot (utom i de i huvudarbetet namnda larda samfunden) av Vetenskaps- och vitterhetssamhallet i Goteborg (1917) samt Finska Vetenskaps-Societeten (1922). Dessutom kreerades han till filosofie hedersdoktor i Jena (1908) och Dublin (1912).

Som ledamot av Nobelkommitten for fysik var han motstandare till att Albert Einstein skulle fa priset. Hans envishet gjorde att kommitten inte kunde fatta nagot beslut och inget Nobelpris i fysik delades ut 1921. Det var Carl Wilhelm Oseen som 1922 overtygade kommitten att Einstein skulle fa 1921 ars pris forsenat och att 1922 ars pris samtidigt skulle utdelas till Niels Bohr .

Gullstrands viktigaste arbeten ligger inom den geometriska och den fysiologiska optiken. Han utvecklade de allmanna lagarna for dioptriken , laran om den optiska avbildningen, men gjorde ocksa en regelratt omdaning av disciplinen pa grundval av en analys av den optiska avbildningen i ogat och ogats ljusbrytning.

Hans forskning forutsatte en fullandad matematisk formaga. Redan i sin doktorsavhandling lamnade han en ingaende undersokning av astigmatismens teori. Ar 1889 utgav han Methode pratique pour determiner l’astigmatisme par la denivelation ophthalmometrique , dar han presenterade en ny metod och beskrev ett av honom konstruerat instrument for att bestamma hornhinnans astigmatism, och 1892 Objective Darstellung und photographische Abbildung von Augenmuskellahmungen (i Vetenskapsakademiens Bihang), i vilken han meddelade en ny metod att bestamma ogonmuskelforlamningar genom att iaktta reflexbildens lage i hornhinnan vid olika blickriktningar. Ar 1896 offentliggjorde han Photographisch-ophthalmiatrische und klinische Untersuchungen uber die Hornhautrefraction i Vetenskapsakademiens handlingar och 1900 Allgemeine Theorie der monochromatischen Aberrationen und ihre nachsten Ergebnisse fur die Ophthalmologie i "Nova acta soc. sc. Upsaliensis", ett lika mycket om ingaende forskning som stor analytisk talang vittnande bidrag till den geometriska optikens larobyggnad.

Hans arbeten om macula lutea ( gula flacken ) klargjorde att denna ar farglos. Die reflexlose Ophtalmoskopie (1911, i "Archiv fur Augenheilkunde") ar en ingaende undersokning av ogonspegelns teori. Gullstrands losning av problemet att undga ljusreflexer fran hornhinnan och linsen av det undersokta ogat blev att han konstruerade nya ogonspegelstyper, som jamte reflexloshet hade fordelar betraffande forstoring, synfaltsbredd och stereoskopisk effekt vida over de dittills uppnadda. Den av honom inredda ogonkliniken i Uppsala betecknades pa sin tid som en monsteranstalt.

Gullstrand gifte sig 1885 med Signe Christina Breitholtz (1862-1946). Makarna ar begravda pa Norra begravningsplatsen . ^[
1
]

Den storsta gymnasieskolan i Landskrona heter Allvar Gullstrandgymnasiet. Gullstrand fick 2013 en minnessten pa Landskrona Walk of Fame som invigdes av kung Carl XVI Gustaf.

Utmarkelser [ redigera | redigera wikitext ]

Nedslagskratern Gullstrand pa manen ^[
2
]
Kommendor med stora korset av Kungl. Nordstjarneorden , 6 juni 1922. ^[
3
] Allvar Gullstrand fick ar 2013 en minnessten pa Landskrona Walk of Fame.

Bibliografi i ovrigt [ redigera | redigera wikitext ]

Bidrag till astigmatismens teori (1890; doktorsavhandling)
Om samtidigt bestammande av refraktion och synskarpa (1891)
Ett fall af kerotoconus med tydlig pulsation af hornhinnan (1891)
Ett fall af lenticonus posterior (1892)
Uber Lahmung des unteren Schiefen des Augenmuskels (1897)
Om dioptriens definition (1899)
Uber Fornixbildung mit gestutzten Epidermislappen (1905)
Die Farbe der Macula centralis retinæ (i "Archiv fur Ophthalmologie", 1905)
Die reelle optische Abbildung (i Vetenskapsakademiens handlingar, 1906)
Zur Maculafrage (i "Archiv fur Ophthalmologie", 1907).
Thatsachen und Fiktionen in der Lehre von der optischen Abbildung (1907)
Die optische Abbildung in heterogenen Medlen und die Dioptrik der Kristallinse des Menschen (1908, i Vetenskapsakademiens handlingar 43:2)
Die Dioptrik des Auges (1909; utgor det av Gullstrand utarbetade band I i tredje upplagan av Helmholtz "Handbuch der physiologischen Optik")
Einfuhrung in die Methoden der Dioptrik des Auges des Menschen (1911)
Das allgemeine optische Abbildungssystem (1915, i Vetenskapsakademiens handlingar 55:1).

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Kritik av relativitetsteorin

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Berg, Fredrik: Allvar Gullstrand i Svenskt biografiskt lexikon (1967-1969)
Gullstrand, Allvar i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
Gullstrand, Allvar i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1924)

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

^ Karl-Axel Bjornberg: Kungliga och Norra begravningsplatserna (Backstroms forlag 1998) sid.121 ISBN 91-88016-69-2
^ ”Gullstrand on Moon” (pa engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010 . https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/2280 . Last 25 februari 2023 .
^ ”Kommendorer m. st. k. av Kungl. Nordstjarneorden” . Sveriges statskalender . Uppsala: Kungl. Vetenskapsakademien. 1925. sid. 870

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Gullstrand, Allvar i Libris

[1] Karl-Axel Bjornberg: Kungliga och Norra begravningsplatserna (Backstroms forlag 1998) sid.121 ISBN 91-88016-69-2

[2] ”Gullstrand on Moon” (pa engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010 . https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/2280 . Last 25 februari 2023 .

[3] ”Kommendorer m. st. k. av Kungl. Nordstjarneorden” . Sveriges statskalender . Uppsala: Kungl. Vetenskapsakademien. 1925. sid. 870

[ 1 ]

[ 2 ]

[ 3 ]