Har finns en hel del info om oss och vart arbete, men om du vill veta annat kan du hoppa vidare med lankarna nedan.
Allt om spraket esperanto Samarbeta internt i Diskutejo Internationell kalender
Informationen ar komprimerad har. Klicka pa den ovre flikraden nedan for att fa upp nasta flikrad med detaljerad info.
Svenska Esperantoforbundet (SEF) ar en religiost och partipolitiskt obunden ideell organisation for att framja det internationella spraket esperanto. Runtom i Sverige finns ett antal esperantoklubbar och -grupper som ar anslutna till forbundet. Vi ar i var tur anslutna till det internationella forbundet for esperanto ? Universala Esperanto Asocio (UEA). Som organisation ar vi ocksa medlem i Svenska FN-forbundet.
Det mesta av den konkreta verksamheten ? till exempel kafetraffar, studiecirklar och kurser, foredrag och utflykter ? drivs av de olika klubbarna och grupperna, eller ibland pa initiativ av enskilda medlemmar. Det finns aven flera grupper och organisationer som inte tillhor SEF. Flera av vara medlemmar ar ocksa medlemmar i andra esperantoorganisationer.
Klubbarna fungerar i princip fritt fran forbundet, men samarbete med forbundet sker dar det ar lampligt, till exempel vid nationella arrangemang som t ex Bokmassan i Goteborg, MR-dagarna, Littfest i Umea och Europeiska sprakdagen.
Vi har vi har gjort en stor forandring i forbundets struktur. De tidigare atta medlemskategorierna har blivit en enda. For de mindre klubbarna ar de okande kostnaderna for plusgiro och liknande tjanster kannbara. Darfor har vi beslutat att overga till att bara ha egna medlemmar i SEF, inte medlemmar genom klubbarna.
Stadgarna slutligen antagna vid a?rsmo?tet 2018-05-11. Ersa?tter stadgar antagna 1976 med a?ndringar 1984, 1997 och 2011.
Svenska Esperantofo?rbundet, Sveda Esperanto-Federacio, bildat den 1 december 1906, a?r anslutet till Universala Esperanto-Asocio (UEA).
Fo?rbundet a?r neutralt med ha?nsyn till nationalitet, ras, religion och partipolitik. Det ansluter sig till FN:s deklaration om de ma?nskliga ra?ttigheterna, proklamerad den 10 december 1948.
2.1 Fo?rbundet skall verka fo?r att spra?kliga ra?ttigheter enligt FN:s Konvention om medborgerliga och politiska ra?ttigheter fra?n
1966 tillgodoses, och fo?r att ge alla ma?nniskor lika mo?jligheter till internationella kontakter.
2.2 Fo?r att uppna? detta skall fo?rbundet verka fo?r spridning av det internationella spra?ket esperanto, som offentliggjordes av dr Zamenhof a?r 1887, framha?lla dess kulturva?rde och de mo?jligheter till internationella kontakter som spra?ket ger.
3.1 Fo?rbundet besta?r av
4.1 Fo?rbundets medlemmar kan vara
Personer, som utma?rkt sig genom att fra?mja fo?rbundets syften kan av fo?rbundsstyrelsen fo?resla?s som hedersmedlemmar och utses vid fo?rbundets a?rsmo?te. Hedersmedlem skall utan avgifter a?tnjuta alla de fo?rma?ner och ra?ttigheter som a?r fo?rbundna med medlemskap.
4.2 Till fo?rbundet kan anslutas varje i Sverige verksam esperantofo?rening med minst fem (5) medlemmar, vilken godka?nner fo?rbundets stadgar. Anso?kan om fo?reningens intra?de i fo?rbundet skall ske skriftligen och vara a?tfo?ljd av fo?reningens stadgar och fo?rteckning o?ver styrelsens ledamo?ter och o?vriga medlemmar
4.3 Fo?rening eller medlem, som uppenbarligen motverkar fo?rbundets syften, kan uteslutas ur fo?rbundet efter fo?rbundsstyrelsens beslut. Utesluten fo?rening eller medlem har ra?tt att o?verklaga beslutet hos na?stkommande a?rsmo?te, som genom enkel majoritet faststa?ller eller a?ndrar styrelsens beslut.
4.4 En del av Esperantofo?rbundet a?r Sveriges Esperantisters Ungdomsfo?rbund (SEJU), till vilket alla medlemmar upp till och med 30 a?rs a?lder anses vara anslutna.
SEJU har ra?tt till en adjungerad ledamot i Esperantofo?rbundets styrelse.
Medlemskapsperiod - 12-ma?nadersmedlemskap - ra?knas fra?n ma?nadsskiftet (brytdatum) efter fo?rsta erlagda medlemsavgift och ett a?r frama?t.
5.1 Medlemsavgifter faststa?lls av fo?rbundets a?rsmo?te. Medlem, som inte erlagt sin medlemsavgift inom fyra (4) ma?nader efter medlemskapsperiodens utga?ng, anses ha uttra?tt ur fo?rbundet
5.2 Klubbmedlemmars avgifter skall rapporteras och inbetalas inom fyra (4) ma?nader efter en medlemskapsperiods bo?rjan. Ny medlem bo?r rapporteras omga?ende.
6.1 Fo?rbundets organ a?r La Espero / Svenska Esperanto-Tidningen.
6.2 Alla medlemmar som erla?gger hel medlemsavgift fa?r fo?rbundets organ utan sa?rskild kostnad.
7.1 Fo?rbundet leds av en styrelse som besta?r av minst tre (3) ordinarie ledamo?ter inklusive fo?rbundsordfo?rande, och tva? (2) suppleanter. Fo?rbundsordfo?rande va?ljs pa? ett (1) a?r. O?vriga ledamo?ter och suppleanter va?ljs pa? tva? (2) a?r. Antalet ordinarie ledamo?ter besta?ms av a?rsmo?tet info?r varje val.
7.2 Fo?rbundsordfo?randen och o?vriga styrelseledamo?ter va?ljs av fo?rbundets a?rsmo?te. Styrelsen utser inom sig sekreterare, kasso?r och andra funktiona?rer
7.3 Styrelsen fa?r till sig adjungera medlemmar fo?r sa?rskilda arbetsuppgifter.
7.4 Fo?r att beslut inom styrelsen skall vara giltigt, fordras att minst tva? tredjedelar av ledamo?terna, dock minst tre ledamo?ter, deltagit i fo?rhandlingarna och beslutet. Minst tva? ska vara ordinarie ledamo?ter.
8.1 A?rsmo?tet va?ljer tva? (2) revisorer pa? ett (1) a?r och en suppleant pa? ett (1) a?r fo?r att granska fo?rbundets ra?kenskaper och styrelsens fo?rvaltning.
8.2 Alla fo?rbundets ra?kenskaper avslutas per kalendera?r. Styrelsen skall senast den 1 mars o?verla?mna ra?kenskaperna och protokoll till revisorerna.
8.3 Revisorernas bera?ttelse skall vara avgiven senast 15 mars.
9.1 A?rsmo?tet a?r fo?rbundets ho?gsta beslutande instans.
9.2 Tid och plats fo?r a?rsmo?tet skall kungo?ras av fo?rbundsstyrelsen minst tre (3) ma?nader fo?re dess ha?llande.
9.3 Styrelsen uppra?ttar en bera?ttelse o?ver fo?rbundets verksamhet och ekonomiska fo?rvaltning.
Denna bera?ttelse ja?mte fo?rslag till dagordning fo?r a?rsmo?tet skall senast en (1) ma?nad fo?re a?rsmo?tet vara tillga?nglig fo?r medlemmarna.
9.4 Ro?stra?tt fo?r varje medlem:
Varje medlem som erlagt aktuell medlemsavgift senast en (1) ma?nad fo?re a?rsmo?tet och som fyllt sexton (16) a?r fo?re mo?tet har en (1) ro?st vid a?rsmo?tet.
Ansluten esperantofo?rening skall redovisa medlemsavgifter till fo?rbundet senast tva? (2) veckor fo?re a?rsmo?tet. 9.5 Ro?stra?tt fo?r ombud fo?r ansluten fo?rening, fo?rutom ro?stra?tten enligt § 9.4:
Varje till fo?rbundet ansluten esperantofo?rening med minst fem (5) medlemmar a?ger ra?tt till a?rsmo?tet sa?nda ett ombud fo?r varje pa?bo?rjat femtio-(50-)tal medlemmar. Medlemsantalet ra?knas pa? antalet redovisade medlemsavgifter den 31 december fo?rega?ende a?r. En medlem fa?r inte ra?knas i mer a?n en fo?rening. Fo?reningens ombudsfullmakt skall la?mnas till fo?rbundets styrelse senast en (1) ma?nad fo?re a?rsmo?tet. Ombudet ska sja?lv vara ro?stbera?ttigat, och fa?r inte fo?retra?da mer a?n en ro?st uto?ver sin egen.
9.6 Alla beslut, utom de som behandlas i § 10 och § 11, fattas med enkel majoritet. Vid lika ro?stetal avgo?r lotten.
9.7 Omro?stning a?r i regel o?ppen. Sluten omro?stning fo?retas endast pa? bega?ran.
9.8 Vid a?rsmo?tet skall fo?rekomma:
Fra?ga om mo?tets beho?riga utlysande Kontroll av ro?stra?tt Faststa?llande av dagordning Verksamhetsbera?ttelse och ekonomisk bera?ttelse Revisorernas bera?ttelse Fra?ga om ansvarsfrihet fo?r styrelsen Val av fo?rbundsordfo?rande fo?r ett (1) a?r Val av halva antalet ordinarie ledamo?ter fo?r tva? (2) a?r Val av en (1) styrelsesuppleant fo?r tva? (2) a?r Val av tva? (2) revisorer och en (1) suppleant fo?r ett (1) a?r Val av valberedningskommitte? Faststa?llande av medlemsavgifter Motioner O?vriga fra?gor
9.9 Motioner och fra?gor, som skall behandlas av a?rsmo?tet, kan va?ckas av fo?rbundsstyrelsen, ansluten esperantofo?rening eller medlem. Motioner skall vara hos fo?rbundsstyrelsen senast tva? (2) ma?nader fo?re a?rsmo?tet
9.10 Fo?rbundsstyrelsen behandlar och avger utla?tande o?ver inkomna motioner, innan dessa fo?rela?ggs a?rsmo?tet.
A?ndring av fo?rbundets stadgar kan fo?retas endast:
9. a) om motionen varit tillga?nglig fo?r medlemmarna tillsammans med styrelsens bera?ttelse enligt § 9.3, och 10.
9. b) med minst 2/3 majoritet blivit bifallen vid tva? pa? varandra fo?ljande mo?ten, varav minst ett a?r ordinarie a?rsmo?te.
11.1 Beslut om fo?rbundets upplo?sning kra?ver 2/3 majoritets bifall pa? tva? efter varandra fo?ljande ordinarie a?rsmo?ten. Fo?rbundet kan ej upplo?sas, sa? la?nge fem (5) anslutna esperantofo?reningar fo?rklarar sig villiga att fortsa?tta verksamheten.
11.2 Vid upplo?sning o?verga?r fo?rbundets tillga?ngar, efter a?rsmo?tets beslut, till annan svensk organisation som arbetar fo?r esperanto, eller till Universala Esperanto-Asocio.
Styrelsen bestar normalt av 5 ledamoter. Det ar arsmotet som beslutar om exakt antal. Ordforanden valjs varje ar, medan ovriga ledamoter sitter tva ar och valjs omvaxlande sa att perioderna overlappar varandra.
Fran mars 2022 och ett ar framat ar detta var styrelse:
Forutom styrelsen har forbundet ett antal funktionarer. Revisorer, valberedning och andra ansvariga och kontaktpersoner.
Revisorer: Per-Olov Johansson och Ulrika Hoppe (Uppsala).
Valberedning: Andreas Nordstrom (Goteborg) och Sten Svenonius (Malmo)
Vart uppdrag ar att sprida kunskapen om esperanto. Det ar den huvudsakliga verksamheten och skots av "Vigliga grupo".
Vi har ocksa ett arv att forvalta, till storsta delen som bocker och dokument. Det skoter Arkivgruppen.
Organisationen ska ledas och skotas. Det sker genom Forvaltningsgruppen.
Sedan sommaren 2017 har vi ett nytt "EC" ? Esperanto-Centro. Det forra lag pa Vikingagatan 24 i Stockholm och dessforinnan pa Brunnsgatan 21 i samma stad. Det nya EC ar inrymt i ett foretagshotell dar vi har mycket storre mojligheter till verksamhet och moten. Herrljungas lage ganska centralt i mellansverige bidrog till beslutet. Det ar lattare att na och har fler mojligheter an vart gamla EC. Det nya stallet kallar vi lite informellt NECESejo, utlast Nova Esperanto-Centro en Svedio-ejo, 'Nya Esperanto-Centro i Sverige-lokalen'.
Planen ar att vi ska kunna samla arkiv och bocker pa detta nya stalle for att kunna ga igenom och forpassa till ratt mottagare. Mycket ska till olika arkiv: foreningsarkiv, kommunarkiv och riksarkivet. Annat ar vart att sparas och skall noteras, medan en hel del annat lika garna kan slangas eftersom intresse saknas att hantera det och betala for forvaring.
SEF lagrar sedan manga ar delar av sitt bok- och arkivinnehav i Lesjofors. Var forhoppning ar att over tid kunna transportera ner storre delen av det till Herrljunga for sortering och atgard.
Malmo: Kronetorpsgatan 94, Malmo.
Norrkoping: samarbetar med studieforbund och traffas vanemassigt pa Repslagargatan 11.
Skovde
Goteborg
Stockholm: hyrde tidigare in sig pa SEFs EC, men har nu sin verksamhet i ABF-huset pa Sveavagen 41.
Den forsta esperantoforeningen i Sverige bildades i Uppsala ar 1891. Det var lange varldens aldsta och forsta esperantoforening som grundats for det syftet. Klubben i Nurnberg, Tyskland var allra aldst, men den bildades forst som Volapukklubb och andrade senare inriktning. Den ursprungliga klubben i Uppsala upplostes dock. Den nuvarande Uppsalaklubben ar inne pa sitt tredje varv.
Den forsta esperantoforeningen i Goteborg grundades 1892. Inte heller den har bestatt. Den nuvarande grundades 1956.
SEF bildades 1906. Det har var den mest expansiva fasen (hittills) i esperantos historia. Under 30-talet var esperanto det enskilt storsta amnet hos bildningsforbundet ABF i Stockholm och de hade till och med en egen klubb. En lista over deltagare i nyborjarkurser innehaller ca 25 000 namn.
Klubbar och regionala forbund bildades for att kanalisera all entusiasm.
Framtiden sag, trots vissa politiska orosmoln, ganska ljus ut. Nationernas forbund diskuterade att acceptera esperanto. Zamenhof fick medalj av Frankrike for sin enastaende innovation. Personer som Jules Verne, Leo Tolstoj och andra pratade esperanto.
Zamenhof var av judisk bord. Det blotta faktum att han var uppfinnare av ett mellanmanskligt sprak och dromde att det inte skulle finnas nagra hinder for att vem som helst pa jorden skulle kunna prata med och forsta alla andra gjorde honom till ett hot mot diktatorer. Aven esperantister hamnade i koncentrationslager eftersom de lart sig spraket.
I skolan far vi lara oss att en person vid namn Raoul Wallenberg raddade judarna i Ungern, men han var varken forst eller ensam, eller sist. Den som ledde det arbetet och ocksa larde upp Wallenberg, var Esperantoforbundets forste ordforande Valdemar Langlet. Han uttomde sin och sin hustrus ekonomi for att radda liv.
De allierade hade lagt mer an militar makt bakom sin seger. Spraket var ocksa viktigt. Enorma summor satsades pa att fa engelskan att spridas. Sprak ar makt. Tyskan hade spelat en stor roll i Europa fore kriget, men fa ville befatta sig med en kultur som sa fullstandigt sparat ur och korrumperats av sin egen fortrafflighet. Engelskan blev istallet det som framstod som hjaltarnas och stordadens sprak.
I Sverige stred bland annat den kande sprakprofessorn, tillika esperantisten Bjorn Collinder for att esperanto skulle inforas i svenska skolor, men av det blev intet. Engelskan var har for att stanna, aven om det rent fornuftsmassigt pa alla punkter kan konstateras att esperanto hade varit det intelligentare valet. Men intelligens och politik verkar inte alltid ha sa mycket med varandra att gora.
Esperantovarlden i allmanhet, men Sverige i synnerhet var mycket tidiga nar Internet drog igang runt 1996. Mycket tack vare Franko Luin fick Esperantoforbundets hemsida fran 1997 aterkommande besokare fran svenska UD, men aven fran Vita huset i Washington. Det som lockade kalldes Kiosken och var en sammanstallning av alla elektroniska tidningar pa natet. Efterhand okade antalet och hanteringen blev ohallbar. I och med Frankos hastiga franfalle 2006 upphorde underhallet av sidan och den stangdes till slut 2012 nar det nya hemsidesprojektet EsperantoSverige foddes och domanen esperanto.se inte langre skulle anvandas som SEFs egen hemsida, utan som en neutral infosida endast om spraket esperanto.
Esperanto lampar sig otroligt val for internet. Vi har redan flera decenniers erfarenhet av internationella kontakter, sa tekniken passade den redan befintliga verksamheten. Antalet sidor om och pa esperanto har vuxit explosionsartat sedan internets fodelse. Idag ar innehallet svart att overblicka.