Mercators projektion

Mercators projektion
Varldskarta enligt Mercators projektion, av praktiska skal avklippt vid 85 graders latitud i norr och soder. Notera ytan hos Gronland , som i verkligheten ar mindre an Arabiska halvon . Betydelse ? ratvinklig kartprojektion Egenskaper ? kurslinjer syns som rata linjer Bakgrund ? 1569 , av Gerardus Mercator Anvandning ? sjokort , varldskartor

Mercator-projektion ar en kartprojektion introducerad 1569, av den nederlandske kartografen Gerardus Mercartor . ^{[ 1 ]} Den ar vanligt forekommande, exempelvis pa varldskartor och sjokort .

Egenskaper [ redigera | redigera wikitext ]

Den har projektionen ar av cylindertyp och ar vinkelriktig ? det vill saga att den bevarar riktningar korrekt. Detta innebar att loxodromer (kurslinjer) pa kartan markeras som rata linjer . ^{[ 1 ]}

Metoden for projektionen kan beskrivas pa foljande satt: Om en cylinder antas omsluta en sfar avbildas en punkt pa sfaren pa cylinderytan (kartan) dar sfarens forlangda radie (den radie som svarar mot punkten pa sfaren) skar cylinderytan. Mercators projektion ar alltsa en cylinderprojektion.

Nackdelen med Mercators projektion ar att ytor avbildas pa ett oriktigt satt. Eftersom projektionen bygger pa att en sfar "plattas ut" pa en cylinder , kommer omradena narmast ekvatorn att samtidigt vara vinkelriktiga och ytriktiga jamfort med andra omraden langs med ekvatorn. Men omraden narmare de bada polerna kommer att avbildas allt mer forvrangt. ^{[ 1 ]} Denna forvrangning tilltar successivt, sa att nordpolen vid 90 graders latitud skulle kunna avbildas som lika bred som ekvatorn ? trots att den ar en punkt och inte en linje.

Historia och anvandning [ redigera | redigera wikitext ]

Projektionen introducerades 1569 ^{[ 2 ]} av den nederlandske kartografen Gerardus Mercator (1512?1594). Detta skedde i samband med publicerandet av hans stora varldskarta, ^{[ 3 ]} som genom sin vinkelrata projektion blev epokgorande inom navigationen. ^{[ 2 ]}

Den framsta anvandningen for Mercators projektion ar for sjokort. ^{[ 1 ]} Det behovdes bara en kompass och en linjal for att styra in ratt riktning och sedan var man sakert pa ratt vag. Den syns aven i en del varldskartor men ar dar mindre praktisk. ^{[ 4 ]} Man utesluter da i regel latituderna narmast polerna, ^{[ 5 ]} med sina forvrangda och starkt forstorade ytor. I Mercators projektion verkar exempelvis Gronland tacka en storre yta an Sydamerika , nar on i verkligheten ar mindre an Arabiska halvon . ^{[ 4 ]}

Sjokort [ redigera | redigera wikitext ]

Eftersom en kompasskurs mellan tva punkter pa kartor av detta slag bildar en rat linje ( loxodrom ), anvands de ofta for sjokort. Det ar dock inte kortaste vagen. Kortaste vagen ar en storcirkel . Langdskalan ar variabel och minskar med avstandet till polerna. En variant, Gauss-Kruger , anvands i svenska nationella kartor med referenssystemet SWEREF 99 . Den anvandes aven med det aldre referenssystemet RT 90 .

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Kartografi
• Kartprojektion

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]