Di Wikipedia, e ensiklopedia liber
E artikulo aki ta skirbi na
papiamentu
. Lo ta apresia si por mantene e artikulo aki na estilo di
papiamentu
.
Joceline Andrea Clemencia
(☆
30 di november
1952
na
Korsou
? †
30 di mei
2011
na Korsou) tabata un
lingwista
, eskritor,
feminista
i aktivista pro independensia di
Korsou
. E tabata prinsipalmente konosi komo luchado pa rekonosimentu di
Papiamentu
komo
idioma ofisial
di
Antias Hulandes
.
Joceline Clemencia a lanta den un famia grandi ku su mayornan Helena Engracia Andreas i Juan Manuel Clemencia.
[1]
El a sigui ensenansa sekundario na
MIL
na
Otrobanda
. Na
Hulanda
el a studia
spano
na
Universidat di Amsterdam
i a dedika su tesis na e poeta
kurasoleno
,
Elis Juliana
.
[2]
Despues el a promove na e mesun universidat den idioma i literatura spano. Durante su tempu di studiante, el a bira enbolbi den diferente movementu aktivista, entre otro e protestanan mundial kontra e guera di
Vietnam
i e movementunan independentista di Antia Hulandes.
[3]
Na komienso di ananan ochenta Clemencia a kuminsa su karera na Korsou komo dosente di spano, prome na
Radulphus College
i despues na
Peter Stuyvesant College
.
[2]
Un dekada despues e tabata direktor di Instituto Nashonal di Idioma (INI), tambe konosi komo 'Sede di Papiamentu'. E instituto tabata dedika su mes na promoshon di uso i ensenansa di Papiamentu, tareanan ku
Fundashon pa Planifikashon di Idioma
(FPI) a kontinua for di 1998. Na 1996 Clemencia a dirigi e Instituto Kultural Independensia i despues tambe Skol Nobo, tur dos instituto di ensenansa el a funda. Na Instituto Kultural Independensia tabata duna les di papiamentu, mientras ku na Skol Nobo, tabata duna les, pa tur edat for di 6 ana di edat, den materianan no inklui den e programa eskolar na otro skolnan, manera historia di cultura, arte y estudio natural. El a skirbi huntu ku
Omayra Leeflang
e buki di Papiamentu, titula
Papiamentu Funshonal
, ku a bira un standart den ensenansa sekundario.
[4]
Clemencia tabata kasa ku Frank Kirindongo (tambe konosi komo Frank Quirindongo), ku ken e tabatin tres yu prome ku nan a divorsia.
[3]
El a fayese dia 30 di mei 2011 na Willemstad despues di un bataya di dos ana kontra kanser di pecho.
[5]
- Papiamentu in het Curacaos basisonderwijs
(1987), Hacha: boletin mensual pa Antiano na Utrecht i besindario.
- Perspektiva di morto den poesia di Elis Juliana
(1987), Plataforma: revista di Plataforma di Organisashonnan Antiano
- Een gewaad van Europese magie over het harnas van Afrikaanse magie: enkele aspecten van religiositeit in de poezie van Elis Juliana
(1987), Plataforma: revista di Plataforma di Organisashonnan Antiano
- Het grote camouflagespel van de OPI : een thematische benadering van de poezie van Elis Juliana
(1989), KITLV, Leiden,
ISBN 978-90-6718-017-7
- OPI i e gran kamuflahe: tokante poesia
(1989), Sede di Papiamentu, Korsou
- The semiotics of dark clouds in songs and poems of Elia Isenia: art as female therapy
(1992). In: Mundu yama sinta mira: womanhood in Curacao, Fundashon Publikashon, '
- Crime du fin de siecle: de eeuwige vernieuwingsintenties voor het Curacaosche basisonderwijs
, (1993), Black flash, Canada
- Mi ta skirbi pa saka, frustrashon : vijf jonge Antilliaanse dichteressen
, Lover, no. 4, (1993) p. 276-279
- Op Curacao baart de vrouw ruimte
, Surplus, jaargang 8, no. 5 (1994), p. 2-4
- Suriname en het Caribisch gebied
, Surplus, jaargang 8, no. 5 (1994), p. 2?19
- Women who love women in Curacao: from "Cachapera" to open throats: a commentary in collage
, Feminist studies, jaargang 22, no. 1 (april 1996), p. 81?88, ISSN 0046-3663
- Language is more than language in the development of Curac?ao
(1999), UNESCO Representative in the Caribbean, Kingston, Jamaica,
ISBN 978-976-95037-5-5
- Katibu ta galina: from hidden to open protest in Curacao
(20011). In: English- and Dutch-speaking regions, J. Benjamins, Amsterdam,
ISBN 90-272-3448-5
Fuente, nota i/of referensia
|