Vingoron

Vingoron / Vingspetsfenor

Ovre vanster: Virveldampare av typen "mjukt overgaende vingspetsfena" ( engelska : blended winglet ).
Ovre hoger: Virveldampare av typen "dubbel vingspetsfena" ( engelska : wingtip fence ).
Undre vanster: Tidiga vingoron hos en tvadackare konstruerad av skotten William E. Somerville, 1914.
Undre hoger: Narbild pa vingoronen hos en Heinkel He 162 A.

Vingoron ( engelska : wingtip device , "vingspetsanordning") ar en traditionell benamning for tekniska losningar hos flygplans vingar dar yttervingarna eller vingspetsarna kraftigt vinklats eller snedstallts av olika anledningar, ^[
1
]^[
2
]^[
3
] i vissa fall till uppratta grader for att bilda en egen fena , sa kallad vingspetsfena ( engelska : winglet , i Boeing - nomenklatur , alternativt sharklet , i Airbus - nomenklatur ). ^[
4
]^[
3
]

Begreppet "vingoron" avser ej nagon specifik konstruktion eller utformning, utan ar enbart beskrivande for "vinganordningar som paminner om ytteroron ". Tillampning av sadana vinganordningar gors av diverse olika anledningar och kan, beroende pa utformning, forbattra bland annat stabilitet, lyftkraft och vindmotstand, etc. ^[
1
]^[
2
]^[
3
]

Virveldampare [ redigera | redigera wikitext ]

Virveldampare ar en typ av vingoron som har syftet att minska flygplanets vingspetsvirvlar och darigenom dess inducerade motstand . ^[
5
]^[
6
] Virvlar ar en biprodukt av flygplanets lyftkraftsproduktion och finns hos samtliga flygmaskiner (aven helikoptrar ), och ar kraftigare ju tyngre flygplanet ar och ju langsammare det flyger. Virvlarna paverkas aven av lyftkraftsgenererande mekanismer sasom vingklaffar .

Virveldampare bestar ofta av upphojda vingspetsar eller uppratt gaende vingspetsfenor i olika former, sasom de "dubbla vingspetsfenor" ( engelska : wingtip fence ) hos Airbus A320 eller de "mjukt overgaende vingspetsfenorna" ( engelska : blended winglet ) hos Airbus A350 , men effekten kan aven uppnas med "bakatslappta vingspetsar" ( engelska : raked wingtip ), vingspetsar som svepts bakat, vilket bland annat anvands hos Boeing 787 . Aven vingspetstankar kan aven agera virveldampare, som de hos Cessna 402 .

Installation av en virveldampare gor att det inducerade motstandet minskar eftersom luften med hogre tryck nedanfor vingen inte langre kan passera runt vingtippen till det lagre trycket ovanfor. Att tryckfordelningen blir pa det har sattet beror pa att nar luften narmar sig den nagot uppatpekande vingkonstruktionen (for att fa en anfallsvinkel sa att man kan skapa lyftkraft ) sa trycker fartvinden pa vingens undersida och luften som passerar ovanfor okar sin hastighet pa grund av vingens form. Detta skapar ett undertryck pa ovansidan (avsaknad av luft) och ett overtryck pa undersidan av vingen (overskott av luft).

Dock stravas det alltid efter ett jamviktslage och luften med det hogre trycket vill darfor smita over till det lagre for att tryckutjamna. Detta gors med en virveldampare som placeras sasom en mur for luften. Installation av en virveldampare kan minska bransleforbrukningen hos den maskinen med runt 5-10%. ^[
7
]

Varldens forsta flygplan forsett med virveldampare var Rutan VariEze av Burt Rutan , grundaren till Scaled Composites . Att flygplan sasom det tyska He-162 och det brittiska De Havilland Venom var forsedda med vridna vingar eller vingspetsmonterade bransletankar med virveldampande egenskaper gor dock pastaendet ovan lite luddigt.

Virvlarna kan vara skadliga for andra flygplan da de ar en stor del av den sa kallade vak-turbulensen ( eng . wake turbulence ) som ar mycket kraftig. Detta ar sarskilt farligt for lattare flygmaskiner som paverkas mer av turbulens - det finns fall da flygmaskiner kraschat pa grund av denna turbulens. ^{[
kalla behovs
]}

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Wikimedia Commons har media som ror Vingoron .
Bilder & media

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

^ [ a b ] Lars Sundin. ”En flygtokig kaserar” (Blogg). En blogg i det bla, En blogg om ditt och datt och flyg . larsan13.wordpress.com . https://larsan13.wordpress.com/2015/01/25/en-flygtokig-kaserar/ . Last 20 oktober 2022 .
^ [ a b ] Flensted, Jensen (1946). Bygg sjalv och lar andra, Instruktion i modellbyggning och flygning . sid. 38. Libris 1397364 . https://modellflygnytt.se/gamla/19xx/byggsjelvochlarandra.pdf . Last 20 oktober 2022
^ [ a b c ] ”Fler plan far vingoron” . https://www.vagabond.se/nyhet/fler-plan-far-vingoron . Last 20 oktober 2022 .
^ ”Fossilfri flygtrafik?, Underlagsrapport till utredningen om fossiloberoende fordonsflotta, N 2012:05” ( pdf ). regeringen.se. 12 oktober 2013. sid. 11, 4.2 Teknisk utveckling till 2030 . https://www.regeringen.se/contentassets/7bb237f0adf546daa36aaf044922f473/underlagsrapport-12---fossilfri-flygtrafik.pdf . Last 27 januari 2023 .
^ Faye, R.; Laprete, R.; Winter, M.. ”Blended Winglets” (pa engelska). Aero, No. 17 . boeing.com . http://www.boeing.com/commercial/aeromagazine/aero_17/winglet_story.html . Last 18 juli 2022 .
^ Ekstam, Hanna; Quarmochi, Benjamin (27 juni 2021). ”Design av infastningsanordning for virveldampare pa dronare” ( Examensarbete inom maskinteknik). Linneuniversitetet . diva-portal.org. sid. 2, 7-8 . https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1590094/FULLTEXT01.pdf . Last 28 januari 2023 . ”1.2 Problemdiskussion: Virveldampare ar den del langst ut pa vingen med uppgift att minimera luftvirvlar i syfte att minska luftmotstandet pa planet under flygning. ? 3.2 Virveldampare: Virveldamparen ar en komponent framtagen av National Aeronautics and Space Administration med uppgiften att forsvaga de luftvirvlar vilka uppstar vid vingspetsen under flygning. Luftvirvlarna uppstar pa grund av att ett hogre lufttryck befinner sig under vingen an det lufttryck vilket befinner sig over vingen under flygning. For att tryckutjamna strommar da luften fran undersidan och upp mot vingens ovansida i en roterande rorelse over vingspetsarna. Virvlarna skapar da ett luftmotstand vilket agerar som en broms pa planet. Virveldamparna, som namnet antyder, hindrar effektivt luftvirvlar och minskar darmed luftmotstandet och skapar en mer energisnal flygning”
^ ”Blended Winglets and Spiroid Technology” . aviationpartners.com. Arkiverad fran originalet den 30 november 2016 . https://web.archive.org/web/20161130000903/http://www.aviationpartners.com/future.html . Last 25 september 2009 .

[Sundin-1] [ a b ] Lars Sundin. ”En flygtokig kaserar” (Blogg). En blogg i det bla, En blogg om ditt och datt och flyg . larsan13.wordpress.com . https://larsan13.wordpress.com/2015/01/25/en-flygtokig-kaserar/ . Last 20 oktober 2022 .

[Flensted-2] [ a b ] Flensted, Jensen (1946). Bygg sjalv och lar andra, Instruktion i modellbyggning och flygning . sid. 38. Libris 1397364 . https://modellflygnytt.se/gamla/19xx/byggsjelvochlarandra.pdf . Last 20 oktober 2022

[vagabond.se-3] [ a b c ] ”Fler plan far vingoron” . https://www.vagabond.se/nyhet/fler-plan-far-vingoron . Last 20 oktober 2022 .

[Fossilfri_flygtrafik?-4] ”Fossilfri flygtrafik?, Underlagsrapport till utredningen om fossiloberoende fordonsflotta, N 2012:05” ( pdf ). regeringen.se. 12 oktober 2013. sid. 11, 4.2 Teknisk utveckling till 2030 . https://www.regeringen.se/contentassets/7bb237f0adf546daa36aaf044922f473/underlagsrapport-12---fossilfri-flygtrafik.pdf . Last 27 januari 2023 .

[boeing.com_winglet-5] Faye, R.; Laprete, R.; Winter, M.. ”Blended Winglets” (pa engelska). Aero, No. 17 . boeing.com . http://www.boeing.com/commercial/aeromagazine/aero_17/winglet_story.html . Last 18 juli 2022 .

[Ekstam/Quarmochi-6] Ekstam, Hanna; Quarmochi, Benjamin (27 juni 2021). ”Design av infastningsanordning for virveldampare pa dronare” ( Examensarbete inom maskinteknik). Linneuniversitetet . diva-portal.org. sid. 2, 7-8 . https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1590094/FULLTEXT01.pdf . Last 28 januari 2023 . ”1.2 Problemdiskussion: Virveldampare ar den del langst ut pa vingen med uppgift att minimera luftvirvlar i syfte att minska luftmotstandet pa planet under flygning. ? 3.2 Virveldampare: Virveldamparen ar en komponent framtagen av National Aeronautics and Space Administration med uppgiften att forsvaga de luftvirvlar vilka uppstar vid vingspetsen under flygning. Luftvirvlarna uppstar pa grund av att ett hogre lufttryck befinner sig under vingen an det lufttryck vilket befinner sig over vingen under flygning. For att tryckutjamna strommar da luften fran undersidan och upp mot vingens ovansida i en roterande rorelse over vingspetsarna. Virvlarna skapar da ett luftmotstand vilket agerar som en broms pa planet. Virveldamparna, som namnet antyder, hindrar effektivt luftvirvlar och minskar darmed luftmotstandet och skapar en mer energisnal flygning”

[aviationpartners-7] ”Blended Winglets and Spiroid Technology” . aviationpartners.com. Arkiverad fran originalet den 30 november 2016 . https://web.archive.org/web/20161130000903/http://www.aviationpartners.com/future.html . Last 25 september 2009 .

[ 1 ]

[ 2 ]

[ 3 ]

[ 4 ]

[ 5 ]

[ 6 ]

[ 7 ]