한자로

jiddisch (av tyska judisch ’judisk’) , yiddish , ashkenaziska , germanskt sprak, ett av huvudspraken for judar i forskingringen, vid sidan av bland annat ladino, hebreiska och arabiska, ett av de nationella minoritetsspraken i Sverige. Det har utvecklats ur medelhogtyska dialekter och innefattar bland annat slaviska, hebreisk/arameiska och romanska element.

Fore andra

(49 av 344 ord)

Vill du fa tillgang till hela artikeln?

Testa NE.se gratis eller Logga in

Historisk utveckling

I den vanligast accepterade synen pa utvecklingen av jiddisch anses de ungefarliga artalen 1250, 1500 och 1700 utgora vandpunkter.

Under en period fram till 1250 etablerade judar fran norra delarna av Frankrike och Italien sina forsta bosattningar i det tysktalande territoriet i Lothars kungadome (Lotharingia).

(45 av 321 ord)

Dialekter

Jiddisch har tva huvuddialekter, en vastlig och en ostlig. Den vastliga, som har en langre historia, anvands numera nastan inte alls. Den talades tidigare i olika delar av Tyskland, Bohmen, Mahren, Osterrike, Schweiz, norra Italien, Alsace, Lorraine och Nederlanderna. Den ostliga dialekten utvecklades senare,

(44 av 309 ord)

Skriftsprak

Jiddisch skrivs med hebreisk skrift. Alla hebreiska bokstaver betecknar konsonanter, men

(11 av 51 ord)

Grammatik

Grammatiken ar av germansk karaktar, men innefattar diverse nybildningar. Sa till

(11 av 68 ord)

Ordforrad

Ordforradet karakteriseras av att det har sitt ursprung i flera olika

(11 av 66 ord)

Litteratur

Den aldre jiddischlitteraturen, ofta benamnd ”Spielmann”-epoken, ar antingen religios, liturgisk eller romantisk, underhallande. Ett exempel pa det forra ger den beromda ”Cambridge Yiddish Codex” (1382) med berattelser om bland annat Abraham, Josef och Mose. De mest bekanta romantiska ”Spielmann”-verken ar ”Bove-bukh” av Elia Levita (skrivet 1507) och ”Shmuel-bukh” (1544). I?Prag utkom 1608 polacken Jakob ben Isak Ashkenazis

(58 av 405 ord)

Drama och teater

Religiosa orsaker hindrade lange judarna fran att skapa sin egen dramatik. Accepterade undantag var framst dramatiska gestaltningar av de handelser som beskrivs i Esters bok, sa kallade purimspel.

Ur denna bibliska dramatik vaxte pa 1800-talet en jiddischteater fram i Osteuropa. De forsta egentliga pjaserna var ”Reb Henoch”

(47 av 332 ord)

Film

Under 1930- och 40-talen utvecklades en filmkultur pa jiddisch i framfor allt Polen och USA (New

(16 av 114 ord)

Information om artikeln Visa Stang

Medverkande

Lars Ahlander
Michal Rudawski
Mikael Parkvall
Sally Boyd
Tryggve Kronholm

Litteraturanvisning

Sprak :

Encyclopædia Judaica 16 ( 1982 );

A. Harkavy, English?Yiddish Dictionary ( 1898 );

M. Schaechter , ”Dem Jivos Jidish-oyftu”, Yivo-Bletter 1980;

M. Weinreich , ”Ashkenaz: Di jidish-tkufe in der jidisher Geschichte”, Yivo-Bletter 1951.

Litteratur :

H. Dinse & S. Liptzin, Einfuhrung in die jiddische Literatur ( 1978 );

J.A. Fishman , Never Say Die! ( 1981 );

S. Liptzin , The Maturing of Yiddish Literature ( 1970 );

C.A. Madison, Yiddish Literature ( 1968 );

R.F. Shepard & V. Gold Levi, Live and Be Well ( 1982 ).

Drama och teater :

M. Banham ( utgivare ), The Cambridge Guide to World Theatre ( 1985 );

D.S. Lifson, The Yiddish Theatre in America ( 1965 );

Z. Shakov, The Theatre in Israel ( 1963 );

N. Wandrow, Vagabond Stars ( 1977 ).

Film :

J. Hoberman, Bridge of Light: Yiddish Film Between Two Worlds ( 1992 ).

Kallangivelse

Nationalencyklopedin, jiddisch. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lang/jiddisch (hamtad 2024-05-25)