Zazen (坐?) ar det japanska uttalet av det kinesiska uttrycket zuochan med pinyin , vilket betyder "sittande meditation" ( Za = sitta, Zen = meditation ). Zazen ar den meditationsform, som ar det centrala i utovande av zen , en form av buddhism , for vilken meditationsovningarna i zazen anvands pa samma satt som Vipassana -meditation inom Theravada .

Ordet zen kommer fran sanskritens " Dhyana ", meditation ^{[ 1 ]} , som nar det kom till Kina blev " Chan " och vidare i Korea translittererat fonetiskt som " Seon ", och slutligen nadde Japan, dar dess translitterering ar det aktuella ordet Zen . Idag anvander flertalet skolor i vast begreppet i denna japanska version.

Formodad effekt [ redigera | redigera wikitext ]

Zazen pastas forbattra halsan och minska somnbehovet, och kunna, om man har det malet, leda till satori , upplysning.

Utforande [ redigera | redigera wikitext ]

Zazen ar egentligen bara en koncentrationsovning som finns i nagra olika varianter. Oftast gors zazen i sittande stallning, men det gar att gora zazen i vilken kroppsstallning som helst. Det finns komplement till rena sittovningar, namligen koantraning . Da behovs en larare, som tilldelar en lamplig koan och ger instruktioner i hur meditationen ska ga till.

De vanligaste sittstallningarna ar foljande:

• Lotus (eller "full lotus"): hoger fot vilar pa vanster lar och vice versa.
• Halv lotus: en fot pa motstaende lar, den andra under motstaende lar.
• Kvarts lotus: en fot pa motstaende vad, den andra under.
• "Burmesisk": fotterna vilar pa golvet och pekar mot det motsatta knat. Vaderna ligger omlott.
• Seiza : man "sitter pa kna".
• Sitta pa stol: ryggen lutas ej mot ryggstod, hela fotterna i marken.

I alla sittstallningar halls ryggen rak och handerna i knat, man lagger vanster hand i den hogra, med handflatorna uppat, och later tumspetsarna vidrora varandra sa att en oval bildas mellan tummarna och resten av handerna. Man kan se pa avbildningar av Buddha hur han haller handerna; det ska vara likadant forutom det att Buddha har hoger hand i den vanstra; den som inte ar Buddha gor tvartom.

Man sitter sa avslappnad som mojligt och har normalt en stodkudde under rumpan, eller i fallet med stol, en dyna. I seiza har man alltsa kudden mellan benen. En sak som manga har i sina hem och som kan fungera bra som stodkudde ar en sovsack. Sitter man i seiza kan man enkelt tillverka en lag pall av en planka och fyra spikar. Den pallen gor man precis sa hog att man kan sitta i seiza utan att belasta vaderna och vristerna och fa svara smartor. Normalt sitter man ocksa pa en dyna eller mjuk matta, sa att man slipper fa ont i knana.

Praktiska rad [ redigera | redigera wikitext ]

Det ar mycket viktigt att man under zazen haller sig stilla och inte kliar sig, andrar sittstallning etc.

Den "enklaste" ovningen, som man brukar rekommendera nyborjare, ar att rakna andetagen; man raknar en inandning som "ett", foljande utandning som "tva", och sa vidare. Nar man raknat till tio, borjar man om fran ett. Om man tappar rakningen eller raknar langre an till tio, borjar man ocksa om fran ett. Sedan kan man gradvis oka svarigheten genom att byta till att bara rakna utandningarna, att inte rakna utan bara folja andningen, eller att bara vara uppmarksam (vilket kallas shikan-taza pa japanska).

Hur lange man sitter, beror pa nar och var. Hemma avgor man tiden sjalv, sitter man tillsammans med andra i ett ”samfund”, sitter man typiskt ungefar en halvtimme. Det ar knappast lont att sitta mer an trekvart at gangen.

Som nyborjare kan man prova att forsoka med 20 minuter, eller annu kortare. Det viktiga ar att i forvag bestamma hur lange man ska sitta och sedan sitter tiden ut. Det ar ofta smartsamt for nyborjaren att sitta i ovana sittstallningar, och att sitta rak i ryggen, men det gar normalt over nar muskulaturen tranats upp och senor och muskler strechats och tojts pa. For den som har problem med sin blodcirkulation, kan det bli svart att vanja vissa kroppsdelar vid att hamna i klam och da ar det givetvis viktigt att ge akt pa utvecklingen.

Noter och referenser [ redigera | redigera wikitext ]

• S?t? -sh? munken Deshimaru Taisen har publicerat flera bocker i amnet.