한국   대만   중국   일본 
Transport ? Wikipedia

Transport

forflyttning av personer, djur eller varor av nagot slag fran en plats till en annan

Transport ar en forflyttning i storre skala [ 1 ] av personer, djur eller varor av nagot slag fran en plats till en annan. Transporter ar framst till for att pa ett smidigt satt forflytta sig en langre stracka . Ordet kommer fran latinets trans (over) och portare (att bara). De olika systemen som anvands for att transportera kallas for transportmedel .

Fardmedel som kan anvandas for transport
Fran andra halvan av 1900-talet har manniskan utvecklat rymdfarkoster for transport utanfor Jorden .
Transport med specialfordon av 2 stora silos , transporten eskorteras av en pilot forst och en bakom.

Trafikoperator eller logistikforetag kallas ett foretag som transporterar. Logistik ar kunskapen om att leda och kontrollera materialfloden samt till dessa kopplade resurs -, informations - och monetara floden . Transportor ar en juridisk eller en fysisk person som ingar ett transportavtal med en kund for en transport av gods.

Typer av transport

redigera

Mansklig transport

redigera
 
En vanlig cykel i herrmodell.
 
En slapvagn av typen cykelkarra for transport av hund .

Mansklig transport ar forflyttning av personer eller gods, genom att anvanda sig av mansklig muskelkraft . Mansklig transport har funnits i alla tider, och finns i former sa som att ga, springa och simma. Med tiden har olika transportmedel utvecklats for att forenkla mansklig transport, och kanske framforallt gora den roligare. Cykel , inlines och skridskor ar nagra exempel.

Djurdriven transport

redigera
 
En travande hast.

Precis som mansklig transport sa har djurdriven transport funnits mycket lange. Manniskan kan sjalv direkt transporteras av ett djur, eller anvanda det for att bara packning eller dra till exempel en slade . Exempel pa vanliga riddjur ar hast och kamel , medan till exempel asnan oftast anvands som lastdjur .

Vagtransport

redigera
Huvudartiklar: Vag , Motorvag och Bil
 
Tva stadsbussar i Goteborg .

Vagar ar till for att underlatta fysisk kommunikation och transport. Pa vagar anvands en hel del olika transportmedel, till stor del motordrivna. De vanligaste fordonen som kors pa vagar ar person- och lastbilar , men aven till exempel motorcyklar och mopeder forekommer i stor utstrackning. Bussen ar ett exempel pa kollektivtrafik pa vagnatet i stadsomraden.

Motorvagar , eller autostrador , ar vagar som bestar av tva skilda korbanor med i normalfallet tva korfalt pa varje korbana, alltid en korbana i vardera riktningen och alltid med mittremsa eller vagracke mellan dem.

 
En elbil som star under uppladdning.

Elbilar ar, till skillnad fran vanliga bensindrivna bilar, vagburna elfordon likt eltag pa jarnvagar.

Den storsta delen av alla godstransporter, matt som tonkilometer (ton×km), sker pa vag och utfors med lastbil. Matt som varuvarde ar lastbilens andel av godstransporterna annu mer dominerande. Ar 2018 transporterades drygt 475 miljoner ton gods med lastbil inom Sverige. De flesta transporterna ar kortare an 25 kilometer. [ 2 ]

Sparbunden transport

redigera
Huvudartiklar: Jarnvag , Tag och Sparvag
 
Ett tyskt InterCityExpress -tag 2007 .

Sparbunden transport ar nar fordon tag eller sparvagnar kors pa vanligen tva parallella stalskenor, kand som en jarnvag eller sparvag . Skenorna ar forankrade mot sliprar (eller syllar ) av tra, betong eller stal, for att uppratthalla ett fast avstand fran varandra, eller sparvidd . Jarnvagsralsen och sliprarna placeras pa en grund av betong, eller komprimerad jord och grus pa en badd av ballast. Andra sparbundna transportmetoder ar monorail och Maglev . Jarnvagar kan anvandas vid transport av saval personer (som transporteras med persontag ), djur och gods (som transporterars med godstag ). Under de senaste decennierna har jarnvagen statt for 20-25 procent av de langvaga transporterna i Sverige, matt i tonkilometer. [ 3 ] [ 4 ]

 
Ett svenskt ellok fran 1925 .

Elektrifierad jarnvag ar en jarnvag dar tagen drivs med elektricitet som tillfors fran banan.

Lufttransport

redigera
Huvudartiklar: Luftfart och Flygplan
 
Tva flygplan av typen Boeing 747 tillhorande flygbolaget Air France .

Transport genom luften sker med hjalp av luftfarkoster , som till exempel flygplan eller helikoptrar . Luftfart innebar att utnyttja luftfartyg for flygverksamhet . Luftfart kan vara civil eller militar .

Flygplan transporterar manniskor och varor och dess forare kallas pilot . De startar och landar oftast pa en flygplats . Ett passagerarflygplan ar ett flygplan vars syfte ar att frakta passagerare och deras bagage medan ett fraktflygplan anvands till att frakta varor. Flygplan kan aven bevapnas och anvandas som stridsflygplan .

Flygfrakt anvands huvudsakligen for varor med hogt varde eller for gods som maste komma snabbt fram till bestallaren. Ar 2018 transporterades knappt 143?000 ton gods och 15?000 ton post med flyg i Sverige varav 98 procent som utrikesfrakt. Det ar vanligt att godset fraktas i passagerarflygplan. [ 2 ]

Sjofart

redigera
Huvudartiklar: Bat och Farja

Sjofart ar transport pa vatten med hjalp av olika typer av batar , som ibland kallas skepp . Ett segelfartyg ar ett fartyg som har segel som huvudsaklig framdrivningskalla, medan fartyg rent allmant ar maskindrivna. Baserat pa batens framdrivningsmekanism kan transportmedlet delas in i tre huvudgrupper:

 
Color Lines M/S Color Magic ar varldens storsta farja.

Farjor ar fartyg i linjetrafik pa en fast bestamd vag och med fast bestamda tider over en a , en flod , en sjo eller ett hav . Farjans huvuduppgift ar att transportera personer eller fordon till andra sidan vattnet. Det finns speciella farjor avsedda for bilar och aven farjor avsedda for tag.

Gods transporteras vanligen pa speciallbyggda fartyg sasom containerfartyg , tankfartyg och torrlastfartyg. Ar 2018 hanterades 179 miljoner ton gods i svenska hamnar , varav 86 procent i utrikes sjofart och 14 procent i inrikes sjofart. [ 2 ]

Se aven ubat , en militar forkortning for undervattensbat .

Ovriga transporter

redigera

Rorledningar

redigera
 
Ett system av ledningsror i Alaska .
 
Tagvagnar for transport av timmer eller langa ror .

Transport genom ledningsror kan skicka varor genom ett ror , oftast i flytande eller gasform . Med rorpost kan kapslar i fast form transporteras med hjalp avkomprimerad luft. For vatskor och gaser , kan alla kemiskt stabila vatskor eller gaser skickas via en rorledning. System med korta distanser finns bland annat for avloppsvatten , slam , vatten och ol , medan de langre naten till exempel anvands for olja och naturgas . Ar 2019 fanns det mer an 3?800 rorledningar for olja och gas i drift i varlden med en total langd pa mer an 1,8 miljoner kilometer. [ 5 ] I vastra Sverige sker langvaga distribution av framst naturgas i ett 600 kilometer langt rornat. [ 6 ]

 
Kabinbana i turistorten Zell am See i Osterrike .
 
Rulltrappor i Kopenhamns metro .
 
Transport av delar till ett vindkraftverk .

Transport via kablar eller vajrar sker genom att fordon dras av kablar istallet for med en intern stromkalla . Detta forekommer vanligtvis vid branta lutningar . Typiska losningar omfattar kabinbanor , hissar , rulltrappor och skidliftar .

Rymdfarder

redigera

Rymdfarder ar transporter utanfor Jordens atmosfar i rymden med hjalp av en rymdfarkost . Medan stora mangder av modern teoretisk forskning har gatt till teknik , ar denna sallan anvand i praktiken forutom att satta satelliter i omloppsbana och att utfora vetenskapliga experiment . Daremot har manniskan landat pa manen , och rymdsonder har skickats till flera himlakroppar i solsystemet .

Grunder for transport

redigera

Infrastruktur

redigera
Huvudartikel: Infrastruktur

Infrastruktur for transport ar de fasta installationer som mojliggor for transporten att fungera. Den bestar exempelvis av vagar, terminal- och parkeringsplatser samt underhall . For jarnvagar, rorledningar, vag- och kabeltransporter maste hela vagen som ett fordon ska avverka byggas upp. Vid luft- och vattentransport undviks detta problem, eftersom inga vagar behover byggas. Dock finns det fast infrastruktur vid terminaler for dessa transportmedel.

 
Broar , som Oresundsbron , mojliggor for vagar och jarnvagar att passera vatten.

Terminaler, som exempelvis flygplatser, hamnar och jarnvagsstationer , ar platser dar passagerare och gods kan overforas fran ett fordon eller transportsatt till ett annat. For passagerartransporter ar terminalerna ofta integrerade for olika transportsatt. Flygplatser forbinds exempelvis med tag, som ansluter flygplatser med stadskarnor och fororter . Det finns aven terminaler for bilar som parkeringsplatser, medan bussar kan vara verksamma fran enkla hallplatser . For gods fungerar vanligen fraktterminaler som omlastningspunkter, aven om gods ocksa transporteras direkt fran produktionsanlaggningen till anvandaren.

Finansiering av infrastrukturen kan antingen vara offentlig eller privat . Transporter ar ofta ett naturligt monopol och en nodvandighet for allmanheten . Vagar, och i vissa lander aven jarnvagar och flygplatser, finansieras via skatter . Nya infrastrukturprojekt kan innebara stora utgifter som ofta finansieras genom lan . Manga infrastrukturagare kraver darfor sarskilda anvandaravgifter , sasom landningsavgifter pa flygplatser eller vagtullar och broavgifter pa vagarna. Oberoende av detta far myndigheterna infora skatt pa kop eller anvandning av fordon.

Se aven

redigera

Referenser

redigera

Externa lankar

redigera