Zaiddiyah

Fran Wikipedia
Zaydism ar idag den dominerande islamiska rattsskolan i norra Jemen och sydvastra Saudiarabien. Syns i brun farg pa kartan.

Zaidiyyah ( arabiska : ???????, az-Zaydiyyah ), zaidism , zaydism eller zaydi (ibland zaidi ) ar en inriktning inom shiaislam som anser att Zayd ibn Ali var den rattmatige arvtagaren till den fjarde imamen , Ali Zayn al-Abidin , snarare an halvbrodern Muhammad al-Baqir , som ovriga shia anser vara den femte imamen. Zaiddiyah ar aven en rattsskola, en madhhab ? en av de atta madhhaber vars giltighet erkanns i Ammanbudskapet .

Shiaimamerna enligt zaidiyyah:

  1. Ali ibn Abi Talib
  2. Hasan ibn Ali
  3. Husayn ibn Ali
  4. 'Ali Zayn al-'Abidin ibn Husayn
  5. Zayd ibn Ali . [ 1 ]

Zayditerna har tagit sitt namn fran Zayd ibn ’Ali ibn al-Husayn , som forsokte revoltera mot den umayyadiska dynastin. Detta var ett forsok att skapa ett alternativ till den umayyadiska makten, som vid den tiden befann sig i ett ide- och asiktsmassigt kaos, dar olika grupper erkande olika imamer. Den framsta konflikten var att zayditerna eller Zayd inte trodde pa en dold imam eller iden om nass . Zayd sokte inte bara stod hos shiagrupperingar utan bland alla muslimer. Han argumenterade for att Al? ibn Ab? T?lib var den rattmatige imamen (ledaren) efter profeten Muhammeds bortgang och menade att Ali var overlagsen gentemot Abu-Bakr och Umar ibn al-Khattab . Zayd misslyckades och dodades ar 740 och zayditerna ville hamnas hans dod.

Zayditerna befann sig under aren 870 till 1126 i olika omraden soder om Kaspiska havet , men forknippas framst med Jemen dar de hade politisk sjalvstandighet fran omkring 900-talet till 1962. Under zayditiska imamer i Sanaa har de utvecklat en speciell juridik som ligger nara sunnitisk tradition. De har aven vissa kopplingar till mu’taziliter.

Den forsta imamen i Jemen, al-Had ila ’l-Haqq Yahya (d. 911) ar for zaiditerna en av de viktigaste auktoriteterna for den Zayditiska statens lagsystem, Hadawaiya -skolan. Den Zayditiska lagen fick en mer shiitisk karaktar, men ligger samtidigt nara den sunnitiska traditionen ? de moderata inriktningarna inom shia liknar ofta sunnitisk tradition.

Precis som andra shiitiska traditioner sa anser de att samhallet skall ledas av en imam som vars slaktled harstammar fran Ali (Alidiska familjen) och profeten Muhammed. Det som ar sarskilt med zaydismen i forhallande till andra shiitiska riktningar ar att de inte ger imamen nagon speciell status, till exempel i form av overnaturliga krafter. Zaydierna tillater inte nass, iden om att det bara kan finnas en imam at gangen och att imamen utpekar (testamentariskt) nasta imam. Andra shiitiska inriktningar anvander sig av imamens utpekande av den nastkommande imamen for att avgora successionsordningen for ledarskapet.

Muhammad b. ’Ali al-Shawkani (d.1832) var en zayditisk domare i Sanaa och ar en av de mest kanda zayditiska rattslarda, aven om han ofta misstas for att ha varit sunnimuslim. Det lades ingen stor vikt vid al-Shawkanis religiosa identitet utan han ar kand for sitt stark motstandare mot restriktioner av ijma ’. Han var dartill anhangare av ijtihad . Diskussionen kring ijma och ijtihad skedde inom den sunnitiska traditionen, vilket kan ha gett upphov till missforstanden kring hans religiosa hemvist.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ Bæk Simonsen, Jørgen (1994). ”imam”. Islamlexikonet . Forum. ISBN 91-37-10552-3  

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

  • Hjarpe, Jan (red.) 2004. 99 fragor om islam Stockholm: Leopard forlag.
  • Sourdel, Dominique & Sourdel-Thomine, Janine. 2007. A Glossary of Islam. Edinburgh University Press.
  • Vikor, Knut S. 2005. "Between God and The Sultan - A History of Islamic Law. London: Hurst & Company.
  • Watt, W Montgomery, 1962. Islamic Philosophy and Theology, The Edinburgh University Press