Wikipedia : Relevanskriterier

Fran Wikipedia
Om du ar osaker kan du fraga har .
Amnesguider

Wikipedia:Relevanskriterier ar kriterier skapade av Wikipedias anvandare for att bedoma om ett amne inom en rad olika omraden ar tillrackligt betydande for att motivera en artikel.

Praxis utformas gemensamt av Wikipedias anvandare, till exempel genom diskussioner av enskilda fall. Den har sidan sammanfattar vad som oftast anses relevant och inte. Detta ar bara en forenkling av det som framkommit tidigare och alla fall tacks inte av den har sidan. Praxis kan ocksa andras med tiden.

Denna sida ar varken en riktlinje eller policy . Om en artikel inte uppfyller de kriterier som star har kan det anda finnas speciella omstandigheter som gor att den kan forsvara sin plats i Wikipedia. Riktlinjen vi i forsta hand utgar fran ar Wikipedia:Relevans .

Fler relevanskriterier kan aven finnas i amnesguiderna .

Vad som kan tas med i biografier ar ett kansligt kapitel. Se Wikipedia:Artiklar om nu levande personer for de riktlinjer som galler for nu levande personer. Klart ar ocksa att Wikipedia inte ar nagon genealogisk och biografisk databas , och ska alltsa inte innehalla artiklar om personer som enbart ar intressanta for slaktforskning .

Ett tillrackligt ? men inte nodvandigt ? krav ar, att en person finns i ett etablerat biografiskt lexikon, till exempel Svenskt biografiskt handlexikon , Svenskt biografiskt lexikon eller Vem ar det , eller i vanligt lexikon som Bonniers lexikon , Bra Bockers Lexikon , Nordisk familjebok , Svensk uppslagsbok eller Nationalencyklopedin .

Adel och andra hogrestandspersoner [ redigera | redigera wikitext ]

Adelspersoner , i bade historisk tid och nutid, fortjanar inte en egen personartikel enbart i kraft av att de tillhor adliga slakter. Adelspersoner som kvalificerar sig pa meriter genom annan kategori pa den har sidan, liksom de som agt storre godsegendomar , eller som pa annat satt haft stort inflytande over manga manniskors levnadsforhallanden, ar med stor sannolikhet relevanta for egna artiklar. Dessa bor da i forsta hand innehalla information som styrker detta och inte enbart uppgifter om formell titulatur, heraldik och familjeforhallanden .

Ett alternativ till artiklar om enskilda adelspersoner ar artiklar om en viss adelsfamilj alternativt en viss adelstitel, dar kortfattad information om enskilda personer som inte uppnar notabilitet for en personartikel i egen ratt kan infogas.

Jamfor med relevanskriterierna for kungliga personer langre ned.

Akademiker och forskare [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av Wikipedia:Att skriva om utbildning .

En akademiker kan ha en egen artikel i Wikipedia om hon eller han ar ledamot av ett exklusivt akademiskt samfund ( Kungliga Vetenskapsakademien , Svenska Akademien etc), har tilldelats ett internationellt erkant forskningspris ( Nobelpriset , Fieldsmedaljen etc), ar rektor, prefekt, professor, docent etc., har citerats i manga vetenskapliga publikationer , eller pa annat satt visat sig vara en mer framstaende och uppmarksammad forskare an vad som ar normalt for varje person som disputerat i amnet.

Arkitekter [ redigera | redigera wikitext ]

  • Ar omnamnd i konsthistoriska oversiktsverk eller motsvarande.
  • Har vunnit nagot kvalificerat pris.
  • Har ritat minst tva byggnader, som ansetts vard att ha en egen artikel eller som i ovrigt var for sig anses vara kulturhistoriskt valbekanta.
  • Har varit medlem av nagot kvalificerat konstnarligt samfund, som Kungliga Akademien for de fria konsterna eller motsvarande.

Brottslingar [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av Wikipedia:Att skriva om brott .

Brottslingar bor endast fa egna artiklar om de ar mycket val kanda. Exempel pa detta kan vara om de mordat makthavare ( Jacob Johan Anckarstrom , Gavrilo Princip , Lee Harvey Oswald ) eller om brotten pa annat satt paverkat ett samhalle ( Usama bin Ladin , Anders Behring Breivik ), eller om brotten ar mycket uppmarksammade ( Jack the Ripper , Clark Olofsson ). Brottslingar som har bytt namn bor endast ha det nya namnet utsatt och omdirigeringar om det nya namnet ar valkant ( Lars-Inge Svartenbrandt / Lars Ferm ) annars anges det namn under vilket brottslingen ar mest omtalad under.

Nar det galler levande personer ar det aven viktigt att riktlinjen for biografier om levande personer uppfylls.

Forfattare och oversattare [ redigera | redigera wikitext ]

En forfattare ar relevant om nagot av foljande kriterier ar uppfyllt:

For forfattare av sangtexter, noveller, dikter och liknande:

  • Har skrivit ett stort antal verk med storre spridning.
  • Har skrivit minst en text som ingar i en officiell psalmbok.

En litterar oversattare ar relevant om nagot av foljande kriterier ar uppfyllt:

  • Upphovsman till en eller flera oversattningar som uppmarksammats for sjalva oversattningen.
  • Har oversatt ett stort antal verk med allman spridning.
  • Finns med som oversattare i litteraturhistoriska uppslagsverk.
  • Har vunnit ett kvalificerat pris, till exempel Arets oversattning eller Svenska Akademiens oversattarpris .

Begreppet Forfattare ar har anvant i vid mening om alla som forfattar olika sorters textbaserade verk. Det inkluderar bade forfattare av facklitteratur och skonlitteratur (inklusive sangtexter), liksom exempelvis korsordskonstruktorer . Se aven nedan om personer inom press.

Jurister [ redigera | redigera wikitext ]

En jurist ar relevant genom att uppfylla nagot av foljande:

Med sarskilt uppmarksammat fall avses nagot av foljande:

  • rattsfall som agnas betydande uppmarksamhet i juridisk facklitteratur och periodika, eller
  • rattsfall som skildrats ingaende i nyhetsmedia eller av sentida historiker, eller
  • rattsfall som haft pavisbar inverkan pa politiska beslut och samhallsdebatt i landet med jurisdiktion.

Konstnarer med flera [ redigera | redigera wikitext ]

Konstnarer, inklusive illustratorer, fotografer, formgivare med flera, ar relevanta om de uppfyller nagot av foljande kriterier:

  • Behandlas i konsthistoriska oversiktsverk eller motsvarande.
  • Har vunnit nagot kvalificerat pris.
  • Har haft egen utstallning pa relevant museum.
  • Ar representerad som individuell konstnar pa nationellt museum eller internationellt erkanda museer.
  • Har varit huvudperson i nagon valdokumenterad konstnarlig rorelse.
  • Har varit verksam vid nagot furstligt hov eller varit ledare for nagon statlig institution.
  • Har framstallt minst tva verk som var for sig anses vara kulturhistoriskt valbekanta.
  • Har varit medlem av nagot kvalificerat konstnarligt samfund, exempelvis Kungliga Akademien for de fria konsterna .

Kungliga personer [ redigera | redigera wikitext ]

Furstliga personer ar relevanta om de uppfyller nagot av foljande kriterier:

  • Harskare/ statschef / suveran ( kejsare , kung , regerande drottning , storhertig , sultan , furste etc.) over en vid tidpunkten allmant erkand statsbildning eller aldre jamforbar motsvarighet.
  • Andra fullvardiga medlemmar, bade infodda och ingifta, tillhorande furstliga slakter som ar eller har varit i regerande stallning under nagon del av personens livstid . Sadana personer behover inte ha varit en fullvardig medlem av en furstlig slakt under hela sin levnad.

For personer i kungliga slakter som inte varit i regerande stallning under personens livstid , eller som inte varit fullvardig medlem pga morganatisk harstamning galler samma relevanskriterier som for adelspersoner .

Militarpersoner [ redigera | redigera wikitext ]

En militarperson ar relevant for en egen artikel genom att uppfylla nagot av foljande:

Musiker, musikgrupper och latskrivare [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av Wikipedia:Att skriva om musik .

Musiker och musikgrupper ar i allmanhet relevanta om de har slappt nagot fullangdsalbum pa ett skivbolag som inte ar egenskapat. Utover detta kan de platsa om de under flera ar har varit val etablerade artister pa musikscenen i minst ett land. Exempelvis kan de ha tillagnats langre recensioner eller reportage i etablerad media, erhallit nagot etablerat pris eller skrivit nagot valkant verk. Relevans skall kunna styrkas genom till exempel lankning till artiklar i etablerat medium.

Latskrivare (av popularmusik, psalmer och dylikt) ar i allmanhet relevanta om de komponerat ett stort antal verk med allman spridning.

Naringslivspersoner och foretagare [ redigera | redigera wikitext ]

En naringslivsperson ar relevant om personen ar/har varit ofta uppmarksammad i affarspress och liknande media. Verkstallande direktor , koncernchef eller styrelseordforande for betydande foretag, sasom borsnoterade foretag eller onoterade foretag av stort allmant intresse, ar vanligen relevanta.

Politiker och ambetsman [ redigera | redigera wikitext ]

En politiker eller ambetsman som uppfyller nagot av foljande kriterier ar i regel relevant for en egen artikel.

Religiosa ledare [ redigera | redigera wikitext ]

En prast eller andlig ledare som uppfyller nagot av foljande kriterier ar i regel relevant for en egen artikel.

  • Pave , patriark , arkebiskop , biskop , missionsforestandare , distriktsforestandare eller motsvarande funktionar inom icke- kristna religioner.
  • Domprost , kontraktsprost och darmed jamforbar befattningshavare.
  • Religiosa funktionarer med betydande icke-religiosa administrativa uppgifter (som kolonialtjansteman, svenska kyrkoherdar fore 1862, med mera), vilka som auktoritetspersoner haft stor betydelse for lokalsamhallet i sin samtid.
  • Forfattare av en eller flera skrifter som publicerats pa etablerade forlag platsar pa de kriterierna.
  • Samt den som uppenbart har motsvarande makt och inflytande, eller har fatt omfattande nationell medial uppmarksamhet, aven utan formella titlar som passar in i listan.

Sport och idrottspersoner [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av Wikipedia:Att skriva om sport .

En idrottare (aktiv, ledare eller liknande) ar i allmanhet relevant om vederborande ar eller har varit yrkesmassigt verksam (professionell) pa hog niva eller tillhor den nationella eliten. Pojk- eller flicklandslagsspel racker normalt inte som relevansgrundande merit.

Underhallning och journalistik (film, TV, teater, cirkus, radio och press) [ redigera | redigera wikitext ]

En person ar relevant genom att uppfylla nagot av foljande:

  • Programledare, huvudrollsinnehavare, regissor eller annan framtradande profil i en relevant film, tv- eller radioprogramserie.
  • Mindre framtradande profil, eller konstnarlig medarbetare (manusforfattare etcetera), i tva eller flera sarskilt relevanta filmer eller tv- eller radioprogramserier (som uppfyller flera relevanskriterier).
  • Skadespelare, programledare, journalist med mera som belonats med nagot etablerat, nationellt eller internationellt pris, till exempel Guldmasken , Kristallen , Stora journalistpriset med mera.
  • Chefredaktor, fast kolumnist, fast kronikor eller liknande i sarskilt relevant tidning (riktlinje: upplaga pa minst 100?000).
  • Statistroller och liknande ger ingen relevans oavsett verkets spridning, men kan omnamnas om personen ar kand i ovrigt, se cameo .

En skadespelare ar relevant genom att uppfylla nagot av foljande:

  • Huvudroll i filmer som ingatt i det normala utbudet pa biografer.
  • Huvudroll i en uppmarksammad teveserie som visats pa nationella tevekanaler.
  • Huvudroll i en film eller teveserie som belonats med nagot etablerat nationellt pris.
  • Flera huvudroller pa betydande nationella eller regionala teatrar.
  • Roller som uppmarksammats i nationell press eller belonats med ett betydande pris.

En regissor ar relevant genom att uppfylla nagot av foljande:

  • Regisserat en film som ingatt i det normala utbudet pa biografer.
  • Regisserat en uppmarksammad teveserie som visats pa nationella tevekanaler.
  • Regisserat en film eller teveserie som belonats med nagot etablerat, nationellt pris.
  • Regisserat flera uppsattningar pa betydande nationella eller regionala teatrar
  • Fatt ett betydande pris eller betydande uppmarksamhet i nationell press for sin garning som regissor

Fiktiva fenomen och personer [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av Wikipedia:Att skriva om fiktion?§?Relevanskriterier .

Fiktiva fenomen och/eller personer (till exempel rollfigurer i Harry Potter) ar relevanta eller har encyklopediskt varde om de uppfyller ett av foljande kriterier:

  • De ar omnamnda mer an en gang och ar av sparbar betydelse i valkanda verk oberoende av och utanfor sitt egna fiktiva universum / franchise / kanon (betald eller obetald marknadsforing, fandom och fanfiction raknas inte).
  • De har en dokumenterad betydelse och paverkan pa kulturen utanfor ursprungsverken.

En fiktiv person, plats, varelse, begrepp eller sak kan vara relevant for en egen artikel om den omnamns pa ett icke-trivialt satt i flera olika verk. Kolla annars upp ifall den platsar battre i en samlingsartikel kring ursprungsverket.

Institutioner och organisationer [ redigera | redigera wikitext ]

Tillrackliga krav for institutioner (myndigheter, foretag, foreningar, stiftelser etcetera) om inget annat anges:

  • Institutionen ar utforligt beskriven i flera etablerade massmedier/skrifter utan anknytning till institutionen sjalv (tidningar, bocker, TV-dokumentarer, internetsajter).

Foretag [ redigera | redigera wikitext ]

Ett foretag eller ett bolag ar relevant eller har encyklopediskt varde om det uppfyller ett av foljande kriterier:

  • Foretaget ar noterat pa en storre aktiebors sa som Stockholmsborsen eller motsvarande.
  • Foretaget eller bolaget forekommer i listor over viktiga foretag, publicerade av renommerade och oberoende publikationer, till exempel stjarnmarkta restauranger i Michelinguiden .
  • Foretaget har stor marknadsandel i en eller flera branscher, vilka i sig ar av encyklopediskt intresse.
  • Foretaget har bidragit starkt till utveckling av produkter med stor betydelse for manga manniskor.
  • Foretaget ager ett varumarke som ar relevant nog for en egen artikel om enbart varumarket.

Ett foretags storlek kan aven det vara en indikation pa relevans. Ett foretag som uppfyller tva av foljande kriterier for minst tva ar i foljd ar oftast encyklopediskt relevant:

  • Foretaget har eller har haft minst 500 helarsanstallda
  • Foretaget har tillgangar varda motsvarande minst 250 miljoner SEK
  • Foretaget har en omsattning pa motsvarande minst 500 miljoner SEK/ar

Aven ett foretags alder bor tas med i bedomningen.

  • Ett foretag som bedrivit kontinuerlig verksamhet under lang tid (over 60 ar; langre an en genomsnittlig persons normala arbetsliv) kan antas ha ett storre encyklopediskt intresse an ett som ar nystartat eller bara existerat en kort tidsperiod.

Aven ett foretags grundare bor tas med i bedomningen.

  • Ett foretag som grundats av personer som ar valetablerade inom naringslivet eller som pa annat satt gjort sig kanda utover det vanliga kan i vissa fall vara relevant tack vare att dessa personer grundat foretaget.

notabla personer (med notabel person menas en person som det finns en biografisk artikel pa svensksprakiga Wikipedia som uppfyller relevanskriterier for personartikel) och som pa annat satt gjort sig kanda utover det vanliga (dvs nagot mer an bara "foretagare") kan i vissa fall vara relevant.

Varumarken och produkter [ redigera | redigera wikitext ]

  • Varumarken och produkter som ar allmant kanda, atminstone pa nationell niva.

Se aven:

Huliganfirmor [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av Wikipedia:Att skriva om kriminalfall .

Skolor och bibliotek [ redigera | redigera wikitext ]

Utbildningsinstitutioner ar i regel relevanta om de haft kulturhistorisk betydelse i sig sjalva, inte bara som en undervisningslokal. Offentliga universitet, hogskolor, folkhogskolor och gymnasieskolor kan i allmanhet ha egna artiklar. Kommunala grundskolor och liknande kan i allmanhet beskrivas i artikeln om kommunen eller dess skolforvaltning.

Se Wikipedia:Att skriva om utbildning for skolor, larosaten och studentorganisationer.

Storre bibliotek ar oftast relevanta som egna artiklar. Bland annat galler det huvudbibliotek i en kommun eller liknande, och en sadan artikel bor ocksa kunna presentera biblioteksfilialerna . Vissa bibliotek ar inhysta i historiskt viktiga byggnader , och i sa fall kan artikeln bade handla om byggnaden och institutionen. Bibliotek som endast ar en del av verksamheten i en storre byggnad kan ge mojlighet till en sarskild byggnadsartikel (samma resonemang kan galla museer och museibyggnader).

Myndighetsinstanser [ redigera | redigera wikitext ]

  • Nationella myndigheter i bade enhetsstater och forbundsstater ar alltid relevanta. Delstatliga myndigheter ar i regel relevanta.
    • Texter om enskilda enheter inom myndigheter enligt ovan bor i de flesta fall, om inte sarskilda skal foreligger (historik, storlek, egen identitet osv), sammanfogas med respektive myndighets huvudartikel.
  • Myndigheter eller forvaltningar inom en kommun , stad eller annan administrativ enhet ar relevanta endast om de har en viss storlek. Som tumregel kan anvandas att de har minst 100 anstallda.
    • Lokala myndigheter/forvaltningar som inte ar notabla nog for en egen artikel kan listas i artikeln om staden eller regionen.

Ideella organisationer och foreningar [ redigera | redigera wikitext ]

En organisation eller en forening ar relevant eller har encyklopediskt varde om den uppfyller nagot av foljande kriterier:

  • den har nagon form av verksamhet av tillrackligt betydande niva utanfor de enskilda medlemmarnas intressesfar i egenskap av foreningsmedlemmar Invandning: Fluff [ fortydliga ]
  • den har haft inflytande pa en storre rorelses utveckling
  • den har haft dokumenterad och kontinuerlig verksamhet under manga ar. Tumregel: Ungefar 65 ars kontinuerlig verksamhet.
  • den har haft avgorande betydelse i nagon encyklopediskt relevant persons liv
  • den ar remissinstans pa riksniva, eller har annat politiskt inflytande
  • den ar en permanent sammanslutning av organisationer, dar atminstone tva av dem uppfyller nagot av ovanstaende kriterier

En organisation eller en forening ar vanligen inte relevant om den uppfyller foljande kriterium:

  • Den har ett litet antal medlemmar, <1?000
  • Den riktar sig till en mindre intressegrupp
  • Den endast har lokal pragel
  • Den ar en lokalavdelning eller pa annat satt underordnad avdelning till en storre organisation, utan sardrag som gor den sarskilt intressant

Politiska partier [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av Wikipedia:Att skriva om politik .
  • Politiska partier ar i allmanhet relevanta om de har varit registrerade for nationella och internationella val (som EU-parlamentsval), och haft mandat i nagon internationell, nationell, regional eller lokal forsamling.

Idrottsforeningar och idrottsevenemang [ redigera | redigera wikitext ]

En idrottsforening ar i allmanhet relevant genom att delta i elitniva, eller genom att vara stor och betydande. Se Wikipedia:Att skriva om sport for utvecklade relevanskriterier.

Andra evenemang [ redigera | redigera wikitext ]

Ett evenemang har relevans genom att vara stort och betydande, sarskilt om det ocksa ar aterkommande.

Husdjursforeningar [ redigera | redigera wikitext ]

  • Avelsorganisationer som har nationellt (eller internationellt) avelsanvar for (minst) en husdjursras.

Bocker, filmer, konstverk och andra kulturprodukter [ redigera | redigera wikitext ]

En kulturprodukt (bok, malning, film, musikstycke etcetera) ar relevant om den uppfyller eller har uppfyllt nagot av dessa kriterier:

  • Skapad fore ar 1500. Kommentar: Tidsgransen ar satt precis fore tryckhantverkets genombrott, da bocker och musikalier var ovanliga.
  • Finns upptagen i historiska antologier om litteratur, konst etc., eller omnamnd i kulturhistoriska oversiktsverk.
  • Behandlad i facklitteratur.
  • Har av trovardiga kallor bedomts ha stor betydelse for sin genre. Kommentar: Bor preciseras.
  • Har vunnit nagon nationell eller internationell kvalificerad utmarkelse, eller ar del av en exklusiv samling (till exempel varldsminne eller litterar kanon ).
  • Har tillagnats ett antal recensioner eller reportage i flera oberoende, etablerade massmedier.
  • Har varit populart nog att komma med pa topplista (mest salda bocker, mest sedda filmer, etc.)

En bok, film eller annat som ar en icke fristaende del av en storre serie, t.ex. en enskild bok i en serie med bocker eller ett avsnitt av en TV-serie, bor normalt beskrivas i en artikel om serien eller franchisen .

Ett verk som annu inte ar publicerat kan ha en egen artikel om det oberoende kallmaterialet (i form av tidningsreportage etc, inte i form av utgivarens marknadsforing) ar omfattande nog. Annars kan det beskrivas i artikeln om upphovsmannen eller franchisen.

Konstverk och andra unika verk [ redigera | redigera wikitext ]

Ett unikt konstverk ar relevant om det

  • ar konst- och/eller kulturhistoriskt valbekant.
  • ar sarskilt belysande for en viss konsthistorisk/stilistisk epok eller riktning, eller en viss relevant konstnar eller dylikt.
  • belonats med nagon storre konstnarlig utmarkelse.
  • ingar i samlingar vid nationella eller storre privata konstmuseer.
  • utgor offentlig utsmyckning, till exempel en staty.
  • av andra skal an ovan givits stor uppmarksamhet i etablerade massmedier och dylikt, till exempel pa grund av uppmarksammade konststolder, hoga forsaljningspriser, kanda falsarier etcetera.

Mindre kanda verk kan beskrivas i artikeln om upphovsmannen.

Noveller, dikter och liknande texter [ redigera | redigera wikitext ]

En novell , dikt eller liknande ar relevant om den forekommit i flera av varandra oberoende samlingar pa samma sprak och blivit sarskilt omskriven av kritiker eller i andra medier. Om en text endast forekommit i en enda textsamling, borde texten infogas i artikeln om textsamlingen.

Tidningar och tidskrifter [ redigera | redigera wikitext ]

  • Publikationer vars huvudsyfte ar marknadsforing av ett visst varumarke, ett visst foretag eller liknande, bor beskrivas i artikeln om utgivaren. Publikationer for radannonser och liknande, till exempel Gula tidningen , bedoms som tidskrifter i allmanhet.
  • Dagstidningar och tidskrifter ar relevanta om de har manga betalande prenumeranter (i storleksordningen 2 000 och uppat), eller saljs som losnummer i ett flertal butiker. Gratistidningar , personaltidningar och organisationers medlemstidningar ar inte relevanta enbart for att de har stor upplaga, men kan bli det genom att uppfylla kriterierna nedanfor. En mindre relevant medlemstidning kan annars beskrivas i artikeln om organisationen.
  • Tidningar och tidskrifter ar vanligen encyklopediskt relevanta om de uppfyller minst ett av foljande villkor:
    • Haft en kontinuerlig utgivning i minst 50 ar.
    • Har fatt uppmarksamhet i flera oberoende massmedier.
    • Anvands for originalpublicering av artikelforfattare som lever upp till relevanskraven.
    • Ar ett ledande nyhets- eller debattorgan inom en bransch eller ett amnesomrade som lever upp till relevanskraven.
    • Ar ett ledande nyhets- eller debattorgan inom ett land, en storre region, eller ett visst sprak, som ar tillrackligt spritt for att ha en egen kod i ISO 639 .

Webbplatser och webbinnehall [ redigera | redigera wikitext ]

En webbplats eller webbinnehall (till detta begrepp raknas webbserier , olika former av webbradiostationer och podcasts , bloggar , internetforum , webbtidningar , e-zines , webbspel med mera) ar relevanta om ett av foljande kriterier ar uppfyllt

  • Har exceptionellt hog trafik [ fortydliga ]
  • Har uppmarksammats av flera etablerade massmedier utanfor internet

Webbplatser som vanligen inte ar relevanta

Musikstycken och album [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av Wikipedia:Att skriva om musik .

Ett album ar relevant:

  • Om det ar utgivet pa ett internationellt eller storre nationellt bolag eller.
  • Om det ar utgivet pa ett independentbolag eller annat lokalt bolag och fatt en guldskiva .

Filmer, tv-serier och tv-program [ redigera | redigera wikitext ]

En film bor ha en egen artikel om den har visats i minst ett land av nagon nationell eller internationell biografkedja eller pa nagon internationell filmfestival .

Radio- och tv-serier, tv-filmer eller tv-program ar relevanta om de uppfyller nagot av foljande:

  • Har sants rikstackande (antingen genom en kanal/natverk/ stromningstjanst eller via syndikering ) i ursprungslandet med antingen:
    • Pavisbara tittarsiffror (fran matforetag som MMS , Nielsen osv) eller oberoende uppmarksamhet i andrahandskallor (betald marknadsforing raknas inte),
    • Om det aven mer an enstaka ganger sants utanfor ursprungslandet,
    • Om det tillagnats recensioner av oberoende och professionella kritiker.
  • Ett tv-program som utgor ett programformat med verkshojd som exporterats till andra marknader.
  • Har varit finalist (nominerad) till, eller belonats med, en eller flera etablerade utmarkelser, till exempel Emmy Award , Golden Globe Award eller Kristallen (enbart genrespecifika utmarkelser som Saturn Award raknas inte).

Skapa en sammanhangande artikel om tv-serien fore artiklar om sasonger, enskilda avsnitt, begrepp eller rollfigurer i serien. Se Wikipedia:Att skriva om fiktion .

Enskilda avsnitt i en tv-serie bor i regel inte ges en egen artikel, men en kort sammanfattning kan inga i huvudartikeln. Enstaka program ar relevanta om de fatt en betydande och varaktig uppmarksamhet i media och da utanfor tv-sidorna och motsvarande eller om avsnittet ar unikt genom att inom tv-varlden vara storst, langst, dyrast, forst med en teknisk losning eller motsvarande.

Huvudrollsfigurer i en relevant serie med ett litet antal huvudroller ar relevanta om serien spelats in i minst tva sasonger. Birollsfigurer kan beskrivas i en sammanfattande artikel.

Youtubare och influerare [ redigera | redigera wikitext ]

Youtubare och influerare ar relevanta om de:

  • Har omnamnande i betydande andrahandskallor.
  • Har eller har haft hoga tittarsiffror i forhallande till sprak- och amnesomradet.
  • Har representation pa andra sprakversioner (om tillampligt).

Mat- och dryckesrelaterade artiklar [ redigera | redigera wikitext ]

Se: Wikipedia:Att skriva om mat och dryck

Mjukvara [ redigera | redigera wikitext ]

Mjukvaran ar relevant om den uppfyller nagot av foljande kriterier:

  • Den har behandlats ingaende i ett flertal respekterade, sjalvstandiga andrahandskallor.
  • Den har tilldelats ett storre valkant pris.
  • Den har varit fokus for ett flertal recensioner i kallor med stor lasekrets med tanke pa kallans sprak.
  • Det ges undervisning om mjukvaran i grundskolor eller pa universitetsniva.
  • Mjukvaran tas upp i oberoende manualer eller instruktionsbocker, skrivna av oberoende forfattare och utgivna av oberoende forlag
  • Mjukvaran har tillerkants historisk eller teknisk signifikans av ett flertal trovardiga kallor, d.v.s den har gjort nagot av
    • infort en viktig teknisk innovation.
    • blivit erkand som viktig inom utvecklingen av ett omrade pa ett sadant satt att mjukvaran utmarker sig fran dess konkurrenter i det omrade eller sektor som den tillhort och salts inom. Ansprak pa historisk eller teknisk signifikans maste verifieras av en neutral och oberoende kalla; egenpublicerade ansprak gallande mjukvarans betydelse uppfyller inte kraven.

Om en mjukvara tillverkad av ett foretag paverkar foretagets ekonomiska situation pa ett drastiskt satt, men inte pa annat satt skiljt ut sig fran andra liknande produkter och uppnatt nagot av relevanskraven ovan, bor mjukvaran behandlas kortfattat i foretagets artikel. Mjukvaran med alla dess produktspecifikationer fortjanar da inte en egen separat artikel.

Datorspel [ redigera | redigera wikitext ]

Ett datorspel ar relevant ocksa om det uppfyller nagot av nedanstaende kriterier (tillsvidare ett utkast till kriterier):

  • Spelet har getts ut kommersiellt som ROM-modul
  • Spelet har i andrahandskallor bedomts vara ett av de viktigaste eller mest salda programmen for en icke-marginell spelkonsol
  • Spelet har i andrahandskallor bedomts ha en historisk betydelse, till exempel som forebild, inspiration eller startskott for en spelgenre

Andra spel [ redigera | redigera wikitext ]

For spel som inte ar datorspel galler att det ar relevant om:

  • Spelet har vunnit en storre utmarkelse (Arets spel) .
  • Spelet har kraftigt uppmarksammats eller erhallit god kritik fran kanda kritiker.

Platser, vagar och byggnader [ redigera | redigera wikitext ]

En plats, en vag, en byggnad, ett bebyggt omrade etcetera ar i allmanhet relevant om den ar nagot av foljande:

  • Platsen ar namngiven pa en statlig landsvagskarta eller finns i nationell statistik.
  • Nutida eller aldre enhet for offentlig eller religios administration.
  • Byggnadsminne , nationalpark eller annan plats med nationell skyddsstatus.
  • Vag som tillhor det nationella vagnatet, motsvarande jarnvag, och station for fjarrtrafik.
  • Offentlig religios byggnad, publikanpassad sportanlaggning eller liknande.
  • Omrade, torg eller gata med flera samhallsfunktioner.
  • Byggnad eller omrade som ar arkitektoniskt intressant, enligt kriterierna for konstverk.