Walter Korpi
, fodd
1934
i
Koutojarvi
i
Hietaniemi forsamling
, ar en svensk
sociolog
och professor. Han ar bror till
Sture Korpi
.
Korpi studerade vid
Stockholms hogskola
(nuvarande Stockholms universitet) fran 1954 och tog
filosofie kandidatexamen
1958. 1955-1956 studerade han vid
University of Colorado
i
Boulder
. Fran 1959 till 1964 arbetade han som sociolog vid
Militarpsykologiska institutet
(MPI). Samtidigt bedrev han forskarutbildning vid Stockholms universitet (SU) och blev 1964
filosofie licentiat
i sociologi pa en avhandling med titeln
Social Pressures and Attitudes in Military Training
.
[
1
]
[
2
]
Efter ett halvar vid
Columbia University
1964?1965 verkade han ocksa under en kort tid vid
Metallarbetareforbundet
1965?1966. Han blev
filosofie doktor
i sociologi vid SU 1966 och borjade samma ar arbeta som
lektor
i detta amne vid SU. 1968?1969 var han tillforordnad
professor
i sociologi vid
Umea universitet
, och aterkom darefter till SU som
docent
. Fran 1973 var han professor i socialpolitik vid
Institutet for social forskning
(SOFI), som senare gick upp i SU. Han var SOFI:s forestandare 1978?1981 och 1984?1986.
[
1
]
Korpis forskning vid MPI under forsta halvan av 1960-talet gallde framfor allt attityder och trivsel i militara forband. Fran 1970-talet och framat gallde hans forskning dels
arbetskonflikter
och
klasskamp
, och dels
valfardsforskning
.
[
1
]
Korpi blev
hedersdoktor
vid
Abo universitet
ar 2000.
[
1
]
Korpi har varit en flitig debattor i fragor som galler valfardsstaten, och dess koppling till Sveriges ekonomi. Bland annat menade han, till skillnad fran manga svenska
nationalekonomer
, att Sverige inte hade sackat efter andra lander pa grund av avstannande ekonomisk tillvaxt. Korpi menade darfor att det inte fanns nagra barande ekonomiska argument mot den arbetsmarknadspolitik och den ekonomiska politik som
Socialdemokraterna
och
LO
bedrev respektive foresprakade under 1980-talet och borjan av 1990-talet.
Han kom bland annat till denna slutsats genom att forespraka att den
ekonomiska tillvaxten
skulle matas i kronor (saledes
linjart
och i absoluta termer), snarare an i procent (
logaritmiskt
och i relativa termer), vilket ar det vanliga i forskningslitteratur och larobocker inom nationalekonomi, saval i Sverige som internationellt. Efter att ha skrivit flera debattartiklar pa detta tema gav Korpi 1992, mitt under den
da pagaende ekonomiska krisen
ut boken
Halkar Sverige efter?
, som aven inneholl debattinlagg av
Carl Bildt
.
[
3
]
De svenska nationalekonomer som vid denna tid argumenterade for en forandring av den ekonomiska politiken och den svenska arbetsmarknaden forholl sig kallsinniga eller direkt negativa till Korpis ideer.
[
4
]
Korpi har tre barn.
[
kalla behovs
]