S:t Barthelemy koloniseras av Frankrike 1648. On blir svensk ar 1784 da Gustav III undertecknar ett traktat med Frankrike. S:t Bartelemy overlamnas till Sverige mot att Frankrike far ratt att tullfritt lagra varor i Goteborg.

On har en yta pa 24 kvadratkilometer. Den ar karg och saknar grundvatten. Under torrpereioderna maste man hamta vatten fran grannoarna. Huvudsakligen produceras bomull och salt. Ar 1785 har on en befolkning pa 739 personer, 281 av dem ar slavar.

On har en naturlig hamn dar fartyg kan ligga skyddade under de orkaner som ofta hemsoker Vastindien. Vid hamnen byggs staden Gustavia.

Gustav III och det nybildade svenska Vastindiska kompaniet forvandlar den lilla on till en blomstrande handelskoloni.

Det dominerande spraket pa landsbygden ar franska. I Gustavia ar engelska vanligast. Svenska talas av de hogre tjanstemannen och en del affarsman.


En svensk transithamn for slavhandel
Ar 1785 forklaras S:t Barthelemy som frihamn. On ligger val till mellan den afrikanska slavkusten i vaster och Vastindien i oster. I ett kungligt brev, daterat den 12 mars 1790, till kammarratten och konseljen pa S:t Barthelemy, stadgas:

”Fri inforsel och handel af svarta slafvar eller sa kallade Nya Negrar fran Afrika forunnas alla nationer utan att erlagga nagon afgift vid utlossandet”.

Skrivelsen ger ocksa alla boende och inflyttade till on ratt att utrusta och armera fartyg for slavuppkop i Afrika. Brevet avslutas med:”... en ny gren bor kunna uppkomma for svenska handeln pa Africa och kusten av Guinea.”


En hamn for alla nationers slavhandlare
Ur en svensk tulltaxa ar 1790: Alla handelsman oberoende av nationalitet kan fora in ”Nya Negrar” fran Afrika till S:t Barthelemy utan tullar.

De som kommer till S:t Barthelemy fran andra oar och koper slavar ska erlagga en viss tull nar de exporterar sina nya slavar fran on. Denna exporttull ar mycket lag och bestams av tva faktorer:

- Full avgift tas ut for slavar som ar over fyra fot tre tum langa, mindre slavbarn gar for halva avgiften.

- For slavar som svenska skepp hamtat fran Afrika ar exportavgiften 2 escalins.

- For slavar hamtade av andra nationers affarsman ar exportavgiften dubbelt sa hog.

Flera hundra fartyg kunde ligga i Gustavias hamn
Fram till 1806 forvaltas on av det Vastindiska kompaniet. Av tullar och avgifter gar tre fjardedelar till kompaniet, resten tillfaller svenska staten.

Fran 1806 foljer en period da den svenska staten tar hand om ons affarer.

Ar 1812 beslutar riksdagen att skilja on fran statsverket. Darefter sorterar S:t Barthelemy direkt under ett kolonialdepartement som inrattas i kungens kansli. Inkomsterna fran on gar nu till S:t Barthelemyfonden, som disponeras av den svenske kungen personligen.

Frihamnen far stor betydelse i krigstid. Ar 1812 blir det krig mellan Amerikas Forenta Stater och Storbritannien. Amerikanska handelsskepp kan inte ga in i de engelska hamnarna i Vastindien. Av Forenta staternas totala export gar nu 20% over S:t Barthelemy.


Slavskeppen i Gustavias hamn
Ons tidning har 1804 - 1806 detaljerade listor over de skepp som anlopt hamnen under den gangna veckan. Nagra exempel visar foljande:

- 8 oktober 1804: Skonaren ACTIVE under befal av kapten Portelly ankommer med last som bestar av vin, rom, socker och ”Nya Negrar”.

- 25 december 1804: Den danska briggen HOFFI under befal av kapten Hilton ankommer efter 44 dagars resa fran Rio Pongo med en last av 177 slavar.

- 16 mars 1805: Den amerikanska skonaren ELMIRA under befal av kapten Sherburne ankommer efter 19 dagars resa fran Gore med 46 ”Nya Negrar”.

- 5 juli 1805: Det engelska skeppet KITTY´S AMELIA under befal av kapten Newcable ankommer efter 42 dagars resa fran Angola med 210 ”Nya Negrar”. Briggen PRUDENCE under befal av kapten Griffith ankommer efter 42 dagars resa fran Angola med 162 ”Nya Negrar”.

- 9 augusti 1805: Den svenska skonaren ONLYFER under befal av kapten Lamitt ankommer med 101 ”Nya Negrar”.

- 19 oktober 1805: Den svenska briggen ELISABETH under befal av kapten Pyke ankommer efter 63 dagars resa fran Afrika med en last av 176 slavar.


28 maj 1804
Den svenska myndigheten pa on infor en ny tullstadga. Tullen pa en ”Ny Neger” som importeras direkt fran Afrika blir nu tva dollar. Tullen pa slavar fodda i Vastindien blir sex dollar per styck.


31 augusti 1816
Den svenska slavhandlaren Adolf Fredrick Hansen annonserar att tre slavar har rymt. Deras namn ar Accara, Dick och Congo John. De tva sistnamnda var vid flykten kedjade vid varandra. Den som griper dessa slavar kommer att bli rikligt belonad.


Tidningen The Report of St Bartholomew
utkom 1804 - 1819
Via annonser och notiser kan man veckovis folja vad som hander pa on under 15 ar. Over 300 nummer ar bevarade pa Kungliga Biblioteket i Stockholm.


”For the benefit of the King”
Slavar som rymmer anses vara ett svart problem pa oarna i Karibien, trots att straffet ar en mycket brutal tortyr, ibland aven doden.

Ett staende inslag i tidningen ar annonser. Nastan varje vecka ”hittas” svarta manniskor pa on. Kan de inte identifiera sig eller har skriftligt bevis pa sin frihet, raknas de som forrymda slavar.

Om ingen agare horts av inom tre manader ska de ”upphittade” enligt svensk lag saljas pa auktion. De pengar man da far in, tillfaller den svenske kungen.


Till salu: Diannah 2 manader
I tidningen The Report of St Bartholomew den 4 januari 1819. Auktionsforattaren Gustaf Ekerman meddelar i en annons:

Nasta torsdag blir det auktion i kallaren under The Government House. Det kommer att saljas portvin fran Madeira, vin fran Malaga, champange, gammal rom och diverse andra varor. Dessutom saljs sju slavar: Lamb 20 ar, Charlotte 35 ar, William 14 ar, Fattima 20 ar, London 16 ar, Emelie 38 ar, Diannah 2 manader


De svenska lagarna for slavar
Guvernor Per Herman Rosenstein skriver 1787 de lagar som ska styra livet for ons slavar. Lagstiftningen delar in befolkningen i tre grupper: Vita, fria kulorta och svarta slavar .

Slavarna ska hallas kuvade med harda lagar: piskning, halsjarn, brannmarkning och dodsstraff.
En slav som slar sin agare eller nagon ur dennes familj doms till doden.

Slavagaren far sjalv dela ut upp till 29 piskrapp. Hardare straff ska verkstallas av Gustavias bodel.
En samtida observator beskriver piskningen: ”... varje slag smaller som ett pistolskott och stora skinn- samt kottstycken folja ofta med ifran kroppen.” Gravida svarta kvinnor blir piskade liggande med magen i en grop.

Lagarna blir inte mildare med aren. Regeringen ger 1806 sitt bifall till att guvenor Anckarheim ska hyra in en ny piskare och bodel for Gustavias rakning. Hyran for bodeln, som ocksa ar slav, ar atta dollar i manaden.


En svart kvinna for halsans skull
Det uppfattas som normalt bland ons vita man, aven de gifta, att halla sig med en svart kvinna. Det anses vara bra for halsan. De barn som fods i dessa forhallanden blir slavar till sin egen far.

Barn som blir frigivna raknas som ”fria kulorta”. Lagarna for dem ar mildare an for slavar, men mycket hardare an de lagar som galler for vita.

En ”fri kulort” sitter inte vid samma bord som en vit.
Det ar forbjudet for en vit att inga aktenskap med en
”fri kulort”.


De svenska slavarna blir fria
Efter langa debatter beslutas ar 1845 att slavarna ska kopas fria. Till det utses en speciell kommitte vars ordforande ar Gustaf Ekerman auktionforattare pa on.

Med anslag pa 30 000 piastrar ska slavar som anses vara varda det tredubbla kopas fria. De slavar som har pengar ska betala sin egen frihet.

Agarna for fram sina slavar infor kommitten for vardering. Den 15 januari 1847 varderar kommitten en slav som tillhor Gustaf Ekerman. Hon heter Rosalie och ar 20 dagar gammal. Ekerman begar 20 piastrar, kommitten betalar 18 piastrar.

Hosten 1847 ar pengarna slut och 358 slavar ar fria. Kvar finns 165 slavar som frikops med ett tillaggsanslag. Den 9 oktober 1847 ar allt klart.
Det har kostat den svenska staten 119 765 riksdaler. Det firas med kanonskott fran Gustavias batteri.

England avskaffar slaveriet 1833, Frankrike 1848, och Holland 1863


Den siste svenska guvenoren
Efter att slaveriet avskaffats 1846 gar det snabbt utfor med kolonins ekonomi. Arligen behovs pengar fran statskassan till ons underhall. Sverige beslutar att salja S:t Barthelemy.

Frankrike koper tillbaka sin gamla koloni. I kopeavtalet ingar en klausul om att befolkningen ska fa saga sin asikt om forsaljningen.

I augusti 1877 sker en folkomrostning pa on.
Av de 352 rostberattigade vill endast 1 person tillhora Sverige, ovriga vill aterforenas med Frankrike.

Offiellt overlatande sker den 16 Mars 1878. Den svenska flaggan halas ner for sista gangen.