1 NYHET
1.1 Att bedoma nyhet
1.2 Nyhet hos kemiska produkter
2 UPPFINNINGSHOJD
2.1 Definition av uppfinningshojd
2.2 Teknikens standpunkt
2.3 Fackmannen
2.4 Bedomning av uppfinningshojd - allmant
2.5 Bedomning av uppfinningshojd med problem-losningsmetoden
2.5.1 Allmant om bedomning av uppfinningshojd med hjalp av
problem/losning-metoden
2.5.2 Problem/losning-metoden
2.6 Exempel pa bedomningar
2.7 Ytterligare aspekter pa uppfinningshojd
2.7.1 Efterhandskonstruktion
2.7.2 Bidrag till tekniken
2.7.3 Ett lange kant behov
2.7.4 Nya effekter
2.8 Bedomning av ovriga patentkrav
3 INDUSTRIELL TILLAMPBARHET
3.1 Allmant om industriell tillampbarhet
3.2 Biotekniska uppfinningar och fragan om industriell tillampbarhet
1 NYHET
1.1 Att bedoma nyhet
(Andrad lydelse 2009-04-01)
Allmant om nyhet
En uppfinning ar ny om den inte kan utlasas direkt och entydigt ur ett mothall som tillhor teknikens standpunkt. Vad som avses med teknikens standpunkt forklaras i RL C1:4.1-4.5 samt B5:2.2. Risk for kollision behandlas i avsnitt RL C1:4.3.1.
Vid en bedomning av nyhet ar det ointressant vilket tekniskt problem som uppfinningen respektive mothallet loser. Det ar heller inte relevant att fraga sig om nagon ovantad effekt uppstar vid anvandningen av uppfinningen jamfort med mothallet.
Kombination av dokument
Vid bedomning av nyhet ar det inte tillatet att kombinera innehallet i olika dokument. Det ar heller inte tillatet att kombinera avsnitt av beskrivningar som hor till olika utforingsformer, aven om dessa ar beskrivna i ett och samma dokument, savida en sadan kombination inte sarskilt namns i det hanvisade dokumentet. Om ett dokument uttryckligen hanvisar till ett visst annat dokument for att askadliggora vissa detaljer, anses innehallet i detta dokument inga i det forsta dokumentet.
Generella och specifika sardrag
Ett specificerat sardrag ar nyhetshindrande mot ett mer generellt sardrag, som innefattar det specificerade sardraget. Ett dokument som visar en detalj tillverkad i koppar ar nyhetshindrande mot samma detalj tillverkad av metall.
Daremot ar ett generellt sardrag inte nyhetshindrande mot ett mer specificerat sardrag. Saledes ar ett dokument som anger metall inte nyhetshindrande mot denna detalj tillverkad av koppar.
Implicita sardrag
Sardrag som inte uttryckligen beskrivs i ett dokument anses som kanda om det ar uppenbart for fackmannen att de maste inga i det som visas i dokumentet. Dessa implicita sardrag maste framsta som nodvandiga. Fackmannen maste erhalla sadan information fran nyhetshindret i sin helhet att den patentsokta uppfinningen entydigt framgar. Tolkning av ett nyhetshinder gors utgaende fran fackmannens allmanna kunskap sadan den var vid tiden for ansokans inlamnande.
Begreppet implicita sardrag inkluderar dock inte tekniska ekvivalenter, aven om dessa skulle vara uppenbara for fackmannen.
Ekvivalenter
Bedomning av tekniska ekvivalenter ar inte en fraga om nyhet utan om uppfinningshojd.
Teknisk ekvivalens utgor en skillnad. Tekniskt ekvivalenta medel ar sadana som under beaktande av det problem som ska losas ger samma resultat och darfor kan ersatta varandra. Exempel pa detta kan vara fastelement i form av nit eller skruv och dragaxel/dragrem.
Urvalsuppfinningar - Intervall
Ett patentsokt intervall saknar nyhet om ett specifikt utforingsexempel inom intervallet ar tidigare kant. I ovriga fall, t.ex. overlappande intervall och sub-intervall (intervall utvalda ur mer omfattande intervall), maste bedomning goras i varje enskilt fall.
Vid bedomning av nyhet hos sub-intervall ska beaktas om foljande kriterier ar uppfyllda:
I. Det utvalda sub-intervallet maste vara mycket begransat,
II. Det utvalda sub-intervallet maste vara tillrackligt avgransat fran foredragna delar av det kanda intervallet, angivna sasom exempel,
III. Det utvalda sub-intervallet far inte vara slumpvis utvalt utan maste tillhandahalla en uppfinning.
Urvalsuppfinningar ? listor
Ett urval fran en lista av specifikt angivna element ger normalt inte nyhet at ett patentkrav.
Om ett patentkrav utgor en kombination baserad pa ett urval fran tva eller flera listor av tillracklig langd foreligger normalt nyhet.
”Product by process”
For bedomning av nyhet hos en produkt som ar definierad genom sattet att framstalla produkten, se RL B1:3.2.2.
Anordningskrav som anger visst andamal
Betraffande tolkning och bedomning av anordningskrav som anger visst andamal, se RL B1:3.5.
1.2 Nyhet hos kemiska produkter
En kemisk produkt (forening, komposition, legering etc.) anses vara kand om produkten ar namnd i ett tidigare dokument och informationen dari, liksom aven allman fackkunskap, skulle ha gjort det mojligt for fackmannen att framstalla och isolera produkten eller, ifraga om naturprodukter, att enbart isolera produkten. Med uttrycket "namnd" ska forstas en entydig definition av en produkt antingen genom (a) dess namn, (b) dess formel, (c) dess parametrar eller (d) sasom en produkt av ett forfarande. Exempelvis ar i fall (d) det tidigare dokumentet nyhetshinder om detta anger utgangsmaterial i kombination med forfarandet pa sadant satt att utgangsmaterialets anvandning i forfarandet oundvikligen resulterar i den patentsokta produkten.
Uppgifter om fysikalisk-kemiska data, medicinska data eller andra verifierande data for produkten i det tidigare dokumentet erfordras inte for att detta ska vara nyhetshindrande. Det racker med namnet, formeln etc. (enligt ovan) for produkten, under forutsattning att informationen i dokumentet saval som allman fackkunskap skulle ha gjort det mojligt for fackmannen att framstalla och isolera produkten. Om sokande emellertid troliggor att det inte skulle ha varit mojligt for fackmannen att framstalla och isolera produkten under namnda villkor, sa ska dokumentet inte langre anses vara nyhetshindrande.
Vid bedomning av om nyhetshinder foreligger ar det alltsa inte nodvandigt, att en produkt verkligen har framstallts och isolerats; det ar tillrackligt att den under vissa forutsattningar hade kunnat framstallas och isoleras.
2 UPPFINNINGSHOJD
2.1 Definition av uppfinningshojd
En uppfinning ar patenterbar enligt 2 § PL om den
”vasentligen skiljer sig” fran vad som ar tidigare kant
. Denna definition pa uppfinningshojd skiljer sig i lydelse fran definitionen i EPC och PCT: "A claimed invention shall be considered to involve an inventive step if, having regard to the prior art, it is
not
, at the relevant date,
obvious to a person skilled in the art
". Bagge definitionerna ska anses ha samma betydelse. Kravet pa uppfinningshojd ar alltsa uppfyllt om uppfinningen, med hansyn tagen till teknikens standpunkt, inte ligger nara till hands for en fackman. Termen narliggande innebar inom normal teknisk utveckling, dvs. nagot som enkelt och logiskt ar en foljd av kand teknik och endast involverar den skicklighet eller formaga som kan forvantas av en fackman.
Nyhet och uppfinningshojd ar tva olika villkor for patenterbarhet. Nyhetsvillkoret ar uppfyllt om det finns en skillnad mellan uppfinningen och den kanda tekniken. Fragan om huruvida det finns uppfinningshojd uppstar endast om det finns nyhet. Nyhet kan konstateras objektivt medan uppfinningshojd bedoms subjektivt.
2.2 Teknikens standpunkt
Den teknikens standpunkt som avses da det galler att bestamma uppfinningshojd omfattar allt som blivit allmant tillgangligt fore dagen for patentansokningen. Med ”dagen for patentansokningen” avses i forekommande fall prioritetsdagen. Jamfor 2§ och 6§ PL . I fortsattningen anvands ”ansokningsdag” i betydelsen ”ansoknings-dag/prioritetsdag”.
2.3 Fackmannen
(Andrad lydelse 2008-04-01)
Den fackman som det hanvisas till ar en person som kanner till allt som blivit kant fore dagen for patentansokan inom teknikomradet (RL C1:4.1). Denne far anses ha tillgang till all information inom den kanda tekniken, sarskilt de dokument som framkommit vid nyhetsgranskningen. Till fackmannens allmanna kunskap hor sadant som framgar av larobocker och handbocker samt insikter som en fackman pa det aktuella omradet har forvarvat genom sitt arbete. I vissa fall kan aven referensverk i form av databaser inga i fackmannens allmanna kunskap.
Fackmannen disponerar normala hjalpmedel och har formaga att utfora rutinbetonat konstruktionsarbete och rutinbetonade forsok. Fackmannen forvantas utfora experiment i syfte att klarlagga otydligheter pa redan kanda teknikomraden men har ingen uppfinningsformaga. Om problemet ar av sadan art att dess losning star att finna inom nagot annat teknikomrade, ar det fackmannen inom det omradet vars kunskap och formaga man maste ta hansyn till vid bedomningen av uppfinningshojd. Om problemet kunde forvantas uppsta inom angransande eller liknande teknikomraden formodas fackmannen ocksa soka losningen pa problemet inom dessa omraden. For att fackmannen daremot ska hitta losningen inom teknikomraden som inte tillhor det egna teknikomradet och inte heller tillhor angransande teknikomraden ska denne ledas till att finna losningen dar genom exempelvis en anvisning eller annat satt for att det ska anses narliggande.
Det kan forekomma tillfallen da det ar lampligare att tanka sig fackmannen som en grupp personer, till exempel ett forskar- eller produktionsteam, an som en enda person. Exempel ar vissa avancerade teknologier som datorer, telefonsystem och mycket specialiserade processer som framstallning av integrerade kretsar eller komplexa kemiska substanser.
Kannetecknande for fackmannen ar ocksa att denne inte ifragasatter etablerade uppfattningar.
2.4 Bedomning av uppfinningshojd - allmant
Den patentsokta uppfinningen ska normalt bedomas i sin helhet. Om ett patentkrav anger en kombination av sardrag ar det saledes generellt sett inte korrekt att pasta att det skulle vara narliggande att kombinera dessa darfor att de enskilda sardragen var for sig ar kanda eller narliggande. Det enda undantaget fran denna regel ar de fall dar det saknas funktionellt samband mellan sardragen, det vill saga dar syftet endast ar att sammanfora sardragen i ett krav.
Ett patentkrav bor alltid ange tekniska sardrag och inte enbart en ide. Vid bedomning av uppfinningshojd ar det dock viktigt att tanka pa att fackmannen kan komma fram till en uppfinning pa olika satt. En uppfinning kan till exempel ha tillkommit pa foljande satt:
a. Formuleringen av en ide eller ett problem som ska losas (vilken losning ar uppenbar nar val problemet har
formulerats).
Exempel: Problemet ar att pa natten visa en fordonsforare vagens strackning genom att anvanda fordonets egna stralkastare. Sa fort problemet har getts en sadan formulering kan dess losning , anbringandet av reflekterande markeringar langs vagytan, forefalla enkel och narliggande.
b. Anvisandet av en losning av ett kant problem.
Exempel: Problemet att permanent marka boskap sasom kor utan att orsaka smarta hos djuret eller skada huden har varit kant sedan manniskan borjade foda upp boskap. En losning pa problemet ar frysmarkning som utgor anvandningen av upptackten att huden kan depigmenteras permanent genom nedfrysning.
c. Forstaelsen av orsaken till ett observerat fenomen (vars praktiska nytta da blir uppenbar).
Exempel: Man upptacker att den angenama doften av smor orsakas av mycket laga halter av vissa foreningar. Nar man har kommit till denna slutsats blir det tekniska utnyttjandet av dessa foreningar som tillsats i margarin genast uppenbar.
Manga uppfinningar ar naturligtvis baserade pa en kombination av ovannamnda satt. Exempelvis kan en uppnadd insikt och dess tekniska utnyttjande bada innefatta uppfinnaraktivitet.
2.5 Bedomning av uppfinningshojd med problem-losningsmetoden
2.5.1 Allmant om bedomning av uppfinningshojd med hjalp av problem/losning-metoden
Vid bedomning av uppfinningshojd ska problem/losning-metoden anvandas. Metoden anvands pa de sjalvstandiga patentkrav som saknar uppfinningshojd och pa de osjalvstandiga patentkrav som saknar uppfinningshojd och som beskriver vasentliga sardrag av uppfinningen, sasom den uppfattats utifran beskrivningen. Ovriga osjalvstandiga patentkrav kan behandlas summariskt.
I undantagsfall kan det finnas andra satt att motivera en bedomning av uppfinningshojd. Exempel pa sadana situationer ar nar patentkraven ar valdigt oklart formulerade.
2.5.2 Problem/losning-metoden
Problem/losning-metoden beskrivs i foljande steg, vilka ocksa ska framga av forelaggandet (utlatandet):
a. Konstatera det eller de problem som sokanden anger i ansokan
b. Faststall narmaste teknikens standpunkt sasom den framstar efter genomford nyhetsgranskning
c. Avgor vad som skiljer det som anges i kravet fran narmaste teknikens standpunkt
d. Ta fram de tekniska effekter som uppnas med hjalp av de har skillnaderna.
e. Formulera det objektiva problemet, det vill saga det problem som loses av skillnaden mellan vad som anges i kravet och vad som framgar av narmaste teknikens standpunkt.
f. Om losningen pa det objektiva problemet finns i ett annat dokument, forklara varfor kombinationen mellan de tva dokumenten ar narliggande for fackmannen.
g. Beskriv hur fackmannen skulle ga tillvaga for att losa det objektiva problemet med utgangspunkt ifran narmaste teknikens standpunkt.
Kommentar till steg a
Konstatera sokandens problemformulering ingar inte i sjalva problem/losning-metoden. Som en ingress till en diskussion om uppfinningshojd sammanfattas det eller de problem som sokanden anser sig losa med uppfinningen. Detta sker kortfattat och med egna ord.
Kommentar till steg b
Den narmaste teknikens standpunkt ar vad som kan utlasas ur ett enda dokument som hanfor sig till uppfinningens teknikomrade eller ett narliggande teknikomrade. Det ar inte tillatet att kombinera avsnitt av beskrivningar som hor till olika utforingsformer, aven om dessa ar beskrivna i ett och samma dokument, savida en sadan kombination inte sarskilt namns i dokumentet. Den narmaste teknikens standpunkt ska utgora den for fackmannen mest logiska utgangspunkten. De problem eller de egenskaper som framgar av detta dokument bor vara samma som, eller atminstone mycket lika, de som aterfinns i ansokan.
Det dokument som ar mest relevant for att bedoma nyhet anger inte nodvandigtvis den mest relevanta kanda tekniken for att bedoma uppfinningshojd. Det ar inte i forsta hand det storsta antalet gemensamma sardrag som ar avgorande vid bedomningen av om ett dokument ar den mest logiska utgangspunkten for fackmannen. Den avgorande fragan ar huruvida en fackman inom omradet skulle ha valt dokumentet som sin utgangspunkt for att na losningen pa det uppstallda problemet.
Om det finns flera dokument som, vart och ett for sig, skulle kunna utgora narmaste teknikens standpunkt, ar det ofta lampligt att prova vart och ett av dem med hjalp av problem/losning-metoden.
Kommentar till steg c
Nar man identifierar de sardrag som skiljer uppfinningen enligt patentkravet fran narmaste teknikens standpunkt ar det viktigt att samtliga skillnader tas upp, aven om inte alla kommer att kunna bidra till formuleringen av det objektiva problemet.
Kommentar till steg d
Identifiera vilken funktion eller teknisk effekt som skillnaderna har. Denna tekniska effekt maste kunna harledas ur ansokan, antingen direkt eller via fackmannens allmanna kunskaper. Skillnaden mellan uppfinningen enligt patentkravet och den narmaste teknikens standpunkt kan besta av saval strukturella som funktionella tekniska sardrag.
Kommentar till steg e
Den tekniska effekt som uppnas med de sardrag som utgor skillnaden mellan uppfinningen enligt patentkravet och narmaste teknikens standpunkt anvander man sig av som bas for att formulera det objektiva problemet. Oftast formuleras problemet som att tillhandahalla effekten som identifierats under ”d” ovan. Om skillnaderna mellan patentkravet och narmaste teknikens standpunkt inte medfor nagra ytterligare effekter, utover vad som framgar av narmaste teknikens standpunkt, far problemet formuleras som att hitta en alternativ losning.
Har bor man ocksa stalla sig fragan om det objektiva problemet ar kant eller uppenbart for fackmannen. Vissa uppfinningar ligger i att identifiera ett problem och nar problemet val ar kant sa ar losningen uppenbar. Sadana uppfinningar kallas ”problemuppfinningar” och de indikeras ofta av att skillnaden ar en funktionell bestamning.
Ibland finns det flera skillnader, vilka medfor mer an en teknisk effekt och det objektiva problemet kan da besta av flera problem. Om skillnaderna inte medfor nagon summaeffekt gar det bra att bedoma problemen var for sig. Detta ska da kommenteras i forelaggandet (utlatandet).
Det objektiva problemet far inte innehalla delar av losningen enligt patentkraven eftersom det da kommer att framsta som narliggande for fackmannen att losa det.
I det har sammanhanget ska ordet ”problem” inte tolkas som en klurighet som stimulerar fackmannens fantasi. Det ska snarare tolkas som en uppgift fackmannen stalls infor.
Kommentar till steg f
Nar det objektiva problemet ar formulerat staller man sig fragan om det, nagonstans i den kanda tekniken, finns en losning pa det. Losningen, eller antydan om vilken losningen skulle vara, behover inte finnas i narmaste teknikens standpunkt. Den kan lika garna finnas i ett annat dokument eller i fackmannens allmanna kunskaper.
Om losningen pa problemet finns i ett annat dokument maste man forklara varfor fackmannen skulle kombinera de tva dokumenten. Om de bada dokumenten tillhor samma eller narliggande teknikomraden racker det med att konstatera just detta. Ju langre ifran varandra dokumenten ar, teknikmassigt, desto viktigare ar det att motiveringen ar tydlig och utforlig. Se aven RL B5:2.3 om fackmannen.
Kommentar till steg g
I detta steg ska det avgoras om den patentsokta uppfinningen har uppfinningshojd i forhallande till den narmaste teknikens standpunkt. Detta bestams genom att utreda om teknikens standpunkt i sin helhet innehaller information som skulle (det racker inte med kunde) leda fackmannen till losningen pa problemet. Med utgangspunkt ifran den narmaste teknikens standpunkt ska man beskriva hur fackmannen skulle ga tillvaga for att losa det objektiva problemet. Beskrivningen av fackmannens tillvagagangssatt ska vara sammanhangande och trovardig. I annat fall kan det vara en indikation pa att uppfinningen har uppfinningshojd. Se aven RL B5:2.6-2.7.
2.6 Exempel pa bedomningar
Nedan visas
exempel dar uppfinningar anses ha uppfinningshojd samt exempel dar uppfinningar anses vara narliggande. Det ska betonas att dessa exempel endast ar en vagledning. Man ska undvika att forsoka passa in det arende som handlaggs pa nagot av dessa exempel om det inte ar helt tillampligt.
- Uppfinningen har uppfinningshojd
Uppfinningen innebar att en kand metod eller ett kant medel anvands pa ett annorlunda satt som medfor en ny och ovantad effekt.
Uppfinningen innebar en
ny anvandning av ett kant medel eller material som medfor overvinnande av sadana tekniska svarigheter som inte loses genom rutinartat tekniskt arbete.
Uppfinningen innebar en kombination dar de kombinerade delarna samverkar med varandra pa ett sadant satt att ett nytt resultat uppnas. Det ar ointressant huruvida de ingaende delarna var for sig ar helt eller delvis kanda.
Uppfinningen omfattar speciella val i en process med sarskilda operativa forhallanden (till exempel temperatur och tryck) inom ett kant intervall, vilka val framkallar ovantade effekter vid processen eller ovantade egenskaper hos den fardiga produkten.
Uppfinningen bestar i val av sarskilda kemiska komponenter eller kompositioner (inklusive legeringar) fran ett brett falt, vilka komponenter eller kompositioner har ovantade fordelar (”urvalsuppfinning”).
Uppfinningen innebar overvinnande av generellt accepterade tekniska fordomar.
- Uppfinningen saknar uppfinningshojd
Uppfinningen framgar till stor del av ett tidigare dokument och atminstone en av de mojliga vagar som leder till uppfinningen ar for fackmannen naturlig och inses med latthet.
Uppfinningen skiljer sig fran kand teknik endast genom anvandandet av valkanda likvardiga medel (mekaniska, elektriska eller kemiska).
Uppfinningen bestar endast av en ny anvandning av ett valkant material, dar man utnyttjar materialets kanda egenskaper.
Uppfinningen bestar i att i en kand anordning ersatta ett material mot ett nyligen utvecklat material, vars egenskaper ar uppenbart lampliga for detta andamal (”likartat utbyte”).
Uppfinningen bestar endast i anvandandet av kand teknik i ett nastan likartat forhallande (”likartad anvandning”).
Uppfinningen bestar endast av hopsattning av kanda delar eller metoder som verkar pa sitt normala satt och endast ger forvantad summaeffekt (ingen synergistisk effekt).
Uppfinningen bestar endast i ett godtyckligt val bland ett antal liknande tankbara alternativ.
Uppfinningen ligger i valet av speciella dimensioner, temperaturintervall eller andra parametrar fran en begransad mangd och det ar klart att dessa parametrar kunde nas genom rutinforsok eller genom tillampning av normala berakningsprocedurer.
Uppfinningen kan uppnas genom en extrapolering pa ett enkelt satt fran kand teknik.
2.7 Ytterligare aspekter pa uppfinningshojd
2.7.1 Efterhandskonstruktion
Man maste ha klart for sig att det som vid en forsta anblick verkar vara narliggande for en fackman i sjalva verket kan ha uppfinningshojd. Nar en ide har formulerats kan det ofta visas teoretiskt hur man kommit fram till den genom en serie skenbart enkla steg med utgangspunkt fran nagot forut kant. Man maste vara pa sin vakt mot sadana
efterhandskonstruktioner
.
2.7.2 Bidrag till tekniken
Det ar viktigt att komma ihag att nar man valjer ut relevanta dokument under granskningen, sa gor man det mot bakgrund av den kunskap man redan har om de element som ingar i uppfinningen. Man maste alltid forst gora klart for sig vad som utgor fackmannens overgripande kunskap om teknikens standpunkt fore uppfinningens tillkomst. Darefter ska man forsoka gora en sa realistisk bedomning som mojligt av
uppfinningens bidrag till tekniken
och av andra relevanta omstandigheter. I bedomningen ska allt tas med som ar kant betraffande uppfinningens bakgrund. De fakta och de argument som sokanden lagt fram ska beaktas objektivt.
2.7.3 Ett lange kant behov
Om en uppfinning uppges ha en betydande teknisk fordel och detta kan hanforas till en eller flera bestamningar i kravet bor man vara forsiktig med att vidhalla att uppfinningen saknar uppfinningshojd. Detta galler sarskilt om uppfinningen medfor en teknisk fordel som ar ny och ovantad. Samma sak galler nar uppfinningen loser ett tekniskt problem som fackman pa omradet har forsokt losa under lang tid eller om den pa annat satt uppfyller
ett lange kant behov
. Enbart kommersiell framgang kan inte anses indikera uppfinningshojd, men foreligger tveklos kommersiell framgang tillsammans med ett lange kant behov ar detta relevanta omstandigheter vid bedomningen. En forutsattning ar dock att man ar overtygad om att framgangen beror pa uppfinningens tekniska sardrag och inte av andra skal, till exempel forsaljningsteknik eller annonsering.
2.7.4 Nya effekter
De relevanta fakta och argument som ska overvagas for att faststalla uppfinningshojd hamtas antingen fran de ursprungligen ingivna handlingarna eller fran det som sokanden har anfort under handlaggningens gang. Man maste emellertid vara forsiktig nar sokanden under handlaggningens gang hanvisar till nya effekter for stod av uppfinningshojden. Sadana
nya effekter
kan bara beaktas om de ar underforstadda av eller atminstone relaterade till de forst uppstallda problemen i den ursprungligen ingivna ansokningen.
2.8 Bedomning av ovriga patentkrav
Om ett sjalvstandigt krav ar nytt och har uppfinningshojdhar aven osjalvstandiga krav, som hanvisar till detta, nyhet och uppfinningshojd da det osjalvstandiga kravet omfattar alla sardrag i det sjalvstandiga kravet.
Vidare galler att om ett krav avseende
en produkt ar nytt och har uppfinningshojd sa har aven sjalvstandiga krav som avser
framstallning av produkten eller anvandning av produkten nyhet
och uppfinningshojd. Analogiforfaranden ar patenterbara sa lange som de leder till en produkt som har uppfinningshojd.
3 INDUSTRIELL TILLAMPBARHET
3.1 Allmant om industriell tillampbarhet
(ny lydelse 2011-07-01)
Enligt 1 § PL maste en uppfinning, for att vara patenterbar, kunna tillgodogoras industriellt. Med detta ska forstas att uppfinningen ska kunna tillverkas eller utforas inom ”industri” i ordets vidaste bemarkelse. Detta omfattar utover industri i traditionell mening ocksa annan verksamhet, sasom exempelvis transportvasende, jordbruk, jakt, offentlig forvaltning och sjukvard.
Ansokan ska innehalla uppgift om hur uppfinningen kan tillgodogoras industriellt, om inte detta foljer av uppfinningens art (8 § PL).
PRV gor ingen bedomning av den industriella tillampbarheten i patentkrav gallande sadant som enligt 1 § PL andra stycket aldrig utgor en uppfinning. Innehallet i ett sadant patentkrav ar inte patenterbart, oavsett om det skulle ga att tillampa i en industri eller inte. Ett system for att kontrollera ett lager i en fabrik gar ju till exempel att tillampa i en industri, men systemet i sig maste ha teknisk karaktar for att kunna utgora en uppfinning, annars ses det enbart som en regel for intellektuell verksamhet.
Uppfinningar som anvands i verksamhet som inte med basta vilja kan tolkas som industriell, till exempel religiosa akter, utgor fall nar bristande industriell tillampbarhet kan anforas som hinder mot patenterbarhet. Produkter avsedda for icke-industriella andamal, men som kan tillverkas industriellt, kan daremot vara patenterbara.
Ett ytterligare fall ar sadana ansokningsforemal som pastas fungera pa ett satt som strider mot naturlagarna, t.ex. en evighetsmaskin. En sadan bedoms sakna industriell tillampbarhet om patentkravet anger det avsedda syftet eller funktionen att den ska avge mer energi an den tillfors. Daremot kan en apparat anses vara industriellt tillampbar om patentkravet bara beskriver apparatens konstruktion, utan att pa nagot satt ange att det ar en evighetsmaskin, aven om det framgar av beskrivningen att det ar fraga om en sadan maskin. I detta fall ska ansokan inte anses uppfylla 8 § PL, eftersom beskrivningen inte ar sa tydlig att en fackman med ledning av den skulle kunna bygga en maskin som avger mer energi an den tillfors. Om PRV ifragasatter att den avsedda tekniska effekten i en ansokan kan uppnas, kan sokanden forelaggas att inkomma med modell, prov eller dylikt eller att lata utfora undersokning eller forsok, for att styrka detta.
3.2 Biotekniska uppfinningar och fragan om industriell tillampbarhet
(Ny rubrik och lydelse 2010-04-01)
En uppfinning maste vara sa tekniskt underbyggd och konkret att en fackman forstar hur den kan komma till praktiskt utnyttjande inom industri.
En uppfinning baserad pa produkter fran naturen ska anses vara industriellt tillampbar om dess praktiska utnyttjande anges och har gjorts trolig, foretradesvis genom experiment. Det faktum att en produkt t.ex. ett protein eller en gensekvens kan framstallas ar i sig inte tillrackligt for att uppfylla kravet pa industriell tillampbarhet.
For att en gensekvens eller en delsekvens av en gen ska vara patenterbar maste ansokan ange hur den kan tillgodogoras industriellt (se 8 § PL andra styckets fjarde mening). Till exempel, om en gensekvens eller del av en gensekvens ska anvandas for att tillverka ett protein maste beskrivningen ange vilket protein som ska tillverkas och vilken funktion proteinet ska utova..