Redan i en fornengelsk berattelse fran 890-talet namns Blekinge som Bleking?g ( -?g betyder 'o, strandbygd'). Namnet har bildats till ett fjardnamn *Blek 'den glansande, den stilla', som avser en del av det stora fjardomradet mellan Listerby och Torhamn i sydostra Blekinge. I slutet av 1100-talet skrevs landskapsnamnet som Blegunc . Till *Blek har avledningsandelsen -ung (senare -ing och -inge ) lagts. Andelsen betecknar bygden runt fjarden. ^{[ 3 ]}

• Blecingaeg , 890-talet, fornengelska
• Blegundia , 1182, latin
• Blekyngh , 1231, latin
• Bleiking , fore 1259, islandska
• Bleking , 1300-tal, latin

Blekinge namns forst som tillhorande svearna cirka 890. Mellan 1231 och 1658 tillhorde Blekinge Danmark . 1639 overfordes Jamshogs socken fran Villands harad i Skane till detta landskap. Landskapet var uppdelat till 1658 i tva slottslan: Lycka lan , omfattande Ostra harad och fran 1596 Medelstads harad , samt Solvesborgs lan omfattande Listers harad , Brakne harad och till 1596 Medelstads harad . Stader som bara fanns under denna danska tid var Avaskar , Lycka , Kristianopel och Elleholm .

Fran 1658 stod Blekinge under Skanska generalguvernementet via Kristianstads lan fram till ar 1680 da Blekinge blev en del av Kalmar lan . Ar 1683 upprattades Blekinge lan, vilket har bestatt oforandrat sedan dess. Den danska rattegangordningen med landsdomare bibeholls efter 1658 till 1683.

Landskapet Blekinge har samma omfattning som Blekinge lan . Forsamlingarna inom Svenska kyrkan ingar i Lunds stift .

Den Blekingska lagsagan inrattades 1683 och var sedan forenad med Skanska lagsagan 1690-1777 med undantag av perioden 1718-1719. Lagsagan var ater fristaende fran 1777 till 1827 da den slutligen uppgick i Skanska lagsagan som sedan avskaffades med ovriga lagsagor 31 december 1849. ^{[ 4 ]}

• Listers harad
• Brakne harad
• Medelstads harad
• Ostra harad

Foljande stader i landskapet med gamla stadsprivilegier inrattades som stadskommuner nar 1862 ars kommunalforordningar tradde i kraft:

• Karlshamns stad
• Karlskrona stad
• Solvesborgs stad inrattad 1820 efter att ha tidigare varit stad 1445-1680

Ronneby stad var stad 1387-1680 och ater fran 1882, med egen jurisdiktion fram till 1943. Karlshamn och Solvesborg lades under landsratt 1950, medan Karlskrona radhusratt kvarstod fram till tingsrattsreformen 1971 .

Se respektive harad.

Stader (4 st):

Kopingar (1 st):

Landskommuner (20 st):

1 januari 1963

• Tvings landskommun delades och Eringsboda forsamling uppgick i Kallinge landskommun och Tvings forsamling uppgick i Fridlevstads landskommun .
• Ramdala landskommun och Sturko landskommun uppgick i Jamjo landskommun .
• Hallabro landskommun och Ronneby landskommun uppgick i Kallinge landskommun .

1 januari 1967

• Asarums landskommun , Morrums landskommun och Hallaryds landskommun uppgick i Karlshamns stad .
• Lyckeby landskommun uppgick i Karlskrona stad .
• Brakne-Hoby landskommun , Kallinge landskommun och Listerby landskommun uppgick i Ronneby stad .
• Jamshogs landskommun och Kyrkhults landskommun uppgick i Olofstroms koping .

Kommuner, raknat fran vaster till oster, ar Solvesborg , Olofstrom , Karlshamn , Ronneby och Karlskrona .

Fran det smalandska hoglandet vid en hojd av 130 till 170 meter over havet sanker sig landskapet mot saval syd som ost ner mot Ostersjon . Norra delen, "skogsbygden", ar karg och mager med manga berg och karr, och skogarna dar bestar huvudsakligen av barrtrad. Den darefter foljande "mellanbygden" med sina manga sma sjoar och vattendrag och annu mera "strandbygden" har bordig jord och bar manga lovtrad, bland vilka boken gor sig gallande, och en rik undervegetation.

Vattendragens huvudsakliga riktning ar sydlig. De hogsta bergen finns i den nordvastra delen av landskapet, dar de nar en hojd av omkring 180?190 meter over havet. Den sodra kusten ar mycket sonderskuren och omgiven av en vidstrackt skargard, i synnerhet vid den ostra delen, utanfor vilken finns aven storre oar.

Boafalls backe (177,56 m o.h.) i Olofstroms kommun raknades officiellt som Blekinges hogsta punkt mellan 1837 och 2006 . Vid kontrollmatning har man nu konstaterat att den korrekta lokaliseringen av landskapets hogsta punkt ar Ravabacken i byn Farabol ( Olofstroms kommun ) med en hojd av 189,65 meter over havet. Denna plats invigdes 2006-08-12 som Blekinges hogsta punkt vid en officiell ceremoni.

Klimatet i Blekinge varierar inte av storre omfattning utan ar ganska jamnt fordelat over landskapets delar med for det mesta av havskaraktar med forhallandevis milda vintrar och behagliga somrar. Hostarna ar sarskilt milda da det efter sommaren uppvarmda Ostersjon blaser in varme och fukt, vilket tidvis ger mycket nederbord samt aven en del blast.

SMHI:s matstation Hano i landskapets sydvastra del ar landets blasigaste lokal utanfor fjallkedjan , och rekordet i medelvind utanfor fjallen harror sig harifran med 44 m/s. Den 7 februari 2011 satte Hano nytt sydsvenskt februarirekord i medelvind med byvindar pa uppat 40 m/s.

For befolkning se Blekinge lan#Befolkning

I Blekinge talas blekingemal . Dialektens system for accenter stammer pa det stora hela overens med rikssvenskans . A och e har bevarats som andelsevokaler. Blekingemal har gotisk stavelseforlangning, exempelvis bek?’beck’,?mase?’mosse’,?revet?’rivit’. I malen har annu inte overgangen fran tungspets-r?till tungrots-r?ar inte helt genomford. I vissa ord innebar det att r vokaliseras efter en vokal exempelvis blir "berg"- baaj,?"korn"- koan?och sa vidare. I borjan av 1900-talet var variationerna i diftonger rik exempelvis bajn,?bajn?’ben’,?ajda,?ajta?’ata’,?kaol?’kal’, men dessa variationer har avtagit. Ett latt diftongiskt uttal av?i,?y,?u,?o?och?a, diftonguttal av?a?och?a?framfor?gg,?ng?och?nk?och?o- eller?a-haltig motsvarighet till rikssvenskans korta?u kvarstar. I likhet med nordostra Skane anvander man i vastra Blekinge b,?d,?g?for aldre?p,?t,?k?efter vokal: gaba for "gapa", mad ?for "mat" och baga for?"baka". I hela landskapet anvands -(e)n i maskulinum och femininum, -(e)t i neutrum som slutartikel. Men aven har skiljer sig vastra delen av Blekinge fran ovriga Blekinge genom att det dar forekommer feminina former som kagena for "kakan" och solena for "solen". Imperfektum av kasta heter kastade i storre delen av landskapet, kastate langst i oster. ^{[ 2 ]}

Bland dialektala ord aterfinns ord som daka ?och? grebba ?for " flicka ", here ?for " gosse ", gol och gyl ?for " tjarn ", korra ?for "mindre vattensamling",? para ?och paren ?for "potatis",? tya ?for "orka" och visten ?for "narig". Bland dialektala fisketermer finns knubb ?for "rundgattad, dackad, motordriven fiskebat",? kubb ?for "flateka",? vrakeka ?for "oppen plattgattad sillbat",? vraka ?(om sill) eller? fara pa vrak ?for "fiska med sillnat",? bena garn ?anvands for "plocka sill ur nat" och orden pata ?och hotta ?for "ljustra". ^{[ 2 ]}

• Blekingeeka
• Blekingesom
• Blekingespets
• Jaktkanot
• Blekinge skargard
• Lista over slott och herresaten i Blekinge
• Lista over Blekinges runinskrifter

• Smaland, Oland & Blekinge - Deldatabas i Libris som innehaller hanvisningar till lokalhistoriskt material. Sedan 2006 registreras lokalhistoriskt material lopande och arbete pagar med retrospektiv registrering.

• Blekinge i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
• Lauritz Weibull , "Lunds domkyrkas Nekrologium", Lund 1923.
• Ingemar Lonnbom , Fran Danmarks vedbod till Sveriges tradgard - blekingehistoria under 13. 000 ar , Karlskrona 2001. ISBN 91-974007-0-X
• Ingemar Atterman (tidigare lansantikvarie), Kring Hallarumsviken. Utflykt i en ostblekingsk vikingabygd , Blekingeboken 1967.
• Ingemar Atterman (tidigare lansantikvarie), Om forntida vakt och varn vid Blekingekusten , Blekingeboken 1983.
• Karl-Erik Frandsen & Jens Chr.V. Johansen, Da Østdanmark blev Sydsverige - Otte studier i dansk-svenske relationer i 1600-tallet , Ebeltoft 2003. ISBN 87 89224 74 4
• Katarina Harrison Lindbergh , "Nordiska sjuarskriget 1563-1570", Lund 2020.
• Christer Westerdahl , The cognitive landscape of naval warfare and defence - Toponymic and archaeological aspects , (Maritime Warfare in Northern Europe), utgiven av Nationalmuseet i Kopenhamn 2002. ISBN 87-89384-88-1
• Magnus Edekling , Nar blev Blekinge danskt? , Boras 2010. ISBN 978-91-86407-83-4
• Mats Anglert , Kyrkor och herravalde - fran kristnande till sockenbildning i Skane , Lund Studies in Medieval Archaeology 16, Lund 1995. ISBN 91-22-01678-3
• Cecilia von Heijne , SARPRAGLAT - Vikingatida och tidigmedeltida myntfynd fran Danmark", Skane, Blekinge och Halland (ca 800- 1130) , Stockholm Studies in Archaeology 31, Stockholm 2004. ISBN 91-628-6020-8
• Anton Englert & Athena Trakadas, Wulfstan´s Voyage - The Baltic Sea region in the early Viking Age seen from shipboard , (Maritime Culture of the North 2), Roskilde 2009. ISBN 978-87-85180-56-8
• Thomas Persson (tidigare 1:e antikvarie vid Blekinge museum), Blekinges dansktid , utgiven av Blekinge museum 2013. ISBN 978-91-979807-2-2
• Fredrik Svanberg , Vikingatiden i Blekinge , Lund 1994.
• Fredrik Svanberg , Death Rituals in south-east Scandinavia AD 800-1000 , (Acta Archaeologica Lundensia series in 4° No 24), Lund 2003. ISBN 91-22-02007-1  
• Jimmy Juhlin Alftberg, Helen Lilja, Bertil Helgesson, Johan Wallin, Borgen i Ahus - ett medeltida maktcentrum , Lund 2012. ISBN 978-91-87031-43-4
• Adam av Bremen (oversatt av Emanuel Svendberg), Stockholm 1984. ISBN 91-7118-447-3
• Vikten av Vang - en jarnaldersplats tar form utgiven av Blekinge museum 2016. ISBN 978-91-982598-2-7

Smaland, Oland & Blekinge - Deldatabas i Libris som innehaller hanvisningar till lokalhistoriskt material. Sedan 2006 registreras lokalhistoriskt material lopande och arbete pagar med retrospektiv registrering.

•   Wikimedia Commons har media som ror Blekinge .
  Bilder & media
• Skane och Blekinge i Edvard Cohrs , Cohrs' atlas over Sverige (1928)
• Lyssna till nagra av Blekinges dialekter