Liberalerna
Forkortning	L
Land	Sverige
Partiledare	Johan Pehrson
Partisekreterare	Jakob Olofsgard
Gruppledare	Lina Nordquist
Grundat	5 augusti 1934 1
Huvudkontor	Riksdagshuset , Stockholm
Antal medlemmar	12 179 [ 1 ] ( 7 )
Politisk ideologi	Liberalism Socialliberalism Liberalfeminism [ 2 ] Pro-europeisk
Politisk position	Center?Hoger
Internationellt samarbetsorgan	Liberala internationalen
Europeiskt samarbetsorgan	Alliansen liberaler och demokrater for Europa (ALDE)
Politisk grupp i Europaparlamentet	Renew-gruppen
Farg(er)	Bla , orange
Ungdomsforbund	Liberala ungdomsforbundet (LUF)
Studentforbund	Liberala studenter (LS)
Europaparlamentet [ 3 ]
Rostandel	4,13 %
Mandat	1 / 20
Riksdagen [ 4 ]
Rostandel	4,61 %
Mandat	16 / 349
Regionfullmaktige [ 5 ] [ 6 ]
Rostandel	4,60 %
Mandat	57 / 1 720
Kommunfullmaktige [ 5 ] [ 6 ]
Rostandel	5,24 %
Mandat	509 / 12 614
Webbplats
www.liberalerna.se
Svensk politik Politiska partier Val 1 Partiet raknar sina rotter till Frisinnade landsforeningen , som grundades 23 februari 1902.

Liberalerna (L) ar ett liberalt politiskt parti i Sverige . Partiledare ar sedan april 2022 Johan Pehrson . ^{[ 7 ] [ 8 ] [ 9 ]} Sedan valet 2022 ar Liberalerna riksdagens minsta parti med 4,61%.

Partiet bildades 1934 under namnet Folkpartiet genom en sammanslagning av riksdagspartierna Sveriges liberala parti och Frisinnade folkpartiet . Partiledaren Bertil Ohlin foresprakade pa 1940-talet iden om "fri ekonomi med socialt ansvar" och socialliberalism som partiets ideologi . Partiet ville bli ett reformvanligt alternativ till Socialdemokraterna i svensk politik. Fran 1940- till 1960-talet var Liberalerna under namnet Folkpartiet mestadels det storsta partiet i den politiska mitten .

Sedan 1990-talet har partiet intagit en tydlig borgerlig profil for marknadsinslag i ekonomin, avregleringar och privatiseringar. ^{[ 10 ]} Mellan 2004 och 2019 ingick Liberalerna tillsammans med Moderaterna , Kristdemokraterna och Centerpartiet i den borgerliga Alliansen . ^{[ 11 ]} I valet 2022 fick partiet 4,6 procent av rosterna och sedan oktober 2022 ingar Liberalerna i regeringen tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna . ^{[ 12 ]}

Liberalerna beskriver sig som ett liberalt ideparti med individen i centrum, som genom politik verkar for att manniskans valfrihet och egenmakt okar och skapar forutsattningar snarare an hinder. Liberalerna profilerar sig framst inom utbildnings -, jamstalldhets -, integrations - och invandrings - samt Europafragor .

Liberalerna har traditionellt sitt starkaste stod i storstadsomradena och pa hogskoleorter. I riksdagsvalet 2022 var partiet starkast i Stockholms kommuns valkrets foljt av Skane lans sodra valkrets . ^{[ 13 ]} Statsvetare brukar ibland kalla Liberalerna for "partisystemets Hallsberg ; en vantsal for partibytare", da partiet har mycket svart att behalla sina valjare, men samtidigt utgor nastan var femte valjares andrahandsval. ^{[ 14 ]}

I Europaparlamentsvalet 2019 fick de 4,1 procent av valjarnas roster och darmed ett mandat i parlamentet. ^{[ 3 ]} Liberalerna utgor dar en del av det europeiska partiet Alliansen liberaler och demokrater for Europa (ALDE) och ingar i parlamentsgruppen med samma namn . Partiet har inte langre nagon nomineringsgrupp i Svenska kyrkan , utan har ersatts av natverket Fria liberaler i Svenska kyrkan (FiSK) vars nomineringsgrupp har samma namn.

Historiska foregangare [ redigera | redigera wikitext ]

Liberalerna raknar sin historia tillbaka till enskilda foregangare pa 1700-talet . ^{[ 15 ]} Anders Chydenius , forsamlingsprast fran Osterbotten och riksdagsman 1765?1766, drev fram ekonomiska avregleringar, bland annat avskaffande av det bottniska handelstvanget , och inforande av varldens aldsta lag om tryckfrihet . Senare slogs han for sociala reformer for de fattiga pa landsbygden i Sverige och Finland.

Ar 1809 bildades en gruppering i den svenska riksdagen som kallade sig "det liberala partiet". Det ar formodligen den forsta uttalat liberala partigruppen i varlden, men gruppen blev kortlivad. Bland de saker som liberalerna vid denna tid genomforde ingick den nya regeringsformen 1809, dar bland annat JO -ambetet inrattades, och ett aterstallande av tryckfrihetsforordningen efter Gustav III :s censur. En av de ledande svenska liberalerna under 1800-talet var Adolf Hedin , som blev ledande i det kortlivade nyliberala partiet som verkade i riksdagen 1868?1871. Ett parti med namnet Folkpartiet bildades i andra kammaren 1895. Viktiga fragor vid denna tid var frihandel ( avskaffande av spannmalstullarna ) och rostrattsreformer. Tillsammans med tva andra liberala grupper i riksdagen bildade Folkpartiet den 16 januari 1900 Liberala samlingspartiet , ett riksdagsparti som kom att besta till partisprangningen 1923.

1902?1934 [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 1902 bildades Frisinnade landsforeningen av bland andra Sixten von Friesen , Gustav Rosen och Karl Staaff som en liberal riksorganisation at Liberala samlingspartiet. Frisinnade landsforeningen hade sina rotter i den sa kallade rostrattsrorelsen , vars symbol var blaklinten och som darfor sedan ingick i Folkpartiets logotyp. Ar 1906 utbrot inom verkstadsindustrin en omfattande arbetskonflikt, som i grunden handlade om ratten att vara fackligt organiserad, vid Mackmyra da arbetsgivaren vrakte och sparkade arbetare som var fackligt aktiva. Arbetsgivarna var tvungna att sluta med dessa metoder da de inte fick nagot politiskt stod fran liberalerna. Liberalen Nils Eden kallade det "bransle for klasshat" och "aterfall i barbariskt tyranni". ^{[ 17 ]} Bade socialdemokrater och liberaler ansag att foreningsratten var en viktig del i en demokrati.

Partiet var med och inforde allman rostratt tillsammans med socialdemokraterna som man regerade tillsammans med en kort tid. Under denna tid var liberalen Nils Eden (1917?1920) statsminister. Partiet stred ocksa for andra fri- och rattigheter som foreningsratten. Liberala samlingspartiet delades efter stora interna stridigheter i tva partier 1923. Motsattningarna rorde i mycket sociala fragor, framst installningen till ett forbud mot alkohol. En folkomrostning i den fragan hade anordnats 1922, och forbudsanhangarna forlorade med ett par procent. Majoriteten i frisinnade landsforeningen fortsatte att verka for inforande av ett forbud och motstandarna till ett forbud tagade darfor bokstavligen talat ut fran partiet efter landsmotesbeslutet. I riksdagen bildade de kvarvarande liberalerna i Frisinnade landsforeningen Frisinnade folkpartiet och partisplittrarna bildade Sveriges liberala parti , med Liberala riksdagspartiet som riksdagsgrupp. Medan Frisinnade folkpartiet alltjamt spelade en betydelsefull roll i riksdag och regering tynade utbrytarpartiet bort till en handfull mandat.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

1934 ? 1944 [ redigera | redigera wikitext ]

Frisinnade folkpartiet och Sveriges liberala parti aterforenades tillsammans med nagra andra mindre partier 1934 i Folkpartiet. De stod utanfor regeringen under tiden fram till bildandet av samlingsregeringen i december 1939 . Under andra varldskriget intog folkpartiet en mindre tyskvanlig hallning an regeringen i ovrigt, och motstandet mot inskrankningarna i de medborgerliga fri- och rattigheterna var starkast i den folkpartistiska riksdagsgruppen. ^{[ 18 ]}

1944?1967 [ redigera | redigera wikitext ]

1944 valdes Bertil Ohlin till ny partiledare. Under dennes ledning vaxte Folkpartiet till att bli det storsta oppositionspartiet och i valen 1948, 1952 och 1956 hamnade partiet mellan 23 och 24 procent, dock utan att hamna i regeringsstallning. Striden kring ATP-fragan i slutet av 1950-talet, dar Folkpartiet foresprakade tjanstepension under frivilliga former, blev en negativ vandpunkt for partiet med minskat stod i valmanskaren.

1967?1983 [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 1967 valdes Sven Weden till partiledare. Det forvantade maktskiftet 1968 gick om intet (tvartom fick Socialdemokraterna egen majoritet i andra kammaren). Weden avgick 1969 och eftertraddes av Gunnar Helen . Under 1960-talet och borjan av 1970-talet sokte Folkpartiet skapa en samarbetskoalition med centerpartiet , for att pa sa satt skapa ett kraftfullt alternativ till de regerande Socialdemokraterna. Efter valet 1973 forsokte partiet fa till stand en partisammanslagning med Centerpartiet, vilket dock misslyckades sedan Centern sagt nej. Samtidigt skedde en markant foryngring av partiets ledande foretradare, med bland andra Per Ahlmark och Ola Ullsten i spetsen. Per Ahlmark eftertradde Helen som partiledare 1975.

Ett forsta steg till sammanslagning med Centerpartiet skedde dock 1967 da Liberala studieforbundet (LiS) slogs samman med Svenska Landsbygdens Studieforbund (SLS), som var knutet till Centerpartiet, och bildade nuvarande Studieforbundet Vuxenskolan (SV). Tillsammans med Lantbrukarnas Riksforbund (LRF) utgor de bada partierna SV:s basorganisationer. Namnet Studieforbundet Vuxenskolan valdes da en statlig utredning pa 1960-talet foreslog att den kommunala vuxenutbildningen - det som senare blev KomVux - skulle skotas av studieforbunden.

Efter valet 1976 medverkade Folkpartiet till bildandet av en borgerlig trepartiregering under Centerledaren Thorbjorn Falldins ledning. Per Ahlmark, som var vice statsminister i regeringen, lamnade av personliga skal politiken 1978 och eftertraddes av Ola Ullsten . Folkpartiet kom att bli det enda parti som medverkade i samtliga borgerliga regeringar mellan 1976 och 1982, under en period (1978?1979) i en folkpartistisk enpartiregering med Ola Ullsten som statsminister.

1983?1994 [ redigera | redigera wikitext ]

1983 valdes Bengt Westerberg till partiledare, sedan Ola Ullsten avgatt i svallvagorna efter ett mycket daligt valresultat i 1982 ars val . Westerbergs forsta riksdagsval som partiledare 1985 , innebar en markvard uppgang for partiet och uttrycket "Westerbergeffekten" myntades. Det var dock det enda riksdagsval under Westerbergs ledning dar Folkpartiet gick fram.

Under slutet av 1980-talet bildade partiet ocksa en liberal bistandsstiftelse, Swedish International Liberal Centre (SILC), som framjar demokrati och manskliga rattigheter . ^{[ 19 ]} Denna stiftelse driver bland annat Silc forlag.

Folkpartiet liberalerna [ redigera | redigera wikitext ]

1990 lades ordet "liberalerna" till partinamnet. 1991?1994 ingick folkpartiet i den borgerliga fyrpartiregeringen under ledning av Carl Bildt . Regeringen Bildt saknade majoritet i riksdagen och behovde stod av Ny demokrati , ett parti som Westerberg gick till hart angrepp mot.

1994?2006 [ redigera | redigera wikitext ]

I valrorelsen 1994 holl Bengt Westerberg mojligheten oppen for en koalitionsregering mellan Folkpartiet och Socialdemokraterna, och efter den borgerliga valforlusten gjorde partiet ocksa ett sadant forsok. Nar detta avvisades av Socialdemokraterna valde Bengt Westerberg att avga. Ar 1995 valdes Maria Leissner till partiledare efter en partiledarstrid mot valberedningens kandidat Bo Konberg och den andra utmanaren Anne Wibble . Leissner avgick dock redan efter tva ar och ersattes 1997 av Lars Leijonborg . Leijonborg hade till en borjan svart att vanda opinionen och i valet 1998 nadde partiet sin dittills samsta notering nagonsin med endast 4,7 procent av rosterna.

Valet 2002 blev en stor framgang for folkpartiet, da man med 13,3 procent av rosterna nadde sin basta notering sedan riksdagsvalet 1985 , och darmed blev tredje storsta parti i riksdagen. Folkpartiets riksdagsgrupp okade fran 17 till 48 mandat. ^{[ 20 ]} Opinionsundersokning matte till 16 procent for FP den 26 september 2002. ^{[ 21 ]} Folkpartiet var storre an Moderaterna i flera opinionsundersokningar under slutet av 2002. ^{[ 21 ]}

Valframgangen kopplas ofta samman med det under valrorelsen presenterade forslaget om krav pa sa kallat "sprakkrav" for beviljande av medborgarskap , som skapade stor uppmarksamhet kring partiet. Mer signifikant var moderaternas tillbakagang, orsakat av bland annat Uppdrag gransknings valstugereportage , som bidrog till en femprocentig tillstromning av moderata valjare till folkpartiet.

2006?2010 [ redigera | redigera wikitext ]

Infor valet 2006 ingick folkpartiet i den borgerliga samarbetskonstellationen Allians for Sverige , dar syftet var att na ett maktskifte, vilket de ocksa lyckades med. Folkpartiet gick dock ned, vilket formodligen delvis berodde pa en dataintrangsskandal som uppdagades endast nagra veckor innan valet. Folkpartiet fick 7,5 procent (en tillbakagang med 5,9 procentenheter). Alliansen erholl tillsammans 48,1 procent av rosterna och en riksdagsmajoritet. Moderaterna okade kraftigt och anses ha tagit tillbaka manga av de valjare de forlorade till Folkpartiet i valet 2002. Av de 349 mandat som finns i riksdagen fick alliansen 178, varav Folkpartiet fick 28. Den 23 april 2007 meddelade Lars Leijonborg att han inte stallde upp for omval som partiledare, ett besked som foranleddes av att manga lansforbund inte langre forordade honom som partiledare. Till ny partiledare valdes Jan Bjorklund pa hosten samma ar.

2010 och framat [ redigera | redigera wikitext ]

Riksdagsvalet 2010 holls den 19 september och resulterade i en liten tillbakagang for folkpartiet fran 7,5 procent till 7,1 procent varvid partiet forlorade fyra platser i riksdagen och gick fran 28 till 24 mandat. Vid rekryteringen av ministrar fick Folkpartiet behalla samma antal ministrar, och Jan Bjorklund overtog aven posten som vice statsminister i egenskap av partiledare for Alliansens nast storsta parti. Partiledaren okade kraftigt sitt inflytande over regeringen dels pa grund av vice statsministerposten men aven da han tilldelades posten hogskoleminister vilket gjorde att den forre hogskoleministern, folkpartisten Tobias Krantz , fick lamna regeringen.

Det skedde aven omfordelningar pa andra folkpartistiska ministerstolar. Nyamko Sabuni fick dela sin post som jamstalldhets- och integrationsminister med forre partisekreteraren Erik Ullenhag som efter regeringsbildningen overtog rollen som integrationsminister . Sabuni kvarstod som jamstalldhetsminister och overtog aven ansvaret for bland annat forskolefragor. Det departement dar Sabuni tidigare var ensam minister, Integrations- och jamstalldhetsdepartementet , lades ned och posterna forflyttades till arbetsmarknads- respektive utbildningsdepartementet . EU-minister Birgitta Ohlsson beholl sin statsradspost i statsradsberedningen och fick aven sin portfolj utokad med demokrati- och konsumentfragor.

Liberalerna [ redigera | redigera wikitext ]

Inom Folkpartiet hade det flera ganger motionerats om namnbyte pa deras landsmoten och hosten 2015 verkade aven partiledningen mer oppen for ett nytt namn. ^{[ 22 ]} Pa landsmotet 25 november 2015 beslutades ett namnbyte till Liberalerna i en onskan att framhava partiets rotter i upplysningstiden och tydliggora partiets aktuella varderingsgrund. Svenska smapartiet Liberala partiet protesterade mot namnbytet. ^{[ 23 ] [ 24 ]}

Ideologi och ideutveckling [ redigera | redigera wikitext ]

Liberalerna definierar sig som ett liberalt parti. Liberalismen havdar individens frihet och marknadens suveranitet och varnar for foljderna av omfattande samhallsingripanden och ett hogt sa kallat skattetryck . Tidigare partiledaren Bertil Ohlin ansag dock att staten i en fri ekonomi har ansvar for de svagaste och samst stallda och att vissa begransningar i den fria marknaden darfor maste accepteras. Ohlin myntade termen "socialliberalism" (jamfor John Rawls politiska teorier) som beteckning for denna politiska linje. Spanningar har funnits inom partiet mellan ny - och konservativa liberaler pa ena sidan och socialliberaler och frisinnade pa den andra.

Liberalernas liberalism har kannetecknats av ett starkt betonande av fri- och rattigheter. Detta tog sig lange i uttryck i den folkliga och socialt engagerade frisinnet med stark forankring i frikyrka och nykterhetsrorelse och i en socialliberalism dar aven personer med kulturradikala drag fanns representerade. Den tidigare starka frisinnade falangen i partiet har sedan 1970-talet forlorat i inflytande, medan partiet in pa 1990-talet hade socialpolitiska fragor som sjukvard och funktionsnedsattningsfragor som huvudamnen. Pa 2000-talet har partiet blivit mer hogerliberalt och kraftigt betonat fragor som skola och utbildning, EU och integration. Fragor som ofta orsakar livlig intern diskussion ar de sa kallade pappamanaderna i foraldraforsakringen samt integritet och brottsbekampning, i bada fallen pa grund av malkonflikten mellan individens frihet och andra samhallsmal.

Lars Leijonborg paborjade forandringen av partiet at hoger pa samma satt som han aven gjorde med ungdomsforbundet nar han pa 1970-talet valdes till dess ledare. Denna hogerorientering visade sig vinnande i 2002 ars riksdagsval , da Liberalerna lyckades vinna manga moderata roster och vackte liv i striden om vilket borgerligt parti som skulle vara det stora och tongivande partiet. Vandningen mot en mer renodlat liberal linje fortsatte under Leijonborgs styre och sa aven nar Jan Bjorklund tog over partiledarposten. Skolpolitikens stallning forstarktes ytterligare av Bjorklund dar forslag mot den sa kallade "flumskolan" blev tongivande, och en atergang till den skola som fanns innan de stora laroplansreformerna pa 1970 och 1990-talet med ett aterforstatligande av skolan som langsiktigt mal. Aven om sociala reformer sasom allman a-kassa , hogre ersattningsnivaer i socialforsakringen och humanare flyktingpolitik foreslagits under senare ar lagts fram for att blidka den fortfarande starka socialliberala falangen, ar hogersvangen tydlig.

Efter januariavtalet 2019, da Liberalerna medverkade till att slappa igenom en socialdemokratisk regering, beslutades att partiet darefter istallet skulle verka for en ny borgerlig regering. ^{[ 25 ]} Detta innebar ocksa en kursandring i forhallandet till Sverigedemokraterna , som partiet tidigare tagit avstand fran. I november 2021 meddelande Sabuni att Liberalerna kan samarbeta med Sverigedemokraterna. ^{[ 26 ]}

Valresultat [ redigera | redigera wikitext ]

Resultat i riksdagsval per kommun [ redigera | redigera wikitext ]

• 
  1973
• 
  1976
• 
  1979
• 
  1982
• 
  1985
• 
  1988
• 
  1991
• 
  1994
• 
  1998
• 
  2002
• 
  2006
• 
  2010
• 
  2014
• 
  2018

Riksdagsval [ redigera | redigera wikitext ] Se aven: Resultat i val till Sveriges riksdag Val [ n 1 ] Andel (%) Mandat Karta Ref 1908 ? 99 / 230 1911 40,2 % 102 / 230 [ 27 ] 1914 (var) 32,2 % 71 / 230 [ 27 ] 1914 (host) 26,9 % 57 / 230 [ 27 ] 1917 27,6 % 62 / 230 [ 27 ] 1920 21,8 % 47 / 230 [ 27 ] 1921 18,7 % 41 / 230 [ 27 ] 1924 13,0 % 28 / 230 [ 27 ] 1928 12,9 % 28 / 230 [ 27 ] 1932 10,0 % 20 / 230 [ 27 ] 1936 12,9 % 27 / 230 [ 27 ] 1940 12,0 % 23 / 230 [ 27 ] 1944 12,9 % 26 / 230 [ 27 ] 1948 22,7 % 57 / 230 [ 27 ] 1952 24,4 % 58 / 230 [ 27 ] 1956 23,8 % 58 / 231 [ 27 ] 1958 18,2 % 38 / 231 [ 27 ] 1960 17,5 % 40 / 232 [ 27 ] 1964 17,1 % 42 / 233 [ 27 ] 1968 15,0 % 34 / 233 [ 27 ] 1970 16,2 % 58 / 350 [ 27 ] 1973 9,4 % 34 / 350 [ 27 ] 1976 11,1 % 39 / 349 [ 27 ] 1979 10,6 % 38 / 349 [ 27 ] 1982 5,9 % 21 / 349 [ 27 ] 1985 14,2 % 51 / 349 [ 27 ] 1988 12,2 % 44 / 349 [ 27 ] 1991 9,1 % 33 / 349 [ 27 ] 1994 7,2 % 26 / 349 [ 27 ] 1998 4,7 % 17 / 349 [ 27 ] 2002 13,4 % 48 / 349 [ 27 ] 2006 7,5 % 28 / 349 [ 27 ] 2010 7,06 % 24 / 349 [ 28 ] 2014 5,42 % 19 / 349 [ 29 ] 2018 5,49 % 20 / 349 [ 30 ] 2022 4,61 % 16 / 349 [ 31 ]

Landstingsval [ redigera | redigera wikitext ] Val [ n 2 ] Andel (%) Ref 1910 42,5 % [ 27 ] 1912 [ n 3 ] 35,7 % [ 27 ] 1914 [ n 3 ] 33,7 % [ 27 ] 1916 [ n 3 ] 29,3 % [ 27 ] 1918 [ n 3 ] 27,3 % [ 27 ] 1919 25,4 % [ 27 ] 1922 [ n 4 ] 17,1 % [ 27 ] 1926 [ n 4 ] 16,1 % [ 27 ] 1930 [ n 4 ] 13,5 % [ 27 ] 1934 [ n 4 ] 12,5 % [ 27 ] 1938 12,2 % [ 27 ] 1942 12,4 % [ 27 ] 1946 15,6 % [ 27 ] 1950 21,7 % [ 27 ] 1954 21,7 % [ 27 ] 1958 15,6 % [ 27 ] 1962 17,1 % [ 27 ] 1966 16,7 % [ 27 ] 1970 15,3 % [ 27 ] 1973 9,5 % [ 27 ] 1976 10,9 % [ 27 ] 1979 10,4 % [ 27 ] 1982 5,7 % [ 27 ] 1985 13,2 % [ 27 ] 1988 12,3 % [ 27 ] 1991 10,8 % [ 27 ] 1994 7,4 % [ 27 ] 1998 6,1 % [ 27 ] 2002 12,0 % [ 27 ] 2006 8,1 % [ 27 ] 2010 7,5 % [ 32 ] 2014 6,28 % [ 33 ] 2018 6,27 % [ 34 ] 2022 4,60 % [ 27 ]

Kommunalval [ redigera | redigera wikitext ] Val Andel (%) Ref 1970 16,1 % [ 27 ] 1973 10,4 % [ 27 ] 1976 11,3 % [ 27 ] 1979 10,5 % [ 27 ] 1982 6,0 % [ 27 ] 1985 12,4 % [ 27 ] 1988 11,3 % [ 27 ] 1991 9,6 % [ 27 ] 1994 6,9 % [ 27 ] 1998 6,0 % [ 27 ] 2002 11,5 % [ 27 ] 2006 8,1 % [ 27 ] 2010 7,9 % [ 35 ] 2014 6,55 % [ 36 ] 2018 6,81 % [ 37 ] 2022 5,24 % [ 27 ]

Europaparlamentsval [ redigera | redigera wikitext ] Val Procent Mandat Ref 1995 4,9 % 1 / 22 1999 13,9 % 3 / 22 [ 38 ] 2004 9,9 % 2 / 19 [ 39 ] 2009 13,6 % 3 / 18 [ 40 ] 2014 9,91 % 2 / 20 [ 41 ] 2019 4,13 % 1 / 20 [ 3 ]

Lista over partiforetradare [ redigera | redigera wikitext ]

For en lista over Liberalernas nuvarande riksdagsledamoter, se Lista over ledamoter av Sveriges riksdag 2018?2022 .

For en lista over liberala eller folkpartistiska statsministrar genom tiderna, se Sveriges statsminister .

For ovriga personer, se Kategori:Personer i Liberalerna och Folkpartiet .

Grafisk tidsaxel over partiordforande och partisekreterare [ redigera | redigera wikitext ]

Partiordforande [ redigera | redigera wikitext ]

Se Liberala samlingspartiet , Frisinnade landsforeningen och Sveriges liberala parti for partiordforande i Liberalernas historiska foregangare .

Namn	Tilltradde	Avgick	Ref
Felix Hamrin	5 augusti 1934	10 januari 1935	[ 42 ]
Gustaf Andersson i Rasjon	10 januari 1935	28 september 1944	[ 42 ]
Bertil Ohlin	28 september 1944	11 juni 1967	[ 42 ]
Sven Weden	11 juni 1967	26 september 1969	[ 42 ]
Gunnar Helen	7 november 1969	7 november 1975	[ 42 ] [ 43 ]
Per Ahlmark	7 november 1975	4 mars 1978	[ 42 ] [ 43 ] [ 44 ]
Ola Ullsten	4 mars 1978	1 oktober 1983	[ 42 ] [ 44 ]
Bengt Westerberg	1 oktober 1983	4 februari 1995	[ 42 ]
Maria Leissner	4 februari 1995	15 mars 1997	[ 42 ]
Lars Leijonborg	15 mars 1997	7 september 2007	[ 42 ]
Jan Bjorklund	7 september 2007	28 juni 2019	[ 42 ] [ 45 ] [ 46 ]
Nyamko Sabuni	28 juni 2019	8 april 2022	[ 47 ]
Johan Pehrson	8 april 2022 ( tillforordnad ) 26 november 2022 (vald)	nuvarande	[ 48 ] [ 7 ]

Partisekreterare [ redigera | redigera wikitext ]

Not: Mellan 1934 och 1953 var titeln ombudsman for den person som ansvarade for samma arbetsuppgifter som partisekreteraren ansvarar for idag. Den forste att tituleras partisekreterare var Birger Lundstrom . ^{[ 49 ]}

Namn	Tilltradde	Avgick	Ref
Gunnar Hammarlund	1934	1943	[ 49 ]
Birger Lundstrom	1943	1960	[ 49 ]
Olle Dahlen	1960	1964	[ 49 ]
Cyril Olsson	1964	1967	[ 49 ]
David Wirmark	1967	1969	[ 49 ]
Carl Tham	1969	1976	[ 49 ]
Gunnar Strom	1976	1979	[ 49 ]
Lars Leijonborg	1979	1982	[ 49 ]
Birgit Friggebo  (tf.)	1982	1984	[ 49 ]
Peter Orn	1984	1994	[ 49 ]
Susann Torgerson  (tf.)	1994	1995	[ 49 ]
Torbjorn Pettersson	1995	2001	[ 49 ]
Johan Pehrson	2001	2003	[ 49 ] [ 50 ]
Johan Jakobsson	2003	2006	[ 49 ] [ 50 ] [ 51 ]
Helena Dyrssen  (tf.)	2006	2006	[ 49 ] [ 52 ]
Erik Ullenhag	10 oktober 2006	5 oktober 2010	[ 49 ] [ 53 ] [ 54 ]
Nina Larsson	5 oktober 2010	3 oktober 2014	[ 54 ]
Maria Arnholm	3 oktober 2014	28 juni 2019	[ 55 ]
Juno Blom	28 juni 2019	8 april 2022	[ 56 ] [ 57 ]
Maria Nilsson	13 april 2022	17 oktober 2022	[ 58 ]
Gulan Avci	17 oktober 2022	11 april 2024	[ 59 ]
Jakob Olofsgard	12 april 2024	Nuvarande	[ 60 ]

Gruppledare i riksdagen [ redigera | redigera wikitext ]

Den har listan ar ofullstandig , du kan hjalpa till genom att utoka den .

Namn	Tilltradde	Avgick	Ref
Rolf Wirten	1976	1978
Gabriel Romanus	1978	1978
Bjorn Molin	1978	1981
Jorgen Ullenhag	1981	1985
Ingemar Eliasson	1985	1990
Birgit Friggebo	1990	1991
Lars Leijonborg	1991	1997
Anne Wibble	1997	1997
Isa Halvarsson	1997	1998
Bo Konberg	1998	2005
Anna Gronlund Krantz	2006	2006
Johan Pehrson	11 oktober 2006	28 september 2014	[ 61 ]
Erik Ullenhag	28 september 2014	7 juni 2016
Christer Nylander	7 juni 2016	28 juni 2019
Johan Pehrson	28 juni 2019	8 april 2022	[ 62 ]
Mats Persson	8 april 2022	21 oktober 2022	[ 63 ]
Lina Nordquist	21 oktober 2022	nuvarande	[ 64 ]

Europaparlamentariker genom tiderna [ redigera | redigera wikitext ]

• Hadar Cars , 1995?1999
• Marit Paulsen , 1999?2004, 2009?2015
• Cecilia Malmstrom , 1999?2006
• Olle Schmidt , 1999?2004, 2006?2014
• Maria Carlshamre , 2004?2006
• Cecilia Wikstrom , 2009?2019
• Jasenko Selimovi? , 2015?2019
• Karin Karlsbro , 2019?

Partistyrelseledamoter (nuvarande) ^{[ 65 ] [ 66 ]} [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln eller det har avsnittet innehaller inaktuella uppgifter och behover uppdateras . (2022-11) Motivering: Detta avsnitt behover uppdateras efter partiets landsmote den 26 november 2022 Hjalp garna Wikipedia att atgarda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken pa diskussionssidan .

• Nyamko Sabuni , partiledare 2019?2022 ^{[ 47 ]}
• Johan Pehrson , partiledare sedan 8 april 2022
• Fredrik Malm , 2:e vice partiledare sedan 2021
• Juno Blom , partisekreterare 2019?2022
• Gulan Avci
• Hans Backman
• Axel Darvik
• Louise Eklund
• Joar Forssell
• Helena Gellerman
• Nicke Grahn
• Anna-Lena Johansson
• Eva Julin Dombrowe
• Jan Jonsson
• Anne Kotavuopio Jatko
• Anna Lundberg
• Par Lundqvist
• Par Lofstrand
• Maria Mattsson Mahl
• Simona Mohamsson
• Lina Nordquist
• Mats Persson
• Olle Schmidt
• Lars Tysklind
• Johanna Wyckman
• Cecilia Elving , ordforande Liberala kvinnor (adjungerad)
• Christoffer Heimbrand , ordforande Liberala studenter (adjungerad)
• Karin Karlsbro , EU-parlamentariker (adjungerad)
• Romina Pourmokhtari , ordforande Liberala ungdomsforbundet (adjungerad)

Samverkande organisationer [ redigera | redigera wikitext ]

Liberalerna har tva samverkande organisationer: Liberala ungdomsforbundet (LUF) och Liberala kvinnor (LK). Dessa bada organisationer ar fristaende fran partiet, och agerar utifran egna stadgar och riktlinjer. Partiet har dock gett dem en sarstallning, genom att i sina stadgar ange att de far sanda ombud till partiets landsmote och ha adjungerade representanter i partistyrelsen. For Liberala ungdomsforbundet galler att ett av ombuden och en av representanterna ska utses av ungdomsforbundets natverk for hogskolestuderande, Liberala Studenter (LS). ^{[ 67 ]}

Andra organisationer som ar narstaende Liberalerna [ redigera | redigera wikitext ]

Utover de samverkande organisationerna finns ett flertal foreningar, natverk och forbund som ar knutna till, har sin bakgrund inom eller har till syfte att stotta och paverka partiet.

• Fria liberaler i Svenska kyrkan (FiSK) ar en liberal nomineringsgrupp inom Svenska kyrkan .
• Frisinnad tidskrift ar en socialliberal tidskrift, som ges ut av oberoende forening med samma namn Frisinnad Tidskrift.
• Funktionella Liberaler ar ett rikstackande natverk for funktionshinderspolitik.
• Grona Liberaler ar ett rikstackande natverk for miljo- och klimatfragor.
• Homo-, bi- och transliberaler (HBT-liberaler) ar ett fristaende forbund med fokus pa homo-, bisexuellas och transpersoners villkor.
• Kristna Liberaler ar ett natverk for kristna och frisinnade liberaler.
• Liberal Debatt ar en partipolitiskt obunden idetidskrift, som ges ut av en oberoende stiftelse med samma namn.
• Liberala foretagare ar ett rikstackande natverk for naringspolitiska fragor.
• Liberala seniorer ar ett rikstackande natverk for aldrepolitiska fragor.
• Liberala studenter ar ett natverk av hogskolestuderande inom Liberala ungdomsforbundet .
• Ohlininstitutet ar en partipolitiskt obunden stiftelse for vetenskaplig forskning om liberala ideer. Stiftelsen ordnar bland annat debatter, seminarier och utgivning av bocker och vetenskapliga rapporter.
• Karl Staaffs fond for frisinnade andamal ger bidrag till frisinnad press och frisinnade politikers studier.
• Studieforbundet Vuxenskolan (SV) ar partiets studieforbund; Liberalerna var en av tre grundarorganisationer och har tillsammans med Centerpartiet och Lantbrukarnas Riksforbund fortsatt en sarstallning inom studieforbundet.
• Swedish International Liberal Centre (Silc) ar partiets bistandsorganisation.
• Tidningen NU ar en liberal nyhetstidning med veckovis utgivning. Tidningen ags till storsta del av partiet, via Liberal information AB.

Liberala foretagare [ redigera | redigera wikitext ]

Liberala Foretagare ar en forening inom Liberalerna syftar till att samla liberaler med intresse for foretagarpolitik. Foreningen startade under varen 2009 och har verksamhet i flera lokalavdelningar. Forbundsordforande ar (2011) Gunilla Gustafsson.

Liberala ledarsidor [ redigera | redigera wikitext ]

Liberalerna ar, via bolaget Liberal Information AB, delagare i Tidningen NU . ^{[ 68 ]} Utover Tidningen Nu finns det ett mycket stort antal tidningar som inte ags av partiet men betecknar sig som liberala, frisinnade liberala eller oberoende liberala.

Fotnoter [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Johnson, Anders (2014). Alla tiders Stockholmsliberaler : fran Adolf Hedin till Lotta Edholm . Stockholm : Folkpartiets stockholmsforening. ISBN 978-91-637-5402-9  
• Nilsson, Torbjorn (2010). ”Upp och ner i opinionen”. Popular Historia (nr. 5): sid. 38?41. ISSN 1102-0822 .  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikiquote har citat av eller om Liberalerna .

  Citat
• Officiell webbplats
• Liberalernas partiprogram
• Officiell webbplats for HBT-liberaler

v   ?   r Liberalerna Ledarskap Partiledare Hamrin  · Jeppsson  · Andersson  · Ohlin  · Weden  · Helen  · Ahlmark  · Ullsten  · Westerberg  · Leissner  · Leijonborg  · Bjorklund  · Sabuni  · Pehrson Partisekreterare Carlstrom  · Hammarlund  · Lundstrom  · Dahlen  · Olsson  · Wirmark  · Tham  · Strom  · Leijonborg  · Friggebo  · Orn  · Torgerson  · Pettersson  · Pehrson  · Jakobsson  · Dyrssen  · E. Ullenhag  · Larsson  · Arnholm  · Blom  · Nilsson  · Avci  · Olofsgard Gruppledare Wirten  · Romanus  · Molin  · J. Ullenhag  · Eliasson  · Friggebo  · Leijonborg  · Wibble  · Halvarsson  · Konberg  · Gronlund Krantz  · Pehrson  · E. Ullenhag  · Nylander  · Pehrson  · Persson  · Nordquist Partiledarval 1995  · 2017  · 2019 I regeringsstallning Hansson III (1939?1945) 1  · Falldin I (1976?1978) 2  · Ullsten (1978?1979)  · Falldin II (1979?1981) 2  · Falldin III (1981?1982) 3  · Bildt (1991?1994) 4  · Reinfeldt (2006?2014) 5  · Kristersson (2022? ) 6 Relaterade organisationer Liberala ungdomsforbundet  · Liberala kvinnor  · Liberala studenter  · Grona Liberaler  · Fria liberaler i Svenska kyrkan  · Homo-, bi- och transliberaler  · Liberal mangfald  · Liberala Foretagare  · Liberala Flyktingfonden  · Swedish International Liberal Centre  · ALDE  · Liberala internationalen  · Fornya Europa  · Tidningen NU Historia och relaterade amnen Historia  · Alliansen  · Gruppen Fornya Europa  · Liberalernas partistyrelse 1 Samlingsregering med Socialdemokraterna, Bondeforbundet och Hogerpartiet · 2 Koalitionsregering med Centerpartiet och Moderaterna · 3 Koalitionsregering med Centerpartiet · 4 Koalitionsregering med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna · 5 Koalitionsregering ( Alliansen ) · 6 Koalitionsregering med Moderaterna och Kristdemokraterna

v   ?   r Liberalism Riktningar Internationella Anarkokapitalism  · Feministisk  · Klassisk  · Konservativ  · Libertarianism  · Minarkism  · National  · Ny  · Objektivism  · Ordo  · Panarkism  · Social Regionala Amerikansk ( Geo  · Neo  · Paleo )  · Brittisk  · Dansk  · Islamisk  · Liberalism efter land  · Svensk  · Tysk Filosofi Begrepp Frihet ( Handel  · Marknad  · Religion  · Sinne  · Tryck  · Yttrande )  · Jamlikhet ( Mellan konen  · Infor lagen )  · Laissez-faire  · Liberal demokrati  · Marknadsekonomi  · Rattigheter ( Medborgerliga  · Manskliga  · Naturliga  · Negativa och positiva )  · Sekularisering Ideer Den osynliga handen  · Nattvaktarstat  · Principer ( Folksuveranitet  · Icke-aggression  · Skade )  · Samhallskontrakt  · Spontan ordning  · Ursprungspositionen  · Oppet samhalle Verk Om lagarnas anda (1748)  · Nationernas valstand (1776)  · Om friheten (1859)  · Vagen till traldom (1944)  · Anarki, stat och utopi (1974) Nyckelfigurer Globalt Filosofer Bastiat  · Berlin  · Burke  · Friedman  · Hayek  · Kant  · Locke  · Mill  · Mises  · Montesquieu  · Nozick  · Popper  · Rand  · Rawls  · Smith  · Spencer  · Tocqueville  · Wollstonecraft Politiker Acton  · Cavour  · Gladstone  · Havel  · Jefferson  · Lincoln  · Lloyd George  · Madison  · Roosevelt  · Stahlberg Sverige Filosofer Bard  · Bremer  · Chydenius  · Engellau  · Eskilsson  · Forsskal  · Geijer  · Holmberg  · Munkhammar  · Norberg  · Nordstrom  · Segerfeldt  · Svensson  · Tingsten Politiker Ahlmark  · Berg  · Bratt  · Ekman  · Gripenstedt  · Hesselgren  · Ohlin  · Staaff Organisationer ALDE  · ALN  · IFLRY  · Klassiskt liberala partiet  · LI  · Liberala partier  · Liberalerna  · LYMEC  · Renew  · Timbro Relaterat Antifascism  · Antikommunism  · Kapitalism  · Liberalismens historia  · Liberalkonservatism  · Liberalteologi  · Oberoende liberal  · Praxeologi  · Vansterliberalism

v   ?   r Politiska partier i Sverige Partier med bast resultat i senaste val Sveriges riksdag (349 platser) Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti (107)  · Sverigedemokraterna (73)  · Moderata Samlingspartiet (68)  · Vansterpartiet (24)  · Centerpartiet (24)  · Kristdemokraterna (19)  · Miljopartiet de grona (18)  · Liberalerna (16) Mindre partier i riksdagsvalet (med minst 1 000 roster vid valet 2022 ) Partiet Nyans (0,44 %)  · Alternativ for Sverige (0,26 %)  · Medborgerlig samling  · (0,20 %) Piratpartiet (0,14 %)  · MoD - Manskliga rattigheter och Demokrati (0,09 %)  · Kristna Vardepartiet (0,09 %)  · Knapptryckarna (0,08 %)  · Feministiskt initiativ (0,05 %)  · Landsbygdspartiet oberoende (0,03 %)  · Direktdemokraterna (0,03 %)  · Klimatalliansen (0,03 %)  · Enhet (0,02 %)  · SKP (0,02 %) Europaparlamentet (21 av 705 platser) EPP (6) Moderata Samlingspartiet (4)  · Kristdemokraterna (2) S&D (5) Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti (5) ECR (3) Sverigedemokraterna (3) Renew (3) Centerpartiet (2)  · Liberalerna (1) G/EFA (3) Miljopartiet de grona (3) Vanstern (1) Vansterpartiet (1) Mindre partier i Europaparlamentsvalet (med minst 1 000 roster vid valet 2019 ) Feministiskt initiativ (0,77 %)  · Piratpartiet (0,64 %)  · Alternativ for Sverige (0,46 %)  · Medborgerlig samling (0,15 %)  · Partiet Vandpunkt (0,12 %)  · Djurens parti (0,10 %)  · Landsbygdspartiet oberoende (0,05 %)  · Kristna Vardepartiet (0,04 %)  · Direktdemokraterna (0,03 %) Politik i Sverige  · Resultat i val till Sveriges riksdag  · Svenska smapartier och deras resultat i riksdagsval  · Riksdagspartiernas medlemsutveckling