Svenska kommunalarbetareforbundet

Fran Wikipedia
Svenska Kommunalarbetareforbundet
Information
Ordforande Malin Ragnegard
Vice ordforande Barbro Andersson
Historia
Grundat 23 januari 1910 (114 ar sedan)
Land Sverige  Sverige
Huvudkontor Hagagatan 2 , Stockholm
Antal medlemmar 518 769 (2020) [ 1 ]
Huvudorganisation Landsorganisationen (LO). Anslutning 1910.
Internationell samordning PSI , IUL , EPSU , EFFAT , ETF , ICU , KNS , NOFS , NTF , ITF , IFS , EFS , NFS , Svenska ILO-kommitten, ILO , Union to Union , Palmecentret [ 2 ]
Ovrigt
Webbplats kommunal.se
Forbundstidning Kommunalarbetaren
Flaggor utanfor Kommunal i Lund .
Svenska kommunalarbetareforbundets kontor pa Hagagatan 2 i Stockholm.
Rockmarke med gamla loggan handslaget for Svenska kommunalarbetare-forbundet (SKAF).

Svenska Kommunalarbetareforbundet , aven kallat Kommunal och (aldre) SKAF , ar ett svenskt fackforbund , det storsta medlemsforbundet inom LO i Sverige , [ 3 ] grundat den 23 januari 1910 . Kommunal organiserar over 500 000 medlemmar som arbetar inom kommun , landsting , privata foretag, forsamlingar , kooperativ och lantbruk . 78 procent av medlemmarna ar kvinnor. [ 4 ] Sedan 2021 ar Malin Ragnegard forbundsordforande.

Historisk bakgrund [ redigera | redigera wikitext ]

Redan 1884 bildades den forsta fackforeningen for kommunalanstallda: Hamn- och stadsarbetarefackforeningen i Malmo . Efterhand bildades flera fackforeningar inom de ursprungliga kommunala yrkesgrupperna: gasverks-, vattenverks- och elverksarbetare samt kommunal trafikpersonal, sasom Svenska sparvagsforbundet och ett gasverksarbetareforbund.

Omkring 1903 borjade fackforeningar pa det kommunala omradet att, i brist pa eget forbund, ansluta sig till Svenska grov- och fabriksarbetareforbundet och dar bildades sa smaningom en kommunal samorganisation i Stockholm. Den forsta stora strejken bland kommunalarbetare brot ut i Stockholm 1905 da 650 renhallningsarbetare och 2000 ovriga kommunalarbetare inom Grov och fabriks kravde kollektivavtal.

Tidslinje [ redigera | redigera wikitext ]

  • 1910 kallade den kommunala samorganisationen inom Grov och fabriks till en konstituerande kongress i Stockholm, dar Svenska kommunalarbetareforbundet bildades. Det skedde trots LO:s avstyrkande. Landssekretariatet ville da inte ge kommunalarbetarna nagon sarstallning, men forbundet beviljades anda omedelbart medlemskap i LO. Fortroendeman blev Ludvig Nordgren. Fran borjan hade forbundet endast 593 medlemmar, medan karen totalt beraknas ha omfattat ca 15 000 personer, varav halften var organiserade i ett tiotal olika forbund, framst Grov och fabriks. De kommunala avdelningarna inom Grov och fabriks, liksom avdelningar fran det 1909 upphorda Svenska sparvagsforbundet anslot sig.
  • 1919 anslot sig Svenska brandmannaforbundet till Kommunal.
  • 1923 hade forbundet 15 141 medlemmar. [ 5 ]
  • 1945 atergick de 8 000 medlemmarna i det konkurrerande Svenska sjukhuspersonalsforbundet , som brutits sig ur forbundet pa 1920-talet.
  • 1949 tillkom aven Sveriges skogvaktares riksforening .
  • 1950 hade forbundet 546 avdelningar med 85 949 medlemmar och var darmed LO:s tredje storsta forbund.
  • 1957 uppgick 1 700 medlemmar fran Kyrko- och kyrkogardsvaktmastarnas forbund i Kommunal.
  • 1961 hade forbundet 125 000 medlemmar.
  • 1964 startades en erkand arbetsloshetskassa .
  • 1966?1967 kommunaliserades gymnasierna och de psykiatriska sjukhusen och forbundet tillfordes darvid flera nya yrkesgrupper och 12000 medlemmar fran Statens sjukhuspersonals forbund uppgick i Kommunal.
  • 1971 hade forbundet 250 000 medlemmar.
  • 1980 hade forbundet 514 515 medlemmar, varav 107 486 man och 407 029 kvinnor. [ 5 ]
  • 1981 kommunaliserades sotningsvasendet och det innebar att Svenska skorstensfejareforbundet uppgick i Kommunal.
  • 1995 utbrot en strejk , som framforallt berorde sportanlaggningar som var beroende av kommunalarbetare for att kunna anvandas.
  • 2001 uppgick Svenska lantarbetareforbundet i Kommunal.
  • 2003 utbrot ytterligare en strejk med Kommunforbundet som motpart. Konflikten omfattade framst barnomsorgen och skolorna samt renhallningen.
  • 2008 utbrot en bussforarkonflikt med Bussarbetsgivarna , dar man misslyckades med att na ett kollektivavtal for bussforare.
  • I januari 2016 avslojades att forbundets bolag Lyran konferens , som driver restaurang- och konferensverksamhet, bland annat gatt med omkring 320 miljoner kronor i forlust sedan 2002. [ 6 ] Avslojandena leder till att forbundskassoren Anders Bergstrom avgar, Lyrans vd far sparken och att forbundsordforanden Annelie Nordstrom meddelar att hon inte avser soka fornyat fortroende vid den kommande kongressen i maj samma ar. [ 7 ] Vid kongressen nekades Nordstrom ansvarsfrihet . [ 8 ] Bergstrom beviljades inte ansvarsfrihet pa handelsbolaget Lyrans bolagsstamma tidigare under varen. [ 9 ]
  • 2019 meddelade Kommunal att organisationens partibidrag till Socialdemokraterna kommer att upphora. [ 10 ] [ 3 ]
  • Den 4 december 2020 tecknade PTK , Kommunal, IF Metall och Svenskt Naringsliv (SN) ett nytt huvudavtal om forandrat anstallningsskydd (turordningsregler mm) samt utokade mojligheter till kompetensutveckling och omstallning. [ 11 ]

Organisation och ekonomi [ redigera | redigera wikitext ]

Kommunal har verksamhet i hela landet. Satet ligger i Stockholm pa Hagagatan 2. Forbundet har 13 avdelningar dar varje avdelning ar en juridisk person. Avdelningarna delar upp sin verksamhet i sektioner som organiseras efter bransch och geografi. Det finns 226 sektioner i Sverige. Sektionerna kan sedan valja att organisera arbetsplatserna i klubbar eller arbetsplatsorganisationer.

Kommunal ar medlem i LO . Varje medlem betalar en medlemsavgift till Kommunal. Medlemsavgiftens storlek baseras pa medlemmarnas inkomst i fyra nivaer. Fram till 2019 gavs ett partibidrag till Socialdemokraterna. [ 10 ]

Yrkesgrupper [ redigera | redigera wikitext ]

Kommunal organiserar 200 olika yrken i valfarden och grona naringar. Traditionellt organiserar Kommunal yrkesgrupper inom regioner och kommuner. En okande andel ar privat anstallda som ett resultat av att kommunal verksamhet laggs ut pa entreprenad. Efter att Lantarbetareforbundet gick upp i Kommunal finns det idag aven yrkesgrupper kopplade till jordbruk . Aven vissa anstallda inom Svenska Kyrkan ar organiserade i Kommunal.

Funktionshinder [ redigera | redigera wikitext ]

Inom denna bransch arbetar medlemmar i Kommunal med att hjalpa manniskor med funktionsnedsattning. Arbetsplatsen kan vara brukarnas hem, gruppbostader, dagverksamheter, harbargen eller behandlingshem. Nagra av titlarna ar personlig assistent , vardare, boendestodjare , stodassistent , stodpedagog, skotare , habiliteringspersonal och ledsagare .

Forskola och skola [ redigera | redigera wikitext ]

Inom branschen forskola och skola har Kommunal medlemmar med yrken som barnskotare , dagbarnvardare , fritidsledare och elevassistent. Den storsta gruppen ar barnskotare. Manga anstallda arbetar inom den kommunala sektorn, men den privata sektorn vaxer: allt fler arbetar i foraldra- eller personalkooperativ, ideell eller religios verksamhet. [ 12 ]

Gron sektor [ redigera | redigera wikitext ]

Den grona sektorn omfattar jordbruk, travbanor, golfbanor och djursjukvard. Kommunals medlemmar kan vara anstallda inom kommuner, landsting och privata foretag. Nagra yrkestitlar inom omradet ar avbytare , djursjukvardare , fjaderfaskotare, golfbanearbetare, hastskotare, maskinskotare, parkarbetare, traktorforare, tradgardsanlaggningsarbetare och tradgardsarbetare.

Hushallsnara tjanster [ redigera | redigera wikitext ]

Hushallsnara tjanster omfattar manga olika yrkes- och arbetsuppgifter som sker i andras hem. I branschen organiserar Kommunal medlemmar som arbetar med stadning, barnpassning, matlagning, fonsterputsning och tradgardsarbete.

Halso- och sjukvard [ redigera | redigera wikitext ]

En av Kommunals storsta branscher ar halso- och sjukvard. Har finns yrken som underskoterska , skotare, ambulanssjukvardare , fotvardsspecialist, obduktionstekniker, steriltekniker och arbetsterapibitrade. Regioner och landsting ar de stora arbetsgivarna, men aven bolagisering och privat vard finns. Nagra av de storre entreprenorerna ar Capio och Vardaga .

Kok och restaurang [ redigera | redigera wikitext ]

Inom kok och restaurang har Kommunal medlemmar som arbetar som kockar/kokerskor , kallskankor , maltidspersonal och ekonomibitraden. Arbetsplatserna ar framst storkok . Verksamheten bedrivs inom sjukvard, aldreomsorg och skolor.

Raddningstjanst [ redigera | redigera wikitext ]

Inom raddningstjansten arbetar medlemmar som heltidsanstallda brandman eller som raddningstjanstpersonal i beredskap ("RIB"), det som tidigare kallades deltidsbrandman.

Teknik, fastighet och underhall [ redigera | redigera wikitext ]

Inom branschen teknik, fastighet och underhall arbetar Kommunals medlemmar med inre och yttre skotsel av fastigheter och olika anlaggningar. Nagra av yrkena ar fastighetsskotare, lokalvardare samt personal inom sim- och sporthallar.

Teknik, park och anlaggning [ redigera | redigera wikitext ]

Inom branschen teknik, park och anlaggning arbetar man med bland annat anlaggningsverksamhet, drift for gator, vatten och avlopp, avfallshantering och renhallning. Nagra yrken i branschen ar renhallningsarbetare, miljotekniker, atervinningsarbetare, elektriker , VA-tekniker, snickare och rormokare. Medlemmarna ar vanligen anstallda i kommunala bolag eller hos foretag som upphandlats av kommunen.

Trafik [ redigera | redigera wikitext ]

Den storsta gruppen inom branschen ar bussforare . Andra yrkesgrupper ar sparvagnsforare, verkstadsarbetare, reparatorer, servicehallspersonal, stadare, tvattpersonal, garagearbetare och trafikvardar.

Trossamfund [ redigera | redigera wikitext ]

I branschen organiserar Kommunal medlemmar som arbetar som kyrkogardsarbetare, kyrkogardsvaktmastare, krematoriearbetare, tradgardsarbetare, hantverkare, forare, verkstadsarbetare, stenarbetare, lokalvardare, dagvakt, kyrkvaktmastare, husmor, barntimmeledare och barnskotare.

Aldreomsorg [ redigera | redigera wikitext ]

Aldreomsorgen ar Kommunals storsta bransch, dar omkring en tredjedel av medlemmarna jobbar. De storsta grupperna ar underskoterskor och vardbitraden.

Ordforande genom tiderna [ redigera | redigera wikitext ]

Ar Namn
1910?1933 Ludvig Nordgren
1933?1936 Curt Larsson
1936?1937 Thure Andersson
1937?1948 Petrus Soderberg
1948?1973 Gunnar Hallstrom
1973?1978 Bengt Blomdahl
1978?1988 Sigvard Marjasin
1988?1995 Lillemor Arvidsson
1995?1996 Sten Tornblom
1996?2010 Ylva Thorn
2010?2016 Annelie Nordstrom
2016?2021 Tobias Baudin
2021? Malin Ragnegard [ 13 ]

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 17 februari 2021). Lund: Department of Sociology, Lund University.
  2. ^ ”Internationellt arbete” . Kommunal . https://www.kommunal.se/om-kommunal/fackforeningen/internationellt-arbete . Last 27 maj 2019 .  
  3. ^ [ a b ] Lena Mellin (25 februari 2019). ”Det narmaste en krigsforklaring man kan komma” . Aftonbladet . https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/L0V13p/det-narmaste-en-krigsforklaring-man-kan-komma . Last 28 februari 2019 .  
  4. ^ ”Verksamhetsberattelse 2020” (   PDF ). Svenska kommunalarbetareforbundet. sid. 15. Arkiverad fran originalet den 2 november 2021 . https://web.archive.org/web/20211102195457/https://www.kommunal.se/sites/default/files/attachment/kommunal_vb-ar2020_1.pdf . Last 27 februari 2022 .  
  5. ^ [ a b ] Nordin, Rune (1981). Den fackliga arbetarrorelsen. 1, Uppkomst och utveckling (1. uppl.). Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 256335 . ISBN 91-518-1470-6 (inb.)  
  6. ^ Richard Aschberg (13 januari 2002). ”Tar medlemmarnas pengar ? och satsar pa lyxkrog och porr” . Aftonbladet . http://www.aftonbladet.se/nyheter/granskning/article22070298.ab . Last 14 januari 2016 .  
  7. ^ Johan Stenquist och Jon Demred (14 januari 2016). ”Anders Bergstrom lamnar Kommunal” . Aftonbladet . http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22089519.ab . Last 14 januari 2016 .  
  8. ^ Johan Juhlin (31 maj 2016). ”Annelie Nordstroms nekas ansvarsfrihet” . SVT Nyheter . https://www.svt.se/nyheter/inrikes/kommunal-1 . Last 27 maj 2019 .  
  9. ^ Carl von Scheele (31 maj 2016). ”Annelie Nordstrom beviljas inte ansvarsfrihet” . Arbetet . https://arbetet.se/2016/05/31/annelie-nordstrom-beviljas-inte-ansvarsfrihet/ . Last 27 maj 2019 .  
  10. ^ [ a b ] Par Karlsson (25 februari 2019). ”Kommunal stryper miljonstodet till S” . Aftonbladet . https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/BJplMw/kommunal-stryper-miljonstodet-till-s . Last 28 februari 2019 .  
  11. ^ Kjellberg, Anders (2021) Den svenska modellen 2020: pandemi och nytt huvudavtal . Stockholm: Arena Ide. ISBN 978-91-985543-0-4 , sid. 14-38
  12. ^ ”Forskola och skola | Kommunal” . www.kommunal.se . https://www.kommunal.se/bransch/forskola-och-skola . Last 17 mars 2017 .  
  13. ^ Halla dar, Malin Ragnegard, ny ordforande i Kommunal 2021-11-06

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

  • Welander Lars-Olof, red (1999). Enskilda byrans handbocker. Fackliga organisationer - LO . Skrifter utgivna av Riksarkivet, 1402-4705 ; 10. Stockholm: Riksarkivet. Libris 2625630 . ISBN 91-88366-43-X  
  • Nygren Hans, red (1973). Steg for steg, 1945-1973: en kronika i text och bild om den svenska fackforeningsrorelsens utveckling under efterkrigstiden . Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 7406349 . ISBN 91-518-0705-X  

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

v   ?   r
Fackforbund i Sverige
LO
TCO
Saco
Ovriga fackforbund
Samverkansorganisationer
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Svenska_kommunalarbetareforbundet&oldid=53265886 ”