Den enskilde individen ar daraktig; massan ar under vissa tider daraktig, da den handlar utan att overvaga; men slaktet ar klokt och om det far tid pa sig har slaktet alltid ratt.
Frihet
maste vara begransad for att kunna agas.
Vad ar
frihet
utan visdom och utan dygd? Det ar det varsta av all tankbar
ondska
; for det ar dumhet, synd och galenskap, utan vagledning eller aterhallsamhet.
Edmund Burke
(fodd 12 januari 1729, dod 9 juli 1797), anglo-irlandsk
filosof
,
forfattare
och statsman som kom att bli
konservatismens
forste larofader.
- Manniskor ar mogna for medborgerlig
frihet
i exakt proportion till deras formaga att lagga moraliska band pa sina affekter och begar, i samma proportion som deras karlek till
rattvisan
overtraffar deras rovgirighet, i samma proportion som deras nyktra och sunda fornuft beharskar deras fafanga och egenkarlek, i samma proportion som de foredrar rad framfor smicker.
Samhallet
kan inte existera utan en
makt
, som utovar kontroll over viljan och begaret, och ju mindre det finns av en sadan makt inom manniskan, desto mer maste det finnas utanfor henne. Det ligger i sakens natur att obeharskade manniskor inte kan vara fria medborgare. Deras passioner smider deras bojor.
- Thoughts on the Cause of the Present Discontents
(1770)
- Frihet
maste vara begransad for att kunna agas.
- Brev till Bristols lansman (3 april 1777), citerat av
Livet.se
- De som har mycket att hoppas pa och ingenting att forlora ar alltid farliga.
- Brev till Charles James Fox (8 oktober 1777), citerat av
ibidem
- Daliga
lagar
ar den varsta sortens tyranni.
- Tal i Bristol fore valet (6 september 1780), citerat av
ibidem
- Var forfattning ar en havdvunnen forfattning; den ar en forfattning, vars
auktoritet
uteslutande ligger dari, att den funnits sedan urminnes tid […] Havden ar ej blott ett val for en dag eller av en generation av manniskor, ej ett oroligt och tanklost val; den ar ett overvagt val av skilda tider och generationer; den innebar en forfattning tiotusen ganger battre utformad an genom ett val, ty den uppstar ur de sarskilda omstandigheter, tillfalligheter, lynnesdrag, karaktarsegenskaper och moraliska, medborgerliga och sociala vanor som utmarker ett folk […]
Den enskilde individen ar daraktig; massan ar under vissa tider daraktig, da den handlar utan att overvaga; men slaktet ar klokt och om det far tid pa sig har slaktet alltid ratt.
- Tal i brittiska underhuset mot William Pitt's motion for reform i parlamentet (7 maj 1782)
Jag vill heller inte utesluta forandring, men aven nar jag forandrade sa skulle det vara for att bevara.
Fordom
gor en manniskas dygd till en vana. Genom den ratta fordomen blir hennes
plikt
en del av hennes natur.
Manniskan ar ett
religiost
djur. Ateismen strider icke blott mot vart forstand utan ocksa mot vara instinkter.
- Vi ar alla fodda ? hog som lag ? styrande saval som styrda ? under en stor, oforanderlig, pa forhand existerande
lag
, en lag som foregar alla vara planer och alla vara stravanden, en som star hogre an vara kanslor, som fogar in oss i universums eviga ramverk och som vi aldrig kan fly.
- Citerat av Carl Johan Ljungberg i
Edmund Burke
(2008), s. 40
- Den engelska samhallsordningen ar ett lyckligt resultat av att man foljt naturen, vilket innebar en visdom utan reflexion, som ar reflexionen overlagsen.
- Att aga hemkansla i, att alska de sma gemenskaper [EN:
the little platoons
] vi tillhor i samhallet, ar den forsta principen i de kanslor vi hyser for det allmanna. Det ar den forsta lanken i den kanslokedja som forbinder oss till vart land och till manskligheten.
- §73, citerat av Jakob E:son Soderbaum i
Modern konservatism
(2020), s. 133
- Samlevnaden kraver inte bara att individernas passioner halls tillbaka, utan ocksa, enskilt och samfallt, att manniskans bojelser ofta hejdas, viljan bemastras och hennes lidelser underkuvas. Detta kan enbart ske genom en makt utanfor henne sjalv; och inte genom att uppgiften gors avhangig den vilja och de lidelser som avsikten ar att tygla och underkuva.
- Samhallet bygger i sjalva verket pa ett avtal.
Ovasentliga avtal, som galler syften av endast tillfallig betydelse, kan uppsagas efter behag ? men
staten
far ej betraktas sasom blott ett kompanjonskap for handel med peppar eller kaffe, kattun eller tobak […] Den ar ock i fraga om allt vetande, i fraga om all konst, en samverkan betraffande varje vardefull egenskap, varje stravan till fullandning.
Eftersom syftet med ett sadant samarbete ej kan uppnas annat an under manga generationer, blir det ett samarbete ej blott mellan de levande, utan ocksa mellan de nu levande och de doda och dem som annu ej kommit till varlden.
- Manniskan har ibland forletts stegvis, ibland skyndat sig, in i saker som hon, om hon anat helheten, aldrig skulle ha tillatit sig att genomfora.
- §212, citerat av Jakob E:son Soderbaum i
Modern konservatism
(2020), s. 130
- En bojelse for att bevara och en formaga for att forbattra, bagge forenade, det skulle vara min norm for en statsman. Allt annat ar simpelt i tillblivelsen och riskfyllt i genomforandet.
- Att forgora den makt som vaxer okontrollerat ur den yppiga produktiva kraften i manniskans medvetande, ar nastan likvardigt i den moraliska varlden med forgorandet av de synbarligen aktiva egenskaperna hos organ i den materiella varlden.
- Vad ar
frihet
utan visdom och utan dygd? Det ar det varsta av all tankbar
ondska
; for det ar dumhet, synd och galenskap, utan vagledning eller aterhallsamhet.
- Jag vill heller inte utesluta forandring, men aven nar jag forandrade sa skulle det vara for att bevara.
Jag skulle tillgripa detta botemedel sasom en foljd av stort missnoje. I vad jag gjorde skulle jag folja vara forfaders exempel. Jag skulle utfora reparationen sa nara som mojligt byggnadens ursprungliga stil.
- Alla manniskor har samma rattigheter, ehuru icke till samma saker.
- I en upplyst tid ar jag djarv nog att bekanna, att vi, i stallet for att kasta bort alla vara gamla
fordomar
, i hog grad omhuldar dem och att vi ar oblyga nog att omhulda dem darfor att de ar fordomar, och ju langre de har funnits och ju allmannare de har varit forharskande, desto mer omhuldar vi dem. Vi ar radda for att satta manniskorna att leva och handla var och en pa sitt eget forrad av forstand, ty vi misstanker att varje manniskas forrad ar obetydligt och att individerna gjorde riktigare i att anlita nationernas och generationernas samlade kapital. […] Fordomen ger stod at handlandet da en oforutsedd handelse intraffar; den har pa forhand stallt in sinnet pa en fast kurs av klokhet och dygd och lamnar i avgorandets ogonblick icke manniskan tveksam, tvivlande, orolig och obeslutsam.
Fordom gor en manniskas dygd till en vana. Genom den ratta fordomen blir hennes
plikt
en del av hennes natur.
- Manniskan ar ett
religiost
djur. Ateismen strider icke blott mot vart forstand utan ocksa mot vara instinkter.
A Letter to a Member of the National Assembly
(1791)
[
redigera
]
- De som har blivit berusade av
makt
och dragit fordel av den, om ocksa bara for ett ar, kommer aldrig att avsta frivilligt ifran den.
- Du kan aldrig planera
framtiden
med hjalp av det forflutna.
- Tyranner saknar sallan forevandningar.
Felaktigt tillskivna citat
[
redigera
]
- Det enda
ondskan
behover for att segra ar att de goda ingenting gor.
- Ovanstaende citat ar kanske det citat som oftast tillskrivs Burke men det har inte hittats i nagon bok, brev, nedskrivet tal eller annan skrift av Burke. Mojligtvis ar citatet ett forsok att sammanfatta Burkes ideer. En analys av detta felaktiga citat finns
har
och
har
. Det felaktiga citatet ar mojligtvis inspirerat av nagot som Burke faktiskt har skrivit, namligen: "When bad men combine, the good must associate; else they will fall one by one, an unpitied sacrifice in a contemptible struggle" (
Thoughts on the Cause of the Present Discontents
, 1770)
- Applader ar en sporre for hogtstaende sinnen ? och slutmalet for svaga.
- Ej funnet i Burkes skrifter, antagligen fran Charles Caleb Coltons
Lacon
(1820)
Citat om Edmund Burke
[
redigera
]
- Burke var den mest valtaliga och vettiga galning jag har mott.
- Burkes temperament, den sorts kansliga, grubblande fantasi som jamte ett rastlost spekulativt intellekt sokte belysa fakta via principer, ger Burkes tal och pamfletter deras tonfall . . . och det ar detta temperament som pa samma gang styr, haller tillbaka och anger granserna for det spekulativa, utforskande forstandet.
- Sir Hebert Grierson, citerat av
ibidem
, s. 14
- Russell Kirk
har skrivit att Burke ”lindar in sig i sitt amne likt en orm”. Och det later kanske inte sa sympatiskt, men han blandar
historia
med principer, han blandar ett bildsprak med aforismer. […] Burke ar ganska svar att lasa och han missbrukas latt, men i gengald sa sker det mer i hans texter. Det ar ett valdigt levande och fantasifullt och mangtydigt sprak, som det gar att gora valdigt mycket med. Men jag tycker ocksa att det ar en del av behallningen med den har lasningen. Det kanns verkligen som att man hamnar i en tid och pa en plats och far lara kanna en riktig person med riktiga tankar och kanslor som man far folja.
- Man far inte heller forestalla sig att Burke under det pafoljande seklet betraktades uteslutande som de konservativas egendom. Till hans biografer och beundrade horde John Morley, radikal
liberal
och en av Gladstones narmaste man. Till beundrarna av Burkes politiska visdom horde aven den amerikanska liberalismens framste,
Woodrow Wilson
. Det ar egentligen forst under 1900-talet med dess nya
revolutioner
och nya antirevolutionara stamningar som Burke definitivt blir konservativ.
- Svante Nordin
, "Konservatismens fader eller upplysningens son?" I:
Fornuft och inlevelse: Burke mellan upplysning och
romantik
(1990), s. 53
- [Burkes] texter haller i regel en hog litterar niva, med god retorik och bitvis narmast poetisk kvalitet (darfor ar han ganska svar att oversatta pa ett rattvisande satt).
- Jakob E:son Soderbaum,
Modern konservatism
(2020), s. 126
- I likhet med manga andra konservativa tankare skrev Burke knappt nagonting rorande ekonomi. Detta har att gora med att konservativa i allmanhet ar fokuserade pa immateriella varden och anser det materiella vara sekundart eller t.o.m. farligt att fokusera pa.
- Burke var den ende av de stora kontrarevolutionara forfattarna, som skrev enkelt och populart, och hans stil utmarkes av en valdsam energi. […] Hans tankegangar ar notoriskt svara att aterge; ar man valvillig kan detta sagas bero pa att de speglar
livets
oandliga rikedom, ar man kritisk kan man skylla pa att de ar sa foga preciserande.
Externa lankar
[
redigera
]
