Di Wikipedia, e ensiklopedia liber
UNESCO
Fecha di fundashon of kreashon
| 16 november 1945
|
---|
Nomber nativo
| United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization
,
Organisation des Nations unies pour l'education, la science et la culture
|
---|
Nomber kortiku
| UNESCO
,
ONUESC
|
---|
Archiva na
| University of Maryland Libraries
|
---|
Puesto okupa pa e hefe di e organisashon
| Director-General of UNESCO
|
---|
Presidente
| Audrey Azoulay
|
---|
Koordinato geografiko
| 48°51′0″N 2°18′22″E
|
---|
Miembro di
| Global Citizen Science Partnership
|
---|
Parent organization
| Nashonnan Uni
|
---|
Filial
| UNESCO Chair on Cyberspace and Culture
,
Scientific Committee on Problems of the Environment
,
UNESCO Institute for Statistics
,
Iranian National Commission for UNESCO
,
Hylean Amazon Institute
|
---|
Propietario di
| The Symbolic Globe
,
World Heritage Centre
|
---|
Business division
| UNESCO office United States
,
UNESCO office Qatar
,
UNESCO office Netherlands
,
UNESCO office Egypt
,
UNESCO office Afghanistan
|
---|
Partnership with
| United Cities and Local Governments
,
Wapikoni Mobile
,
International Civil Aviation Organization
|
---|
Sede
| Paris
|
---|
Tema prinsipal
| lifestance organisation
|
---|
Ta remplasa
| International Committee on Intellectual Cooperation
|
---|
Distinshon
| Peabody Awards
|
---|
Adres
| 7, place de Fontenoy 75007 Paris
|
---|
Describi pa URL
| https://www.odis.be/lnk/OR_13819
|
---|
Terms of service URL
| https://digital.archives.unesco.org/en
|
---|
Zona di operashon
| ront mundu
|
---|
Obranan den kolekshon
| National Museum of World Cultures
,
Stedelijk Museum Amsterdam
|
---|
Official observer status in organisation
| World Intellectual Property Organization
,
Global Partnership on Artificial Intelligence
,
International Organization for Migration
|
---|
Charter URL
| https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000179478
|
---|
E
United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization
(UNESCO) ta un agensia spesialisa di
Nashonnan Uni
establese na
16 di november
1945
. E t'ei pa kontribui na pas i seguridat i promove kolaborashon internashonal via
edukashon
,
siensia
, i
kultura
pa fortalese respet universal pa hustisia, e aplikashon di lei, i derecho humano huntu ku libertatnan fundamental proklama den e statuto di Nashonnan Uni. E ta e susesor di e "International Commission on Intellectual Cooperation" di Liga di Nashonnan.
Na
1983
tur seis isla konstituyente di
Antias Hulandes
, awor konosi komo
Karibe Hulandes
, a optene e status di miembro asosia di UNESCO i a institui un komishon nashonal ku sede na
Korsou
.
[1]
Despues ku
Aruba
a separa foi di
Antias Hulandes
na 1986 el a djoin UNESCO komo miembro asosia dia
20 di oktober
1987
.
[2]
Paisnan
Korsou
i
Sint Maarten
ta bira miembro asosia dia
25 di oktober
2011
despues di e
disolushon di Antia
na 2010.
[3]
[4]
Aruba, Korsou i Sint Maarten tin kada uno un komishon nashonal di UNESCO instala ku ta resorta bou di ministerio di Ensenansa of ministerio di Kultura di e respektivo teritorio i, na nan turno, bou di ofisina supregional di UNESCO na
Kingston
,
Jamaica
. E komishonnan aki ta ofrese finansiamentu pa proyektonan sosial i kultural na organisashonnan den nan teritorio. Pa loke ta trata e temanan di UNESCO, e islanan
Boneiru
,
Sint Eustatius
i
Saba
ta kai komo entidatnan publiko di
Hulanda
bou di e komishon nashonal
hulandes
.
Un aktividat konosi di UNESCO ta su programa di herensia mundial. Desde 1972 UNESCO ta stimula e preservashon di herensia mundial (
ingles
:
World Heritage
,
hulandes
:
Werelderfgoed
) dor di laga e komishon di herensia mundial kompila un
lista di herensia mundial
. E lista aki ta ensera biennan inmobil ku ta posee balor eksepshonal i universal pa naturalesa i kultura. Aktualmente tin 1031 monumento riba e lista di herensia material di UNESCO, di kual 48 ta wordu konsidera menasa.
[5]
Di
Karibe Hulandes
ta aparese riba e lista aki e zona historiko di
Willemstad
, su sentro i waf. Otro ophetonan nomina pa subi e lista ta e
Parke Marino di Boneiru
i e sistema di
plantashi
den e zona west di Korsou, konosi komo
Bandabou
.
Fuente, nota i/of referensia
|