Ivan Petrovitj Pavlov ( ryska Иван Петрович Павлов), fodd 14 september 1849 i Rjazan , kejsardomet Ryssland , dod 27 februari 1936 i Leningrad (nuvarande S:t Petersburg ) i davarande Sovjetunionen , ^{[ 11 ]} var en rysk fysiolog ^{[ 12 ]} och pedagog .

Ivan Pavlov
Fodd	14 september 1849 ( g.s. ) (anger specifikt juliansk kalender) [ 1 ] Rjazan [ 2 ]
Dod	27 februari 1936 [ 2 ] [ 3 ] [ 4 ] ?(86?ar) Leningrad [ 2 ]
Begravd	Literatorskije mostki
Medborgare?i	Sovjetunionen
Utbildad vid	Sankt Petersburgs universitet Kejserliga Sankt Petersburg universitetet Mediko-khirurgitsjeskaja akademija
Sysselsattning	Kemist , neurolog [ 5 ] , fysiolog [ 5 ] , lakare , forskare
Arbetsgivare	Sankt Petersburgs universitet
Maka	Serafima Pavlova
Barn	5
Utmarkelser
Karl Ernst von Baer-medaljen (1900) Cothenius-medaljen (1903) Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1904) [ 6 ] [ 7 ] Balymedaljen (1905) Utlandsk ledamot av Royal Society (1907) [ 8 ] Copleymedaljen (1915) [ 9 ] Æresdoktor ved Sorbonne (1925) [ 10 ] Croonian Medal and Lecture (1928) Sankt Vladimirs orden, tredje klass Ryska Sankt Stanislausorden Sankt Vladimirs orden Sankt Stanislausorden, forsta klassen Sankt Stanislausorden, andra klassen Sankt Annas orden, forsta klass Sankt Vladimirs orden, fjarde klassen Riddare av Hederslegionen Sankt Annas orden, andra klass
Redigera Wikidata

Han blev 1890 extraordinarie professor i farmakologi vid veterinarmedicinska akademin i Sankt Petersburg . 1891 blev han chef for fysiologiska avdelningen vid institutet for experimentalmedicin, 1897 professor i fysiologi . ^{[ 13 ]}

Han erholl ar 1904 Nobelpriset i fysiologi eller medicin for sin forklaring av hur nerverna styr bukspottkorteln . Detta var vad han ursprungligen forskade om nar han upptackte och faststallde den klassiska betingningen .