Ordet journalist ar fran 1690-talet, "den vars arbete ar att skriva eller redigera offentliga tidskrifter eller tidningar", fran journal + -ist. Inneborden "den som haller journal" ar kant fran 1712. Det har kommit in i svenskan fran franska journaliste .

Ordet journal ar fran mitten 1300-talet, "bok med kyrkans tjanster", fran engelsk-franska jurnal , '"en dag", ursprungligen fran fornfranska jornel , "dag, tid, dagens arbete". Det fanns ocksa som adjektiv/adverb i betydelsen "dagligen, varje dag", vilket hamtats fran sena latinets diurnalis , "daglig" (se diurnal och latinets dies , "dag"). Betydelsen "bok for inventeringar och dagliga rakenskaper" ar fran sent 1400-tal. Betydelsen "personlig dagbok" finns i 1300-talets franska. Inneborden "daglig publikation " finns dokumenterad fran 1728. -ist ar ett agentadverbial - substantiverat suffix for att indikera efterlevnad av en viss doktrin eller sedvanja ; det kommer fran franska -iste och direkt fran latinets -ista , fran grekiska -istes ursprungligen agentadverbiala suffixet -tes . ^{[ 1 ]}

En av de tidigaste kvinnliga journalisterna var Anne-Marguerite Petit Dunoyer . Hon gjorde reportage om freden i Utrecht 1713. ^{[ 2 ]}

Manga tidiga grundare av dagstidningar , inklusive New York Heralds James Gordon Bennett och Aftonbladets Lars Johan Hierta , var bade tidningsagare och redaktorer. ^{[ 3 ]}

Journalistyrket hade tidigt en lag status, ^{[ 3 ]} och man ansag ibland att foretradare ofta gick maktens arenden och gick att kopa (darav begreppet murvel ). ^{[ 3 ]}

Under 1800-talets andra halft organiserades journalistkaren i Sverige och andra lander. I Sveriges holls 1868 ett forsta "tidningsmannamote", och sex ar senare bildades Publicistklubben . Man stallde krav pa att "tidningsreferenter" ('manniskor som refererade, atergav, nagot i en tidning') skulle atnjuta en battre respekt. Parallellt vaxte tidningar fram som en "allmanhetens ombud", vid sidan om kommersiella och politiska intressen. ^{[ 3 ]}

Brittiska Institute of Journalists grundades 1883, och dess definitiva efterfoljare National Union of Journalists kom till 1907. Den svenska motsvarigheten, Svenska Journalistforbundet , hade bildats redan 1901. ^{[ 3 ]}

Framvaxten av en stor journalistkar i Sverige och andra lander kom dock forst efter andra varldskriget .

Ar 2005 var cirka 50 procent av svenska journalister anstallda inom dagspressen och drygt 25 procent inom radio/TV. Ovriga arbetade pa vecko- och facktidningar, pa nyhetsbyraer eller var frilansare. Bland journalisterna verkar drygt 40 procent som reportrar, medan en tiondel ar redigerare och en femtedel har nagon arbetsledande befattning. ^{[ 3 ]}

Bland svenska journalister verkar over 40 procent i och kring Stockholm , med vardera knappt 15 procent i Goteborg respektive Malmo . Journalistkaren ar darmed mer koncentrerad till landets storstadsregioner an befolkningen i stort. ^{[ 3 ]}

Andelen kvinnor bland svenska journalister har okat kraftigt, fran 1/3 ar 1989 till halften ar 2005. Sarskilt stor okningen av kvinnliga journalister varit inom etermedierna. ^{[ 3 ]}

Fordjupning: Journalistiska yrkesroller

En journalist ar en redaktionell medarbetare hos ett foretag som agnar sig at att sprida nyheter och annan journalistisk information. Journalisten samlar in, valjer ut och redigerar materialet pa ett oftast sjalvstandigt satt, och det finns en glidande skala mot andra typer av skribenter ( forfattare ) och massmedieaktorer ( reklamare , informatorer ). En journalist arbetar enligt yrkesetiska regler , vilket i teorin garanterar journalistens och materialets oberoende fran diverse patryckningar och politisk/kommersiell paverkan. Dock arbetar journalister for olika malgrupper, och exempelvis har en journalist for en interntidning pa ett foretag ofta mindre oberoende (pa grund av att journalistiken handlar om arbetskamrater och ens arbetsgivare).

Det finns manga olika typer av journalister. Har listas nagra av de vanligaste:

• Reporter ? inhamtar och beskriver nyheter fran "faltet", via intervjuer , nyhetsartiklar och reportage
• Sportjournalist (aven sportreporter ) ? koncentrerar sig pa sport och idrott
• Kulturjournalist ? sprider information om en eller flera kulturella verksamheter eller konstarter
• Utrikeskorrespondent ? fast utrikes placerad journalist som rapporterar fran ett visst geografiskt omrade
• Redaktor ? allman benamning pa journalist, ofta i (arbetsledande) stallning. Varianter inkluderar chefredaktor (tidningens hogst ansvariga journalist, endast understalld tidningens agare), redaktionschef (ansvarig for det dagliga arbetet pa redaktionen ), redaktionssekreterare (sammanhallande och stodjande yrkesroll), nyhetschef (ansvarig for nyhetsvardering), nattchef (nyhetsansvarig under nattskiftet) och bildchef (ansvarig for bildurvalet). Dessutom finns ofta sarskilda fotografer och (inom etermedier) sarskild personal for bild- och ljudinspelning.

• Ledarskribent ? har tidningens agares uppdrag att (ofta osignerat) fora fram kommentarer utifran tidningens/ledarsidans politiska linje
• Debattredaktor ? administrerar tidningen debattsida, dar inbjudna debatterar aktuella amnen i texter som ar storre an ( insandare )
• Kronikor ? skriver ofta personligt hallna texter, vilka ar aterkommande och pa fast plats i tidningen (fast kolumn ). Gransen ar flytande mot kasorens texter.
• Redigerare ? redigerar och formger texterna infor tryck

• Programledare ? leder ett program med programinslag och/eller inbjudna gaster. I nyhetsprogram anvands ofta begreppet "nyhetsankare".

Den viktigaste lagen for svenska journalister inom tryckta medier ar tryckfrihetsforordningen (TF) ? inte minst dess forsta paragraf som ger ratt till meddelarfrihet ? en viss ratt for till exempel offentligt anstallda att anonymt och utan straffansvar lamna uppgifter for publicering. TF ar en av Sveriges grundlagar , och har tillkommit for att varna en langtgaende informationsfrihet i samhallet.

Det storsta fackforbundet for journalister i Sverige ar Svenska Journalistforbundet , som har cirka 17?500 medlemmar. Av dessa ar tio procent frilansar , det vill saga sjalvstandiga uppdragstagare. Av forbundets medlemmar ar kvinnorna nagot fler an mannen.

Journalistforbundet utfardar presslegitimation till medlemmar. ^{[ 4 ]}

Fordjupning: Pressetik

Tidningsbranschen har frivilligt utarbetat en pressetik och instiftat en pressombudsman (PO), som hanterar fall dar journalister brutit mot de pressetiska reglerna. Pa journalistforbundets webbplats finns aven yrkesregler och riktlinjer mot textreklam. ^{[ 5 ]}

Synen pa journalistens yrkesroll har forandrats sedan mitten av 1900-talet. Under 1960-talet (en tid med starka liberala och vansterpolitiska stromningar) borjade man ifragasatta bade nyhetsformedlingens rapporterande karaktar och dagspressens partipolitiska nyhetsurval. Medan 3/4 av (de svenska) journalisterna pa 1950-talet sympatiserade med den partipolitiska linjen hos arbetsgivaren, finns i borjan av 2000-talet narmast ingen koppling mellan partipolitisk linje och journalistens egna politiska sympatier. ^{[ 3 ]} Under samma tid har de politiska partierna minskat sitt engagemang i dagspressen, medan opinionsbildningen i stor utstrackning flyttat fran ledarsidorna.

Avdelningen for mediastudier vid Goteborgs universitet har genomfort arliga studier rorande partisympatier hos medlemmar i journalistforbundet. Den senaste genomgangen, fran 2005 visade hogre stod for mitten-vansterpartier (i huvudsak Socialdemokraterna och Miljopartiet) an i befolkningen i gemen. Det rodgrona blocket foredrogs av 67 procent av journalisterna (MP 23?%, S 30?%, V 14?%), och det borgerliga blocket av 33 procent (KD 2?%, M 13?%, FP 14?%, C 4?%), att jamfora med befolkningen i stort, dar blocksympatierna vid samma tidpunkt fordelade sig ungefar 50 - 50. Bland journalister som sysslar med politisk bevakning ligger dock sympatierna narmare hela befolkningens, och bland ansvariga chefer ligger sympatierna nagot till hoger om befolkningens. ^{[ 6 ]} Den storsta skillnaden sedan matningarna startade 1999 ar att stodet for Vansterpartiet minskat kraftigt, och bland andra Miljopartiet gatt framat.

Bade Moderaterna och Socialdemokraterna ar underrepresenterade bland journalistkaren. Det ligger i linje med internationella undersokningar, dar journalister oftare sympatiserar med mindre partier.

I Goteborgs universitets studier visar det sig att journalisternas partisympatier ar betydligt svagare an de i befolkningen i stort. Journalister anser sig i mindre utstrackning vara anhangare till ett sarskilt parti. De mest overtygande anhangarna finns bland Moderaterna. Undersokningen har inte tagit hansyn till demografin i journalistkaren, dar ju inga pensionarer ingar, och dar fler bor i storstad an bland befolkningen i stort.

Demokratiradet skrev i en rapport 2006 att partisympatierna spelade en mindre roll an de journalistiska varderingarna:

Svenska journalister har ofta medelklass- eller ovre medelklassbakgrund, och knappt 80 procent har genomgatt hogskoleutbildning (inklusive journalisthogskola ). Andelen hogskoleutbildade ar hogre bland kvinnliga an manliga journalister, medan andelen journalister utan formellt hogre utbildning ar markant hogre inom landsortspressen. ^{[ 3 ]}

Se aven kategorin journalistpriser

• Pulitzerpriset ? amerikanskt journalistpris
• Stora journalistpriset ? svenskt journalistpris
• Guldspaden ? svenskt journalistpris

• Massmedium
• Medie- och kommunikationsvetenskap
• Journalisten (tidning) - Journalistforbundets tidning

• Svenska Journalistforbundet