Engelska
English
Uttal	[??ŋ?l??]
Talas i	Australien   Irland   Kanada   Nya Zeeland   Storbritannien   Sydafrika   USA m.fl.
Region	Hela varlden
Antal talare	360?400 miljoner (2006) [ 1 ] Andrasprak : 400 miljoner Frammande sprak : 600?700 miljoner [ 1 ]
Sprakfamilj	Indoeuropeiska sprak Germanska sprak Vastgermanska sprak Anglo-frisiska sprak Engelska sprak Engelska
Skriftsystem	Latinska alfabetet
Officiell status
Officiellt sprak i	67 lander 21 icke-suverana enheter Flera organisationer Forenta nationerna Europeiska unionen Samvaldet Europaradet ICC IOC ISO NATO WTO NAFTA OAS OECD OIC OPEC GUAM PIF UKUSA Agreement ASEAN ASEAN Economic Community SAARC Turkiska radet ECO
Sprakmyndighet	Ingen
Sprakkoder
ISO 639 ?1	en
ISO 639 ?2	eng
ISO 639 ?3	eng
Lander i varlden dar engelska ar till majoriteten ett modersmal    Lander i varlden dar engelska ar officiellt men inte ett till majoriteten modersmal

Engelska ( English ) ar ett vastgermanskt sprak , dock starkt paverkat av bland annat franska och latin . Det ar varldens mest spridda sprak och fungerar i manga delar av varlden som lingua franca . ^{[ 2 ]}

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Engelskan ar ett vastgermanskt sprak. Det nu talade vastgermanska sprak som raknas som narmast beslaktat med engelskan ar lagskotskan ( Scots ) och darefter frisiskan . ^{[ 3 ]} Uppemot 7 500 ord i engelskans aktiva ordforrad ar franska lanord som en foljd av den normandiska invasionen av England ar 1066 efter slaget vid Hastings . ^{[ 4 ]} Germanska sprakvarieteter kom aven tidigare till de brittiska oarna pa 400-talet med olika germanska stammar. Dessa har traditionellt beskrivits som framst saxare (talande saxiska dialekter) och angler (talande angliska dialekter) som tillsammans fatt beteckningen anglosaxare , samt aven jutar , friser och franker . ^{[ 4 ]} Britannien hade tidigare varit bebott framst av kelter , som talade keltiska sprak , men dessa trangdes undan av germanerna. De keltiska folken fortsatte lange att vara dominerande i Skottland och Wales samt pa Irland . De keltiska spraken aterfinns aven i modern tid som iriska , skotsk gaeliska och kymriska , och fanns t.o.m. ar 1777 i Cornwall .

Det fornengelska sprak, som etablerades i England kom sedan att paverkas av senare inflyttningar. Under 800-talet utgjorde danska , norska och svenska vikingar en maktfaktor i England och manga fornnordiska ord upptogs i engelskan, ex. knife/kniv. ^{[ 5 ]} Aven pronomen som ”they” (de), ”their” (deras) och ”them” (dem) togs upp i det engelska spraket vilket ar anmarkningsvart i sprakutbytessammanhang och tyder pa stort skandinaviskt inflytande over det davarande engelska spraket. ^{[ 6 ]} Under samma tid skrevs hjalteeposet Beowulf , det mest kanda litterara verket pa fornengelska. ^{[ 7 ]}

Engelskan, som fran denna tid (ca 1100) benamns medelengelska , blandades nu med betydande romanska influenser fran franskan . Man ska dock akta sig fran att tro att det engelska spraket andrades snabbt, som stavningen indikerar. Det var framst just bara stavningen som andrades i och med ovana normander som skulle skriva engelska med franska stavningsregler. Det fornengelska spraket forandrades gradvis under medeltidens gang. Folket talade engelska medan hovet och den administrativa klassen som foljde i sparen av normandernas invasion (praster, skatteuppbarare med flera) talade franska. Denna franska paverkan kom att besta i drygt tre hundra ar tills Englands band med Frankrike definitivt brots i och med hundraarskriget (1337?1453). Manga hogrestandsord lanades in fran franskan. Sparen av denna paverkan marks bland annat i ord for mat. En levande hjort heter ”deer” (gammalt germanskt ord, beslaktat med ”djur”), medan hjortkott heter ”venison” (inlanat ord fran franskan). Lanorden fran denna tid ar aven ord som anvands i administrationen inom till exempel militaren (till exempel lieutenant av franska lieu tenant , ”stallforetradare”), skattevasendet och det juridiska systemet. ^{[ 8 ]}

Under 1400-talet skedde ett omfattande vokalskifte , vilket ar en anledning till att engelskans stavning skiljer sig mycket fran uttalet. Det ar fran denna tid den nuvarande engelskan raknas som ”modern” engelska. ^{[ 9 ]}

Det brittiska imperiets vaxande makt fran 1600-talet gjorde engelskan till ett varldssprak och USA :s okande inflytande under 1900-talet forstarkte denna stallning ytterligare.

Vissa teorier gor gallande att engelskan ursprungligen ar ett kreolsprak , ^{[ 10 ]} det vill saga sprak som ursprungligen varit pidginsprak , men som anvands som modersmal. Ett pidginsprak anvands som kontaktsprak for manniskor med olika modersmal. De har enkel och osofistikerad grammatik. Med tanke pa det enorma antalet ord med franskt ursprung sa skulle man kunna se den moderna engelskan som ett anglosaxiskt - franskt kreolsprak. Fornengelskan hade tre genus , maskulinum , femininum och neutrum , till skillnad fran den moderna engelskan som inte delar upp ord i genus. Fornengelskans rika bojningssystem har forsvunnit i den moderna engelskan. ^{[ 11 ]}

Grammatik [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Engelsk grammatik

Engelskans grammatik ar baserad pa dess germanska rotter. Engelskan har relativt fa bojningar jamfort med de flesta andra indoeuropeiska sprak . I stallet anvands funktionsord och ordfoljd i storre utstrackning for att ge grammatisk information. Engelskan ar darmed i ganska hog grad ett analytiskt sprak . Engelskans verbsystem ar ganska omfattande och komplicerat och manga verb bojs oregelbundet.

Satsens uppbyggnad [ redigera | redigera wikitext ]

Engelskan ar ett tamligen strikt SVO -sprak, det vill saga ett sprak dar i deklarativa satser ( pastaendesatser ) subjektet placeras fore predikatet , och dar objektet foljer efter detta predikat. Den strikta ordfoljden nodvandiggors av det faktum att subjekt och objekt ej markeras morfologiskt med hjalp av till exempel andelser, det vill saga att ett substantiv ser likadant ut oavsett om det anvands som subjekt eller objekt.

The	dog	bit	the	cat		The	cat	bit	the	dog
best. art.	hund	bet	best. art.	katt		best. art.	katt	bet	best. art.	hund
subjekt		predikat	objekt			subjekt		predikat	objekt
Hunden bet katten						Katten bet hunden

I interrogativa satser ( fragesatser ) placeras visserligen ett hjalpverb forst i satsen, men den inbordes ordningen pa subjekt och objekt forandras vanligen inte, det vill saga, subjektet kommer fore objektet.

Is

the

dog

biting

the

cat

Is

the

cat

biting

the

dog

hjalpverb

best. art.

hund

bitande

best. art.

katt

hjalpverb

best. art.

katt

bitande

best. art.

hund

predikat

subjekt

predikat

objekt

predikat

subjekt

predikat

objekt

Biter hunden katten?

Biter katten hunden?

Imperativa satser (befallningar) ar subjektslosa, och predikatet placeras forst i satsen.

Bite	the	cat		Bite	the	dog
bit	best. art.	katt		bit	best. art.	hund
predikat	objekt			predikat	objekt
Bit katten				Bit hunden

Substantiv [ redigera | redigera wikitext ]

Till skillnad fran de flesta andra indoeuropeiska sprak anvander sig modern engelska inte av grammatiskt genus . Man skiljer visserligen pa naturligt genus (ibland kallat sexus ) i pronominalsystemet , men substantiven ar inte indelade i genuskategorier som svenskans n-genus och t-genus .

Plural [ redigera | redigera wikitext ]

I engelskan bildas plural regelmassigt genom att andelsen -s fogas till substantivet: cat -- cats , dog -- dogs . Denna pluralandelse kan dock upptrada i ett par olika former, varav nagra redovisas har. Om substantivet slutar pa -s, -ch, -sh, -x, eller -z sa upptrader formen -es : bus -- buses , church -- churches ; men om substantivet ar av grekiskt ursprung slutar pa -arch, anvands dock den vanliga formen: monarch -- monarchs . Vissa substantiv som slutar pa -o anvander sig av denna allomorf : tomato -- tomatoes . Aven substantiv som slutar pa -y direkt efter en konsonant anvander sig av -es , och i dessa fall andras dessutom -y till -i-: country -- countries . Om -y foregas av en vokal anvands dock den vanliga formen: day -- days .

Det finns ocksa ett vasentligt antal oregelbundna pluralbildningar, till exempel ox -- oxen , foot -- feet ( omljud ), sheep -- sheep .

Attribut [ redigera | redigera wikitext ]

Vad galler placeringen av olika sorter av bestamningar till ett substantiv foljer engelskan i allt vasentligt samma regler som svenskan.

Adjektivattribut placeras fore substantivet. Observera ocksa att adjektiven inte bojs efter substantivets numerus .

black	dog		black	dogs
svart	hund		svarta	hundar
adjektivattribut	huvudord		adjektivattribut	huvudord
svart hund			svarta hundar

Genitivattribut upptrader i tva former, varav den ena placeras fore substantivet, medan den andra fogas efter substantivet med hjalp av prepositionen of . Vilken typ av genitivattribut som anvands bestams huvudsakligen av semantiska och pragmatiska avgoranden.

The	dog's	bone		The	bone	of	the	dog
best. art.	hund GEN	ben		best. art.	ben	PREP	best. art.	hund
genitivattribut		huvudord		huvudord		genitivattribut
Hundens ben				Hundens ben

Relativsatser placeras efter huvudordet, och fogas vanligen till detta med hjalp av that , who eller which .

The	dog	that	bit	the	cat		The	girl	who	smiled
best. art.	hund GEN	REL	bet	best. art.	katt		best. art.	flicka	REL	log
huvudord		relativsats					huvudord		relativsats
Hunden som bet katten							Flickan som log

^{[ 9 ] [ 12 ]}

Ordforrad [ redigera | redigera wikitext ]

Nastan utan undantag ar de germanska orden (som innefattar alla de grundlaggande sasom pronomen och konjunktioner ) kortare och mer informella an de av latinskt och romanskt ursprung. En engelsktalande kan ofta valja mellan germanska och romanska synonymer : "come" eller "arrive" (att komma), "sight" eller "vision" (syn), "freedom" eller "liberty" (frihet). Ibland kan den talande ocksa valja mellan ett ord som arvts via franskan och ett som inlanats direkt fran latinet: "oversee", "survey" eller "supervise" (overvaka). Sadana synonymer har nagot olika betydelser, varfor spraket kan anvandas pa ett flexibelt satt for att uttrycka fina nyanser.

I vardagssprak ar huvuddelen av orden normalt germanska. Om en talare vill uttrycka sig kraftfullt och tvart anvands vanligen germanska ord. Huvuddelen av orden med latinskt ursprung anvands vanligtvis i mer formellt tal- och skriftsprak, som i en domstol eller en encyklopedisk artikel.

Kannetecknande for engelska ar att dess aktiva ordforrad ar sa stort och foranderligt. Engelskan tar latt upp tekniska termer i vardagssprak och lanar in nya ord som ofta blir allmant anvanda. Dessutom ger slang nya betydelser till gamla ord. ^{[ 5 ]}

Antal ord i engelskan [ redigera | redigera wikitext ]

Engelskans ordforrad ar utan tvivel mycket stort, men att satta en specifik siffra for dess storlek ar mer en fraga om definition an om berakning. Till skillnad fran vissa andra sprak har engelskan ingen sprakakademi som kan definiera officiellt accepterade ord. Ord nybildas regelbundet inom medicin, naturvetenskap och teknik. Vissa av dessa far vidare spridning medan andra forblir hos en mindre grupp. Frammande ord som anvands i invandrargemenskaper tas ofta upp i den storre sprakgemenskapen. Alderdomliga, dialektala och regionala ord kan betraktas som "engelska" eller inte.

Oxford English Dictionary (andra upplagan) inkluderar over 500 000 uppslagsord med en ganska inkluderande hallning:

den tar inte bara in standardspraket i litteratur och tal, nuvarande, foraldrat eller alderdomligt, utan aven det huvudsakliga tekniska ordforradet och ett stort inslag av dialektalt sprak och slang (enligt OED:s supplement 1933). ^{[ 13 ]}

Svarigheten att faststalla antalet ord okas av att nya varianter av engelska framtrader. ^{[ 14 ]}

Ords ursprung [ redigera | redigera wikitext ]

En datorstodd genomsokning av omkring 80 000 ord i den gamla Shorter Oxford Dictionary (tredje upplagan) som publicerades i Ordered Profusion av Thomas Finkenstaedt och Dieter Wolff (1973) uppskattade ordens ursprung som foljer:

• franska , inklusive fornfranska och anglofranska: 28,3 %
• latin , inklusive modernt vetenskapligt och tekniskt latin: 28,24 %
• forn- och medelengelska, fornnordiska och nederlandska : 25 %
• grekiska : 5,32 %
• ingen angiven etymologi: 4,03 %
• avledda fran egennamn: 3,28 %
• alla andra sprak: mindre an 1 % ^{[ 15 ]}

I engelskan finns det cirka ett tusental ord av fornnordiskt ursprung, men de skandinaviska spraken har i modern tid inte lanat ut sarskilt manga ord till engelskan. Ett litet antal sadana aterfinns andock i engelskan. Av svenskt ursprung ar ombudsman (”ombudsman”), lingonberry ("lingon") och smorgasbord (”smorgasbord”). Av nordiskt ursprung ar aven orienteering (”orientering”). Svenska uppfinnare har lanat ut sina namn till vissa begrepp, till exempel Anders Celsius for temperaturskalan Celsius och Anders Jonas Angstrom for vaglangdsenheten angstrom , ofta skriven som angstrom . Begreppen sloyd (”slojd”) och glogg (”glogg”) anvands ibland ocksa. Islandskan har tillhandahallit saga (”saga”) och geyser (”gejser”), norskan fjord , slalom och aven ski (”skida”) och finskan , som dock inte ar ett nordiskt sprak i lingvistisk mening, sauna (”bastu”). ^{[ 5 ]}

Fonologi [ redigera | redigera wikitext ]

Vokaler [ redigera | redigera wikitext ]

Det ar vokalerna som skiljer sig mest fran omrade till omrade.

Dar tecken forekommer i par motsvarar det forsta ljudet det som anvands i nordamerikansk engelska och den engelska som talas pa andra stallen.

Vokalen U kan sta for antingen /u/ eller /ju/.

IPA	Beskrivning	Exempel	Kommentarer
monoftonger
i/iː	Sluten framre orundad vokal	bead
?	Halvsluten halvframre orundad vokal	bid
?	Mellansluten framre orundad vokal	bed
æ	Halvoppen framre orundad vokal	bad
?	Oppen bakre rundad vokal	bod	Nordamerikansk engelska saknar detta ljud och ord med detta ljud uttalas med /?/ eller /?/ . Enligt The Canadian Oxford Dictionary (1998) forekommer detta ljud i standardkanadensisk engelska.
?	Mellanoppen bakre rundad vokal	pawed	Manga dialekter av nordamerikansk engelska saknar denna vokal.
?/?ː	Oppen bakre orundad vokal	bra
?	Halvsluten halvbakre rundad vokal	good
u/uː	Sluten bakre rundad vokal	booed
?/?	Mellanoppen bakre orundad vokal Halvoppen central vokal	bud
?/?ː	Mellanoppen central orundad vokal	bird	Den nordamerikanska varianten av detta ljud ar en r-fargad vokal .
?	Schwa	Rosa's	Manga talare av nordamerikansk engelska skiljer inte mellan dessa tva obetonade vokaler. For dem uttalas roses och Rosa's likadant, och det tecken som vanligtvis anvands ar schwa /?/ .
?	Sluten central orundad vokal	roses	Detta ljud transkriberas ofta med /i/ eller med /?/ .
diftonger
e?	Mellansluten framre orundad vokal Sluten framre orundad vokal	bayed
o?/??	Mellansluten bakre rundad vokal Halvsluten halvbakre rundad vokal	bode
a?	Oppen framre orundad vokal Halvsluten halvframre rundad vokal	buy
a?	Oppen framre orundad vokal Halvsluten halvbakre rundad vokal	bough
??	Mellanoppen bakre rundad vokal Sluten framre orundad vokal	boy

Konsonanter [ redigera | redigera wikitext ]

Detta ar engelskans konsonantsystem med tecken fran internationella fonetiska alfabetet (IPA).

	bilabial	labio- dental	inter- dental	alveolar	post- alveolar	palatal	velar	glottal
klusil	p  b			t  d			k  g
nasal	m			n			ŋ 1
flapp				? 2
frikativa		f  v	θ  ð 3	s  z	?  ? 4		x 5	h
affrikata					t?  d? 6
approximant				? 7		j
lateral approximant				l, ?

	labiovelar
approximant	?  w 8

^{[ 16 ]}

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

1. Den velara nasalen [ŋ] ar i vissa dialekter i norra Storbritannien en icke-fonemisk allofon av /n/, som bara forekommer framfor /g/. I alla andra dialekter ar den ett separat fonem, som dock bara forekommer i stavelsekoda .
2. Den alveolara flappen [?] ar en allofon av /t/ och /d/ i obetonade stavelser i nordamerikansk engelska och i okande utstrackning i australisk engelska . Detta ar ljudet av "tt" eller "dd" i orden latter och ladder , vilka ar homofoner i nordamerikansk engelska. Det ar samma ljud som representeras av enkelt "r" i vissa varieteter av spanska .
3. I vissa dialekter, sasom cockney , sammansmalter interdentalerna /θ/ och /ð/ vanligen med /f/ och /v/, och i andra, som afrikansk-amerikansk talad engelska sammanfaller /ð/ med /d/. I vissa irlandska varieteter blir /θ/ och /ð/ de motsvarande dentala klusilerna, vilka da kontrasterar med de vanliga alveolara klusilerna.
4. Ljuden /?/, /?/ och /?/ ar labialiserade i vissa dialekter. Labialisering ar aldrig kontrastiv i initial stallning och transkriberas darfor inte alltid.
5. Den tonlosa velara frikativan /x/ anvands endast av skotska och walesiska engelsktalare for skotska eller gaeliska ord sasom loch /l?x/ eller av vissa talare for lanord fran tyska och hebreiska som Bach /bax/ och Chanukah /xanuka/, eller i vissa dialekter som Scouse (i Liverpool ) dar affrikatan [kx] anvands istallet for /k/ i ord som docker /d?kx?/ . De flesta som har engelska som modersmal har svart att uttala detta ljud korrekt nar de lar sig frammande sprak, och anvander ljuden [k] och [h] i stallet.
6. Tonlost w [?] aterfinns i skotska, irlandska, vissa overklassbrittiska, vissa ostamerikanska och nyzeelandska accenter. I alla andra dialekter sammanfaller det med /w/.

Tonande och aspirerade konsonanter [ redigera | redigera wikitext ]

Om klusiler uttalas tonande och aspirerade i engelska beror pa dialekt och kontext, men nagra allmanna regler kan ges:

• Tonlosa klusiler och affrikator (/ p /, / t /, / k / och / t? /) blir aspirerade nar de forekommer initialt i ord eller i borjan av en betonad stavelse och inte ingar i en konsonantgrupp ? jamfor pin [ p??n ] och spin [ sp?n ].
  • I vissa dialekter sker aspirationen aven i obetonade stavelser.
  • I andra dialekter, sasom indisk engelska , kan de flesta eller alla tonlosa klusiler forbli oaspirerade.
• Ord-initiala tonande klusiler kan forlora stambandston i vissa dialekter.
• I ordslut kan tonlosa klusiler bli outlosta eller atfoljas av en glottal klusil i vissa dialekter (till exempel manga varieteter av amerikansk engelska ) ? exempel: tap [ t?æp? ], sack [ sæk? ].
• I ordslut kan tonande klusiler forlora stambandston i vissa dialekter (till exempel vissa varieteter av amerikansk engelska) ? exempel: sad [ sæd? ], bag [ bæ?? ]. I andra dialekter ar de fullt tonande i final stallning, men endast delvis tonande i initial stallning.

Ortografi [ redigera | redigera wikitext ]

Engelskan skrivs med det latinska alfabetets 26 grundbokstaver. Inga diakritiska tecken anvands och sadana undviks i allmanhet aven vid direkta citatord fran frammande sprak. Apostrof (vilket ibland raknas som diakritiskt tecken) anvands regelbundet och forutom att markera utelamnade bokstaver vid sammansmaltning av ord, har den vissa grammatiska funktioner.

Engelskan har en "djupare" ortografi an de flesta andra europeiska sprak. Det innebar att det ar valdigt vanligt att ett visst ljud kan stavas pa manga olika satt och att en viss bokstav kan uttalas pa manga olika satt, oftast beroende pa omgivande bokstaver, pa det morfem i vilket den ingar, samt pa ordens ursprung. Det ar framst vokalerna som kan ha mycket skiftande stavningar. I konsonantsystemet framtrader sambanden mellan bokstav/bokstavskombination och ljud nagot mer direkt och regelbundet. Det ortografiska "djupet" har sin forklaring i att skriftspraket inte foljt forandringar som agt rum i det talade spraket samt pa en tendens under langa perioder att lata inlanade ord fran exempelvis franskan och latinet behalla originalsprakets stavning. Till de mest inkonsekvent stavade fonemen hor det langa /i:/-ljudet, som kan stavas pa minst atta olika satt ( b ea t , b e , f ee l , k ey , sk i , q uay , n ie ce , s ei zure ), av vilka fler an halften ocksa kan sta for helt andra fonem . Vokalernas uttal paverkas ofta av andra vokaler i samma ord, vilka i manga fall i sig ar stumma. Att engelskan har en sa djup ortografi framhalls garna av dem som ar skeptiska till engelskan som internationellt kontaktsprak. Ocksa lingvister brukar papeka detta som en nackdel med spraket. En fordel kan den konservativa stavningen emellertid ha i att det (i skrift) ar latt for manga som talar andra europeiska sprak att kanna igen ord eller deras bestandsdelar fran ord i sitt eget sprak, trots att spraken har olika uttal for dem.

Geografisk fordelning [ redigera | redigera wikitext ]

Engelskan talas som huvud-, minoritets- eller bisprak i:

Antigua och Barbuda Australien Bahamas Bahrain Barbados Belize Botswana Dominica Fiji Filippinerna Gambia Ghana Grenada Guyana Indien Irland Jamaica Kamerun Kanada Kenya Kiribati Lesotho Liberia Malawi Malta Marshalloarna Mauritius Mikronesien Namibia Nauru

Nigeria Nya Zeeland Pakistan Palau Papua Nya Guinea Rwanda Saint Kitts och Nevis Saint Lucia Saint Vincent och Grenadinerna Salomonoarna Samoa Seychellerna Sierra Leone Singapore Storbritannien Swaziland Sydafrika Tanzania Tonga Trinidad och Tobago Tuvalu Uganda USA Vanuatu Zambia Zimbabwe Brittiska besittningar och protektorat .

Engelskan ar ocksa ett av de officiella spraken i FN , och ett av de tva huvudspraken i EU . Inom Nato ar engelska det sprak som anvands i de sammanhang dar medlemslander med tva eller flera olika sprak deltar.

Dialekter [ redigera | redigera wikitext ]

Det har avsnittet behover fler eller battre kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2020-05) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Brittisk engelska [ redigera | redigera wikitext ]

The Queen's English (fore Elizabeth II The King's English ) eller oxfordengelska (kallas aven pa engelska for Recieved pronounciation , RP, se brittisk engelska ) ar standardsprak i Storbritannien , och baserar sig pa de dialekter som talades i grevskapen kring London pa 1600-talet . Faktum ar att endast cirka 3% av den brittiska befolkningen talar RP trots att den formen fram tills de senaste aren favoriserades i till exempel BBC:s radio- och tv-utsandningar samt inom det hogre utbildningssystemet. ^{[ 17 ]}

Omkring halften av alla britter anses tala nordengelska som har ett helt annat uttal och en annan intonation an syd(ost)engelska. ^{[ 18 ]} I nordengelska (vilket anses vara den engelska som talas ungefar norr om en linje fran Coventry och uppat) uttalas "love" [l?:v] som [lov], laspljudet θ ersatts med f (thinner [θinne(r)] uttalas [finner]), ^{[ kalla behovs ]} R uttalas i alla stallningar till skillnad fran RP m.fl ^{[ kalla behovs ]} . skillnader. Uttalen skiljer sig sa kraftigt at att manga engelsman fran sodra England och manga amerikaner knappt forstar vad manniskor med nordengelskt uttal sager. ^{[ 18 ]} I London var det tidigare vanligt att tala cockney bland de lagre socialgrupperna, men detta har numera i stor utstrackning ersatts med en form som kallas Estuary English ( flodmynningsengelska , syftar pa floden Themsens mynning nara London) som anses vara ett mellanting mellan cockney och RP. ^{[ 19 ]} En annan form som uppstatt pa senare ar i framforallt London ar " mid-Atlantic " som ar ett slags blandsprak mellan RP och amerikansk engelska. ^{[ 20 ]}

Forutom ovan namnda dialekter finns aven skotsk engelska, som huvudsakligen talas i Skottland , med tungspets-r och ett annorlunda ordforrad dar ett storre antal ord harstammar fran Skandinavien . En person som talar en bra engelska men som har svenska som modersmal kan av infodda engelsman pa grund av brytningen tros vara skotte .

Den i Wales talade engelskan, med en intonation som paminner om svenska , har ofta en annan ordfoljd, till exempel Goin' down the mine he is istallet for den engelska varianten He is going down the mine.

Den irlandska engelskan ar ett resultat av koloniseringen samt immigration. Spraket norn som tidigare talades pa Shetlandsoarna och Orkneyoarna paminde om fornnorska, da Norge styrde oarna fram till 1400-talet . Det marks pa omradets ortnamn.

Amerikansk engelska [ redigera | redigera wikitext ]

En annan huvudvariant pa engelskan med en stavning och ett uttal som skiljer sig fran brittisk engelska ar amerikansk engelska . Till skillnad fran de brittiska oarnas uppsplittring ar den amerikanska engelskan forvanansvart enhetligt i uttal trots den enorma ytan som den tacker. De enda dialektala skillnaderna finns i huvudsak i amerikanska sydstaterna (nedsattande kallat "the Southern drawl"), i New England dar spraket paminner mycket om RP ( John F Kennedy fran Boston uttalade till exempel inte 'r' i alla stallningar, vilket ar typiskt for new englanddialekten) samt General American som ar det sprak de flesta amerikaner talar. " Black English ", eller "Ebonics", ar beteckningen for dialekten som talas av manga afro-amerikaner . "Valley Girl" English ar ett uttal och visst ordforrad som harstammar fran tonaringar i Kalifornien .

R uttalas i alla stallningar; ord som bath uttalas [bæθ] (jamfor RP: b?:θ med lang vokal) och stavningen skiljer sig fran brittisk engelska genom manga olika sorters forkortningar och neddragande pa "onodiga vokaler" (GA: behavior; RP: behaviour). Det finns aven ett litet annorlunda ordforrad som skiljer sig fran brittisk engelska och vissa ord har andra betydelser i amerikansk engelska an i den brittiska varianten.

Exempel:

• "Tunnelbana" heter underground i brittisk engelska, men subway i amerikanskan (fler varianter finns, bland annat rapid transit ). Daremot ar subway i brittisk engelska beteckning for ett underjordiskt overgangsstalle for fotgangare, som ska ta sig till andra sidan gatan.
• "Jarnvag" heter railway i brittisk engelska, railroad i amerikansk engelska.
• "Hiss" heter lift i brittisk engelska, elevator i amerikansk engelska; icke att forvaxla med escalator , rulltrappa.

Manga tekniska ord fran 1800-talet, sasom de ovanstaende, ar olika, da landerna inte samarbetade pa 1800-talet.

Skillnaderna mellan amerikansk och brittisk engelska ar dock inte sa stora att det i allmanhet blir risk for allvarligare missforstand eller att det inte gar for en amerikan att lasa en bok skriven pa brittisk engelska och vice versa.

Nagra viktiga undantag dock:

• Sattet att skriva datum . Exempel: 05/04/03 . Amerikanen tolkar det som maj den fjarde dagen ar 2003. Britten satter emellertid alltid dagen fore manaden och artalet och tolkar det som den 5 april 2003. Datum skrivs ocksa i officiella sammanhang som 5 april 2003.
• Sattet att ange vaningsplan i byggnader: Amerikanen raknar nedifran och upp: First story , second story , third story …, medan britten raknar Ground floor (alternativt bottom floor ), first floor , second floor etcetera. Salunda blir third story = second floor .

Grammatiskt sett ar det mycket fa skillnader mellan amerikansk och brittisk engelska. I de flesta fall ror det sig enbart om att vissa typer av grammatiska konstruktioner, som ar godtagbara i bada varianterna, har olika frekvens i respektive dialekt. Det finns dock ett par saker som skiljer sig at. En sadan sak ar hur man betraktar kollektiva substantiv . I brittisk engelska vacklar bruket mellan att betrakta dessa som singulara och plurala , medan amerikansk engelska nastan uteslutande betraktar dem som singulara. Detta innebar att i brittisk engelska tillats bade The team want to win och The team wants to win , medan i amerikansk engelska enbart den senare formen ar acceptabel. Det finns ocksa exempel dar amerikansk engelska och brittisk engelska skiljer sig at vad galler foredragen preposition , till exempel different from och different to?/?than .

Ibland ar det sammanhanget som styr numerus av ett kollektiv. Exempel: staff . Om man avser en organisatorisk enhet galler singular: The staff is closed for today , men om man avser de personer som utgor staben galler plural: The staff have gone home .

Andra dialekter [ redigera | redigera wikitext ]

Forutom USA och Storbritannien och deras dialekter finns aven australisk engelska med omisskannlig intonation och uttal, sydafrikansk engelska , kanadensisk engelska , irlandsk engelska , nyzeelandsk engelska och manga andra. Till detta kommer flera andra sorters engelska uttal som sydostasiatisk engelska som talas i Hongkong, Malaysia och Singapore, indisk engelska med flera olika sorters regionalt fargade engelskuttal. Till detta kommer ett okant antal miljoner som talar engelska som pidgin vilket ar vanligt pa Filippinerna.

Pidginsprak och kreolsprak [ redigera | redigera wikitext ]

Med engelska som bas har det uppstatt ett antal pidgin- och kreolsprak . Haribland kan namnas pidginengelska , jamaicansk kreol , srana , tok pisin och pitcairnesiska . Aven ebonics , den engelska som talas av manga afroamerikaner, betraktas ibland som ett kreolsprak.

Forenklad engelska [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns manga olika varianter av engelskan som forenklats for att gora spraket lattare att lasa for nyborjare. En av dem ar Basic English , som utarbetades pa 1920-talet av C. K. Ogden . En annan variant ar Simplified English , som ursprungligen var avsett att anvandas i flyg- och rymdindustrins underhallsmanualer.

De har inte fatt sarskilt stort faste, eftersom vitsen med sprakundervisning ar att kunna kommunicera med personer som anvander det spraket. Det ar mindre meningsfullt att lara sig forsta ett sprak fa talar.

Utbildning i engelska [ redigera | redigera wikitext ]

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

I svensk grundskola ar engelska obligatoriskt och godkant betyg kravs for gymnasiestudier forutom individuella programmet . I gymnasieskolan ar engelska ett gymnasiegemensamt amne (tidigare karnamne ) som lases av elever pa alla program. ^{[ 21 ] [ 22 ]} Ar 2005 sade sig 85% av Sveriges vuxna befolkning (15+) kunna konversera pa engelska, vilket placerade Sverige pa plats tva inom EU bland lander dar engelska inte var officiellt sprak (forstaplatsen innehades av Nederlanderna). ^{[ 23 ]} Engelskundervisning i Sverige har anor sedan 1800-talet och blev forsta frammande sprak pa 1940-talet.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Varldens storsta sprak
• Svengelska (svensk engelska)
• Eiken Japansk engelskacertifiering
• Sprakskatt

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran engelsksprakiga Wikipedia , English Language , 28 juni 2009 .

Skrivna kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Olsson, Stig, Handbok i engelskt uttal , 1982, ISBN 91-44-18621-5
• Jan Svartvik , Engelska - osprak, varldssprak, trendsprak , 1999, ISBN 91-7227-021-7
• Svartvik, Jan och Sager, Olof, Modern engelsk grammatik , 2000, ISBN 91-21-18368-6

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Engelska pa Wikibooks.
  Bocker

v   ?   r Europeiska unionens officiella sprak Bulgariska  · Danska  · Engelska  · Estniska  · Finska  · Franska  · Grekiska  · Iriska  · Italienska  · Kroatiska  · Lettiska  · Litauiska  · Maltesiska  · Nederlandska  · Polska  · Portugisiska  · Rumanska  · Slovakiska  · Slovenska  · Spanska  · Svenska  · Tjeckiska  · Tyska  · Ungerska

v   ?   r Engelska sprakets historia Fornengelska  · Medelengelska  · Tidig nyengelska  · Nyengelska

v   ?   r Varianter av engelska spraket Afrika Kamerunsk engelska  · Sydafrikansk engelska Asien Indisk engelska  · Pakistansk engelska Europa Brittisk engelska  · Engelsk engelska  · Irlandsk engelska  · Skotsk engelska  · Walesisk engelska Nordamerika Amerikansk engelska  · Sydstatsengelska  · Afroamerikansk engelska  · Kanadensisk engelska  · Karibisk engelska Bahamisk engelska  · Jamaicansk engelska Oceanien Australisk engelska  · Nyzeelandsk engelska

Auktoritetsdata ? LCCN : sh85043413 ? GND : 4014777-0 ? SUDOC : 027219232 ? BNF : cb119308987 (data) ? HDS : 011198 ? NDL : 00561788 ? NKC : ph114056 ? BNE : XX528236