MOBILISERING Jordens lungor brinner och den brasilianska politiska ledningen avvisar hjalp och krav fran omvarlden. Allt fler sager sig undvika att kopa brasilianska varor. Men fungerar verkligen bojkott som metod? Ja, om den ar valorganiserad, menar experterna.

Regnskogen i brasilianska distriktet Amazonas brinner i en omfattning som saknar motstycke i historien. Samtidigt har synen pa regnskogen som skyddsvard forandrats under president Jair Bolsonaros ledning, vilket har lett till en okad avskogning ? bade legal och illegal. Straffet for illegal avverkning och gruvdrift har mildrats och brasilianska satellitbilder visar att regnskogen avverkas i en allt hogre takt: Tre fotbollsplaner i minuten huggs ner. Enligt sakkunniga har avverkningen en direkt koppling till branderna, da ofta fattiga bonder satter eld pa det som aterstar for att fa mark att odla pa. Brander som inte sallan sprider sig utom kontroll.

Allt detta vacker bade avsky och radsla , mitt i vetskapen om vad en kollaps av ekosystemet i Amazonas regnskog ? som stracker sig over flera lander ? skulle innebara for miljon. I juni valde svenska matkedjan Paradiset att helt sluta salja livsmedel fran landet, ett beslut som uppmarksammades stort aven av brasiliansk media. Men inga fler aktorer, eller stater, har foljt Paradisets exempel. Nu hojs roster bland annat via sociala medier om en konsumentbojkott av brasilianska produkter.

Men fungerar bojkott av varor fran ett land som metod for att fa en forandring?

??Ja, en valorganiserad bojkott kan skicka en varningssignal om att i det har fallet Brasilien maste gora nagot. Men det maste finnas en strategi, det racker inte att saga som enskild konsument att ”nu slutar jag ata brasilianskt naturkott och soja”. Det kanns kanske bra for just den enskilda individen, men det kommer inte att hjalpa, sager Michele Micheletti, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Hon har en bred bakgrund inom forskning kring medborgares involvering i politik och samhallsforandring och har aven studerat bojkott som metod. Historien har visat vilka strategier som fungerar i lagen dar det ar civilsamhallet som inleder en protest, menar hon.

??Du maste borja med att identifiera vilka produkter det har konkret handlar om och sedan vilka foretag som producerar, importerar och saljer dem vidare. I den har kulturen pratar vi om maltavlor, vem ar det vi ska skicka signalen till och hur kan det goras mest effektivt?

Forsta steget ar att ga samman med fler: involvera andra manniskor och organisationer som jobbar med eller vill agna sig at samma fragor. Andra steget ar just att identifiera maltavlorna – foretag eller andra aktorer som hanterar produkterna. Nar de har hittats, kontakta dem och begar en forandring, beratta vad som ar fel och hur det kan atgardas.

? Det ar viktigt att forsoka hitta forslag kring hur foretagen och producenterna kan gora ratt, att ge dem alternativ. Om de sedan anda inte andrar sig, maste man inleda bojkotten med att ta fram forslag pa alternativa produkter som konsumenterna i stallet kan kopa. Att bojkotta en vara dar det inte finns nagot alternativ ar svart, for att inte saga omojligt.

Micheletti tror att en bojkott av brasilianska varor skulle kunna vacka den inhemska opinionen, som i sig kan leda till en forandring eftersom Brasilien ar beroende av sin export. Men i detta ar det ocksa viktigt att som konsument inse sitt eget ansvar for produkter som aventyrar klimat, halsa eller manskliga rattigheter.

? Var och en av oss maste tanka pa hur vi lever vara liv. Vi har ett ansvar for att den har efterfragan har uppstatt, till exempel pa naturkott och soja som produceras genom att valdigt fattiga bonder skovlar regnskog for att fa betes- och odlingsmark. Om vi tror att vi kan losa det har problemet bara genom att bojkotta sa tanker vi fel. Vi behover ocksa hitta langsiktiga alternativ till omstallning for de som i dag inte har nagra sadana mojligheter, sager Michele Micheletti.

Magnus Bostrom, professor i sociologi vid Orebro universitet , ar inne pa samma linje. For att fa en hallbar framtid, behovs det stod for att fa fram hallbara alternativ.

? Det har handlar ocksa om att langsiktigt undvika det som inte ar hallbart for klimatet och den biologiska mangfalden. Nar vi ser hur produktionen ser ut i Brasilien, som exempel, kan vi se att det har vare sig ar normalt eller hallbart pa sikt ? det finns inget att bojkotta for att sedan ga tillbaka till,?sager han.

Att vara en del i att sanda en varningssignal genom en bojkott ar ett steg att ta ? men det grundlaggande som behover goras ar ocksa att stalla om sin egen konsumtion.

??Det handlar om att skaffa sig perspektiv och en helhetsbild pa sin egen konsumtion. Att titta pa sin egen vardag for att se hur man kan stalla om sitt liv. Vad ar det som ar nodvandigt och vad ar det vi gor bara for att fylla den starka samhallsnormen om att vi ska konsumera?

Magnus Bostrom och hans kollegor ar mitt uppe i ett forskningsprojekt som gar ut pa att folja konsumenter som staller om till mer klimatmedvetna liv. En viktig del i det, som han sett redan i sin tidigare forskning, ar att vi inte gor omstallningen helt ensamma.

??Deltagarna i projektet gor det har tillsammans, hela familjer eller med vanner. Jag tror inte att man fixar den har omstallningen helt pa egen hand. Var konsumtion ar en del i det som ar vart sociala liv och samspel, i vad vi valjer att gora tillsammans och vad som ses som viktigt att visa upp utat, och da maste ocksa det andras.

En forandring vi gor pa individniva ar en viktig borjan som nar vi blir tillrackligt manga kommer att leda till en forandring av samhallet, menar Magnus Bostrom.

??Hela samhallet behover stallas om for att passa en ekonomi som inte bygger pa overkonsumtion. Det finns risker i att en sadan omstallning leder till arbetsloshet, fattigdom och sociala problem. Men det gar, och den behover goras, sager Magnus Bostrom.

Las mer: Atta utmaningar i att minska din konsumtion

Bojkotter ? tre historiska exempel

Sett till historiska exempel sa finns det flera bojkotter som varit framgangsrika, eller ar intressanta av andra skal.

??I Sverige pa 90-talet inledde miljogrupper en bojkott mot klorblekt papper som blev framgangsrik. De inledde med att kontakta pappersbruken som anvande klorblekning och diskutera en forandring av produktionen. Nar bruken meddelade att de skulle stalla om men att det skulle ta valdigt lang tid, hittade miljoaktivisterna ett pappersbruk som anvande en metod utan klor. Det gav dem mojlighet att inleda bojkott och presentera ett alternativ for konsumenterna att kopa, sager Michele Micheletti.

Det ledde till att pappersbruken som anvande klor i blekningen stallde om sin produktion snabbare an de hade uppgett var mojligt.

Ett annat exempel pa en bojkott av produkter som blev valdigt omfattande och fick brett stod ar den mot Sydafrikas rasistiska apartheidsystem . Det var en bojkott dar det var latt att vara tydlig i sitt budskap, vilket ocksa ar en forutsattning for att lyckas med sitt syfte i en mobilisering av den har typen. For att fa med sig en stor mangd manniskor och i forlangningen ocksa stora aktorer och politiker i en bojkott behovs det en tydlig kunskapsgrund.

??I bojkotten riktad mot Sydafrika fanns det en tydlig och bred mobilisering i civilsamhallet, via FN och en mangd stater. Det fanns en valdigt stark opinion for att krava ett stopp pa apartheidsystemet, sager Magnus Bostrom.

Ett exempel pa en pagaende bojkott ar kampanjen mot barnmatsforetaget Nestle , som pagatt i manga ar, samordnas av internationella barnmorskeorganisationer och stods av flera lander och bland annat fackforbund som svenska Vardforbundet . Bojkotten galler att foretaget marknadsfor brostmjolksersattning i fattiga lander pa ett satt som inte foljer varldshalsoorganisationen WHO:s barnmatskod. Nestle bidrar till att amningen minskar i fattiga omraden dar det inte sallan rader brist pa rent vatten, vilket ger risk for ohalsa och naringsbrist bland barnen.