HIETAMIES (HIRVISAARI), Laila?
(1938?2021)?
Forfattare, professor?
Laila Hietamies
har anda sedan sin litterara debut varit en stor
publikfavorit. Flera av hennes bocker har utkommit i ett otal upplagor och
blivit storsaljare. Litteraturkritiken har inte alltid varit lika gynnsamt
installd som lasarna, men Hietamies har fatt offentliga erkannanden sedan
1980-talet. Hon har aven skrivit framgangsrika skadespel.
Familjeroman, historisk roman, lasroman, kavalkad, kronikespel,
historieillustration, underhallning ? litteraturkritikerna och forskarna har
haft svart att genrebestamma Laila Hietamies. Lasarna, Hietamies beundrare, har
inte haft sadana svarigheter. Hennes manga digra volymer har salt bra, och
hennes skadespel, uppsatta pa Finlands nationalteater, har varit populara. Den
sammanlagda upplagan av hennes bocker oversteg en miljon exemplar 1982; i borjan
av 2000-talet var siffran uppe i cirka tre miljoner. Hietamies har under flera
ar utgjort den grundpelare som forlaget Otavas ekonomi vilat pa. Pa Otava har
hon haft samma stallning som
Kalle Paatalo
pa Gummerus och
Arto Paasilinna
pa WSOY. Den stora forsaljningsframgangen har
aven gett upphov till bryderi och avundsjuka, som forst senare och langsamt
overgatt i beundran och rentav uppskattning. Den finske upplagekungen Kalle
Paatalo har belonats med professors titel och Paasilinna med Pro
Finlandia-medaljen, drottningen Hietamies med statligt pris, Pro
Finlandia-medalj, professors titel och flera andra hedersbetygelser.?
Rotterna till Laila Hietamies forfattarskap och nycklarna till hennes framgang
finns i det karelska. Fodd i Viborg aret fore vinterkriget upplevde hon alla
svarigheter i anslutning till evakueringen da Karelen avtraddes, invandrarens
rotloshet och framtidens osakerhet, och aven misstanksamheten mot dem som kom
utifran. I de osakra forhallandena blev hon tvungen att avbryta sin
laroverksgang, och kort blev aven hennes tid som barnskoterska. Hennes liv
forandrades till foljd av aktenskapet med tv-mannen och forfattaren Heikki
Hietamies, som redan var ett kant namn, och till foljd av ett allt
starkare behov hos henne sjalv att skriva.?
Laila Hietamies vag till framgang var inte lika modosam som
Paatalos. Det forsta manuskriptet Hietamies erbjod forlaget togs
emot med belatenhet. Belatna var aven lasarna;
Lehmusten
kaupunki
(1972, Lindarnas stad), som utspelas i Villmanstrand, blev en
stor forsaljningsframgang. Otavas litterara chef
Paavo Haavikko
visste att han funnit en blivande succeforfattare, men knappast anade nagon hur
stor framgangen skulle bli.?
Debutromanen utloste en kamp mellan Laila Hietamies och
kritikerna: kritiken var skoningslos, och Hietamies reagerade hart, vilket inte
hindrade henne fran att aterkomma med ett liknande verk foljande host.
Kritikerna har haft ratt i att romanfigurernas liv skildras tamligen likartat i
Hietamies forfattarskap; personerna forblir schablonmassiga, och hon stravar
inte efter att motivera deras handlingar, loda deras tankedjup eller analysera
deras kanslor. Diplomatiska lasare har forklarat detta genom att hanvisa till
det karelska inslaget; det karelska forstas har som ett satt att respektera
manniskornas innersta tankar och kanslor genom att inte tala om dem. Ett sadant
grepp gar stick i stav mot en vedertagen stravan inom modern litteratur, dar
forfattaren utan storre hansyn blottlagger sina romanpersoners innersta.
Hietamies har i stallet riktat in sig pa att vara en god berattare, vilket
hennes lasare vardesatter.?
Varldslitteraturens stora historiska berattare har garna skrivit slaktkronikor, i
vilka livsodena varit latta att identifiera sig med och som lasarna har vantat
sig en fortsattning pa. Ocksa Laila Hietamies har skrivit serier av berattelser:
efter att i en trilogi ha behandlat Villmanstrands samtidshistoria borjade hon
skildra det forlorade Karelen. Forst skrev hon den femdelade
Kannas
-serien (Naset, 1980?1984), som blev en stor forsaljningssucce.
Den darpa foljande sexdelade
Laatokka
-serien (Ladoga,
1986?1991) befaste hennes popularitet. Skillnaden mellan serierna ligger
egentligen enbart i det att den tidigare seriens sprudlande
humor i den senare serien fatt vika for etiska och religiosa resonemang.?
Lasarna har for sin del ratt i att Hietamies ar en utomordentlig, fangslande
berattare. Kritikerna har a sin sida ocksa ratt nar de patalar romanfigurernas
oforanderlighet; det ar som om yttre handelser inte skulle paverka dem annat an
pa ett rent ytligt plan. Hietamies paminner darvidlag om flera andra kvinnliga
forfattare som skildrat det karelska, bl.a. Hilja Valtonen,
Lempi Jaaskelainen, Kyllikki Mantyla och
Kersti Bergroth
? samtligas litterara produktion anses tamligen
lattviktig.?
Laila Hietamies arbetsmetod gar ut pa att utfora ett
gediget forarbete; hon studerar historia och olika dokument, samlar material och
berattelser fran folkdiktsarkivet samt fordjupar sig i seder, ideer och
trosforestallningar fran den tid hon amnar skildra. Det insamlade materialet
anvander hon dock mycket friare an t.ex. Kaari Utrio, vars
historiska underhallningsromaner haller sig sa nara vetenskapen och de
historiska dokumenten som mojligt.?
Hietamies har inte heller inskrankt sig till skildringar av barndomens landskap
och egna hemtrakter. Pa 1990-talet skrev hon en femdelad romanserie, den s.k.
Sonja
-serien, som utspelas vid det kejserliga hovet
i Ryssland. Samma miljo aterfinns i tva av hennes skadespel som sattes upp pa
Nationalteatern och ronte stor framgang; bada hade over hundratusen
askadare.?
Till Laila Hietamies familj hor aven tva andra framgangsrika forfattare, f.d.
maken Heikki Hietamies och dottern Eve Hietamies, som
efter en vild, rebellisk ungdomstid publicerat flera kritikerrosade
romaner.?
Hietamies atertog sitt flicknamn Hirvisaari 2004.?
Kalevi Kalemaa?
Laila Ellen Kaarina Hirvisaari, 1958?2004 Hietamies,
fodd 7.6.1938 i Viborg, dod 16.6.2021 i Helsingfors. Foraldrar jordbrukaren Aarne Johannes
Hirvisaari och Saimi Kaarina Pusa. Gift 1958?1991 med
redaktoren, forfattaren Heikki Juhani Hietamies.?
PRODUKTION.
Lehmusten kaupunki
(1972);
Unohduksen
lumet
(1973);
Elaman huipulla
(1974);
Kaden kosketus
(1974);
Rakkaani tuli
vuorilta
(1975);
Kukkivat kummut
(1976);
Maan vakevan lapset
(1977);
Kaikilla
elaman kaipuu
(1978);
Kuin tuuli tahkapaissa
(1979);
Maelta nakyy toinen maki
(1980);
Maa suuri ja avara
(1981);
Hylatyt
talot, autiot pihat
(1982);
Vierailla poluilla,
oudoilla ovilla
(1983);
Edessa elaman virrat
(1984);
Joulumuisto
(1985);
Pilvissa
taivaanlaiva
(1986);
Maan kammenella
(1987);
Valamon yksinainen
(1988);
Jaiden
soitto
(1989);
Valkeat yot
(1990);
Valoa kohti
(1991);
Vienan punainen
kuu
(1992);
Sonja
(1993);
Valkoakaasiat
(1994);
Myrskypilvet
(1995);
Satakielimetsa
(1996);
Viktoria
(1997);
Kyla jarvien sylissa
(1998);
Siniset Viipurin illat
(1999);
Koivukoto
(1999);
Kesan korkea taivas
(2000);
Syksyksi kotiin
(2001);
Koivu ja tahti
(2002);
Siella jossakin
(2003);
Kallis
kotimaa
(2004). Under namnet Laila Hirvisaari:
Kruununpuisto
(2005);
Myrskyn edella
(2006);
Grand Hotel
(2007).?
KALLOR OCH LITTERATUR.
Kotimaisia nykykertojia
(1997); ”
Sain
roolin johon en mahdu”. Suomalaisen naiskirjallisuuden linjoja
(1989);
S. Saure,
Laila Hietamies lahelta
(1998).?
BILDKALLA.
Hietamies, Laila. Foto: Petri Kaipiainen, 1978. Uusi Suomis bildarkiv.
Publicerad i
Biografiskt lexikon for Finland 3. Republiken A?L
(2011).
Forsta webbpublicering i december 2014.
17.1.2024
Artikelns permanenta identifikator for hanvisning:
URN:NBN:fi:sls-5058-1416928957664
Upp