William Dwight
Whitney
, fodd
9 februari
1827
i
Northampton
,
Massachusetts
, dod
7 juni
1894
i
New Haven
,
Connecticut
, var en
amerikansk
sprakvetenskapsman
och
universitetslarare
, bror till geologen
Josiah Dwight Whitney
.
Whitney studerade
sanskrit
vid
Yale College
i
New Haven
samt 1850-1853 i
Tyskland
, fornamligast i
Berlin
(for
Albrecht Weber
) och
Tubingen
(for
Rudolph Roth
). Ar 1854 blev han
professor
i sanskrit och 1870 tillika i
jamforande sprakvetenskap
vid Yale College. Han var en tid
bibliotekarie
och "
corresponding secretary
"
i
American Oriental Society
och blev 1884 dess president. Darjamte var han president i
American Philological Association
och ledamot av flera
europeiska
vetenskapsakademier
och andra larda samfund (bland andra
Vetenskapssocieteten i Uppsala
, sedan 1878).
Whitney utovade stort inflytande pa
indologins
och (speciellt den allmanna)
sprakvetenskapens
utveckling ej blott i
Amerika
, utan aven i Europa. Han kan sagas vara upphovsmannen till den sa kallade amerikanska skolan inom sprakvetenskapen, vars kanske mest utmarkande egenskap ar den exakt
statistiska
metoden inom
grammatiken
.
Inom den allmanna sprakvetenskapen (
sprakfilosofin
) var Whitney bland de inflytelserikaste forkamparna for den asikt, som (emot den
naturvetenskapliga
, representerad genom
Schleicher
och andra) i likhet med dansken
Madvig
havdar
sprakets
karaktar av att i framsta rummet vara en av den manskliga intelligensen framkallad och utbildad konstprodukt, sprakvetenskapen salunda en historisk vetenskap. En annan sak - nagot, som val ej heller Whitney fornekar och som torde vara den yttersta och riktiga grundtanken i Schleichers och
Friedrich Max Mullers
asikter - ar, att denna konstprodukt, sedd i samband med den manskliga utvecklingen i det hela, icke vasentligt, utan endast till graden skiljer sig fran den i hela naturen gallande utvecklingsprincipen.
Whitneys fornamsta arbeten pa det indologiska omradet ar sardeles omfattande. Tillsammans med
Roth
utgav han
Atharvaveda-samhita
(I, Berlin, 1855; del II hann aldrig utkomma; jamfor den av
Lanman
utgivna oversattningen av
Atharvaveda
, nedan). Hartill sluter sig narmast
Alphabetisches verzeichniss der versanfange der Atharva samhita
(i
Webers
"
Indische studien
", band 4) samt hans
edition
med oversattning och kommentar av
Atharva-veda-pr?tic?khya
i band 7 och
Index verborum to the published text of the Atharva-veda
i band 12 av "
Journal of the American oriental society
". I denna
tidskrift
finns dessutom av honom flera storre och mindre arbeten, bland vilka ma namnas
On the history of the
vedic
texts
(band 4, 1854),
On the
Avesta
, or the sacred scriptures of the
zoroastrian
religion
(bd 5, 1856), viktiga noter och tillagg till samt slutlig redaktion av
Ebenezer Burgess
Translation of the S?rya-siddh?nta
(ett indiskt
astronomiskt
verk, band 6, 1860) och
The T?ittiriya-pr?tic?khya, with its commentary etc., text, translation and notes
(bd 9, 1871).
Flera uppsatser saval av indiskt
filologiskt
som av mera allmant sprakvetenskapligt innehall har han offentliggjort i "
Transactions of the American philological association
" (1869-90) samt lamnat bidrag till den sa kallade
Petersburgsordboken
av
Bohtlingk
och
Roth
. Hans kanske fornamsta arbete pa sanskritomradet ar
Sanskrit Grammar
(
Leipzig
, 1879; 3:e upplagan 1896), vartill sluter sig (som bihang)
The Roots, Verb Forms and Primary Derivatives of the Sanskrit Language
(Leipzig, 1885).
Av allmant sprakvetenskapligt innehall ar
Language and Study of Language
(1867) samt en kortare sammanfattning darav:
Life and Growth of Language
(1875; "Spraket, dess lif och utveckling", oversattning av
C.G. Stjernstrom
1880). Flera av Whitneys tidigare smarre, ursprungligen i ovannamnda tidskrifter eller annanstades offentliggjorda avhandlingar ar samlade (delvis omarbetade) i 2 band:
Oriental and linguistic studies
(1875 -77), vari de bekanta, for M. Muller hogst besvarande kritikerna av nagra av hans arbeten forekommer.
Efter Whitneys dod utgav Lanman - med tillagg - en oversattning av
Atharvaveda
med kritisk och
exegetisk
kommentar i 2 band av
Harvard Oriental Series
(vol. VII-VIII, 1905). Aven pa det sprakpedagogiska omradet inom de moderna spraken var Whitney verksam- Bland hans arbeten inom detta omrade kan namnas
German Grammar
(1869),
German Reader with Notes and Vocabulary
(1870),
Essentials of English Grammar
(1877) och
French Grammar
(1886). Whitney var huvudredaktor for det monumentala (till en del
encyklopediska
) lexikaliska verket
The Century Dictionary of the English Language
(6 band).
- ^ [
a
b
]
Bibliotheque nationale de France
,
BnF Catalogue general :
oppen dataplattform
,
las online
, last: 10 oktober 2015,
licens
: oppen licens.
[kalla fran Wikidata]
- ^
SNAC
, William Dwight Whitney,
las online
, last: 9 oktober 2017.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
]
Brockhaus Enzyklopadie
, William Dwight Whitney.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
]
www.accademiadellescienze.it
, last: 1 december 2020.
[kalla fran Wikidata]
- ^
www.accademiadellescienze.it
, William Dwight Whitney, last: 1 december 2020.
[kalla fran Wikidata]
- ^
Charles Dudley Warner
(red.),
Library of the World's Best Literature
, 1897,
las online
.
[kalla fran Wikidata]
- ^
s. 18,
las online
.
[kalla fran Wikidata]
- ^
s. 17,
las online
.
[kalla fran Wikidata]