Wafdpartiet
(
arabiska
:
??? ?????
) var ett
hogerliberalt
och
nationalistiskt
politiskt parti
i
Egypten
grundat ar
1919
. Det var det storsta politiska partiet i landet under sin existens, ofta regeringsbarande, och arbetade for inforandet av ett
parlamentariskt statsskick
.
[
1
]
Wafdpartiet motarbetades ofta av Egyptens kungahus samt den gamla ockupationsmakten
Storbritannien
och forbjods slutligen efter
1952 ars revolution
.
[
2
]
Ar
1978
skapades
Nya Wafdpartiet
som dock inte ar en juridisk eftertradare till det gamla partiet.
Wafdpartiet uppstod efter att den egyptiska delegationen till
fredskonferensen i Paris 1919
hade avvisats av de europeiska stormakterna och hindrats fran att gora sina krav pa sjalvstandighet horda. I Egypten radde en djupt nationalistisk stamning hos folket, landets
lydstallning till Storbritannien
hade resulterat i utbrett missnoje och fick den daligt organiserade sjalvstandighetsrorelsen att bilda ett politiskt parti for att battre driva sin plattform.
[
3
]
Namnet kom av arabiskans
Wafd
("delegation"), asyftande de nationalister som under ledning av
Saad Zaghlul Pascha
for till
Europa
ar 1919 men i slutandan forbjods att besoka vare sig fredskonferensen eller den brittiska regeringen i
London
. Den egyptiska delegationen, som inkluderade representanter fran diverse sociala och politiska grupper, fortsatte att propagera for att britterna skulle lamna landet och Saad Zaghlul med flera skickades darfor i exil. Domen mot nationalistledarna ledde till
1919 ars egyptiska revolution
mot britternas kontroll over landet. De brittiska myndigheterna tillat de nationalister som hade deporterats att atervanda hem i hopp om att splittra oppositionen,
[
4
]
men effekten blev den motsatta och Wafdpartiet overgick fran att vara en lost sammansatt koalition till ett enhetligt politiskt parti.
Parlamentsvalet i Egypten 1923-1924
var det forsta valet i landet sedan det blivit formellt sjalvstandigt fran Storbritannien. Det var aven det forsta valet efter utfardandet av 1923 ars forfattning som medforde manga liberala reformer av det politiska systemet. Fortfarande radde dock
censusrostratt
vilket nationalistledaren Saad Zaghlul opponerade sig mot. Wafdpartiet vann totalt 188 av 215 mandat i
Egyptens deputeradekammare
och lat bade muslimer och kopter kandidera vilket sags som bevis for partiets stravan efter nationell sammanhallning och sekularism.
[
5
]
Efter mordet pa
Sudans generalguvernor
Lee Stack
1924 tvingades Zaghlul att avga, den brittiske hogkommissarien
Edmund Allenby
ville straffa egyptierna och gav Wafdpartiet ett
ultimatum
som det inte kunde ga med pa. I parlamentsvalen 1925, 1926 och 1929 gick Wafdpartiet fran att ha lidit stort nederlag till att i princip fullstandigt dominera den lagstiftande forsamlingen.
Efter att Saad Zaghlul avled 1927 blev hans hustru
Safiya Zaghlul
, som ocksa ledde partiets kvinnoavdelning, de facto partiledare medan en permanent sadan skulle valjas. Ny partiledare blev slutligen
Mustafa an-Nahhas Pascha
som ocksa blev regeringschef 1928 och omvaldes efter 1929 ars parlamentsval. Det instabila parlamentariska systemet, kungahusets regelbundna inblandning i politiken samt Storbritanniens fortsatta kontroll over landet ledde dock till att Wafdpartiet trots sitt overlagsna folkliga stod i sjalva verket sallan fick sitta vid regeringsmakten sarskilt lange och fick mycket svart att driva igenom sin politik.
[
6
]
Man forsummade ocksa mobiliseringen av unga egyptier vilket ledde till ett forsprang for bland annat det konservativa
Muslimska brodraskapet
, som satsade konsekvent pa just ungdomar och vann deras fortroende.
[
7
]
Aven arbetarklassen prioriterades lagt trots de umbaranden som drabbade den efter
den stora depressionen
och bomullskrisen som slog hart mot Egyptens export pa 1920-talet.
[
8
]
Wafdpartiet var fortfarande Egyptens klart mest populara parti under 1930-talet. Nar partiet gav sitt officiella stod till det
anglo-egyptiska fordraget 1936
vackte det emellertid stor vrede hos manga egyptiska nationalister och underminerade bilden av Wafd som de nationalistiska sjalvstandighetsivrarnas samlande kraft. Studentdemonstrationer mot fordraget ledde till att det aldrande partiledarskapet gjorde ett forsok att kapitalisera pa ilskan genom att bilda en uniformerad ungdomsavdelning, blaskjortorna, som med valdsamma metoder forsokte tysta partiets vaxande antal kritiker.
[
9
]
Sommaren 1937 vande sig ledarskapet dock mot ungdomsgrenen, som de ansag hade blivit allt for militant, och inskrankte deras befogenheter i partiet varpa inga nya forsok gjordes att samla stod fran unga egyptier.
[
10
]
For att samla egyptiskt stod for Storbritanniens krigsinsats under
andra varldskriget
valde britterna att forsoka utnyttja partiets ledande stallning. Istallet for att som forut motarbeta det tvingade britterna, genom att den 4 februari 1942 omringa
Abdeenpalatset
i Kairo med stridsvagnar, kung
Faruk
att avskeda den sittande premiarministern
Hussein Sirri Pascha
och istallet utse Wafds ledare Mustafa an-Nahhas till ny regeringschef. I
parlamentsvalet i mars 1942
, som bojkottades av storre delen av oppositionen, vann Wafdpartiet 240 av 264 mandat i deputeradekammaren. De folkliga sympatierna for partiet, som nu samarbetade pa hogsta niva med britterna, borjade pa allvar att urholkas bland civilbefolkningen liksom Egyptens arme. Dessutom ansags Mustafa an-Nahhas regering, som bara hann sitta till 1944 innan aven den avskedades av kungen, av manga egyptier vara osedvanligt korrupt.
[
11
]
Efter
militarkuppen i Egypten 1952
upplostes Wafdpartiet.
- Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran
engelsksprakiga Wikipedia
,
Wafd Party
,
21 april 2016
.
- ^
Osman, Tarek,
Egypt on the Brink
, by Tarek Osman, (Yale University Press, 2010), p. 26
- ^
Jeremy M. Sharp (2011).
Egypt: Background and U. S. Relations
, DIANE Publishing, s.40
- ^
Arthur Goldschmidt, Jr. (2008).
A Brief History of Egypt
, Infobase Publishing, s.131
- ^
Schulze, Reinhard (2002).
A Modern History of the Islamic World
. I.B.Tauris. sid. 54.
ISBN 9781860648229
.
http://books.google.com/books?id=ODfRbCkr9TAC
. Last 7 mars 2015
- ^
Hassan, Sana (2003).
Christians versus Muslims in Modern Egypt: The Century-Long Struggle for Coptic Equality
. New York: Oxford University Press US. sid. 40.
ISBN 978-0-19-513868-9
.
http://books.google.com/books?id=A7eczMo0VIoC&pg=PA40
. Last 22 juli 2010
- ^
Abdalla, Ahmed
(2008).
The Student Movement and National Politics in Egypt, 1923?1973
. American University in Cairo Press. sid. 4?5.
ISBN 978-977-416-199-5
.
http://books.google.com/books?id=uFPoWgTLq0EC&pg=PA4
. Last 22 juli 2010
- ^
Munson, Ziad. "Islamic Mobilization: Social Movement Theory and the Egyptian Muslim Brotherhood."
The Sociological Quarterly
, Vol. 42, No. 4 (Autumn 2001), s. 501
- ^
Deeb, Marius. "Labour and Politics in Egypt, 1919-1939." International Journal of Middle East Studies, Vol. 10, No. 2 (May 1979), pp. 187?203.
- ^
Sam Bardaouil (2016).
Surrealism in Egypt: Modernism and the Art and Liberty Group
, I.B.Tauris
- ^
Jankowski, James P. "The Egyptian Blue Shirts and the Egyptian Wafd, 1935?1938." Middle Eastern Studies, Vol. 6, No. 1 (January 1970), s.82
- ^
William Stadiem (1991).
Too Rich: The High Life and Tragic Death of King Farouk
, New York: Carroll & Graf Pub, s.224-225