한국   대만   중국   일본 
UNESCO - Wikipedia, e ensiklopedia liber Jump to content

UNESCO

Di Wikipedia, e ensiklopedia liber
UNESCO
Fecha di fundashon of kreashon 16 november 1945   Editá
Nomber nativo United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization , Organisation des Nations unies pour l'education, la science et la culture   Editá
Nomber kortiku UNESCO , ONUESC   Editá
Archiva na University of Maryland Libraries   Editá
Puesto okupa pa e hefe di e organisashon Director-General of UNESCO   Editá
Presidente Audrey Azoulay   Editá
Koordinato geografiko 48°51′0″N 2°18′22″E   Editá
Miembro di Global Citizen Science Partnership   Editá
Parent organization Nashonnan Uni   Editá
Filial UNESCO Chair on Cyberspace and Culture , Scientific Committee on Problems of the Environment , UNESCO Institute for Statistics , Iranian National Commission for UNESCO , Hylean Amazon Institute   Editá
Propietario di The Symbolic Globe , World Heritage Centre   Editá
Business division UNESCO office United States , UNESCO office Qatar , UNESCO office Netherlands , UNESCO office Egypt , UNESCO office Afghanistan   Editá
Partnership with United Cities and Local Governments , Wapikoni Mobile , International Civil Aviation Organization   Editá
Sede Paris   Editá
Tema prinsipal lifestance organisation   Editá
Ta remplasa International Committee on Intellectual Cooperation   Editá
Distinshon Peabody Awards   Editá
Adres 7, place de Fontenoy 75007 Paris   Editá
Describi pa URL https://www.odis.be/lnk/OR_13819   Editá
Terms of service URL https://digital.archives.unesco.org/en   Editá
Zona di operashon ront mundu   Editá
Obranan den kolekshon National Museum of World Cultures , Stedelijk Museum Amsterdam   Editá
Official observer status in organisation World Intellectual Property Organization , Global Partnership on Artificial Intelligence , International Organization for Migration   Editá
Charter URL https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000179478   Editá
Map

E United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization (UNESCO) ta un agensia spesialisa di Nashonnan Uni establese na 16 di november 1945 . E t'ei pa kontribui na pas i seguridat i promove kolaborashon internashonal via edukashon , siensia , i kultura pa fortalese respet universal pa hustisia, e aplikashon di lei, i derecho humano huntu ku libertatnan fundamental proklama den e statuto di Nashonnan Uni. E ta e susesor di e "International Commission on Intellectual Cooperation" di Liga di Nashonnan.

Karibe Hulandes [ edita | edita fuente ]

Miembro asosia [ edita | edita fuente ]

Na 1983 tur seis isla konstituyente di Antias Hulandes , awor konosi komo Karibe Hulandes , a optene e status di miembro asosia di UNESCO i a institui un komishon nashonal ku sede na Korsou . [1] Despues ku Aruba a separa foi di Antias Hulandes na 1986 el a djoin UNESCO komo miembro asosia dia 20 di oktober 1987 . [2] Paisnan Korsou i Sint Maarten ta bira miembro asosia dia 25 di oktober 2011 despues di e disolushon di Antia na 2010. [3] [4]

Komishon nashonal [ edita | edita fuente ]

Aruba, Korsou i Sint Maarten tin kada uno un komishon nashonal di UNESCO instala ku ta resorta bou di ministerio di Ensenansa of ministerio di Kultura di e respektivo teritorio i, na nan turno, bou di ofisina supregional di UNESCO na Kingston , Jamaica . E komishonnan aki ta ofrese finansiamentu pa proyektonan sosial i kultural na organisashonnan den nan teritorio. Pa loke ta trata e temanan di UNESCO, e islanan Boneiru , Sint Eustatius i Saba ta kai komo entidatnan publiko di Hulanda bou di e komishon nashonal hulandes .

Herensia Mundial [ edita | edita fuente ]

Un aktividat konosi di UNESCO ta su programa di herensia mundial. Desde 1972 UNESCO ta stimula e preservashon di herensia mundial ( ingles : World Heritage , hulandes : Werelderfgoed ) dor di laga e komishon di herensia mundial kompila un lista di herensia mundial . E lista aki ta ensera biennan inmobil ku ta posee balor eksepshonal i universal pa naturalesa i kultura. Aktualmente tin 1031 monumento riba e lista di herensia material di UNESCO, di kual 48 ta wordu konsidera menasa. [5]

Di Karibe Hulandes ta aparese riba e lista aki e zona historiko di Willemstad , su sentro i waf. Otro ophetonan nomina pa subi e lista ta e Parke Marino di Boneiru i e sistema di plantashi den e zona west di Korsou, konosi komo Bandabou .